På fest i tjusig klänning

I slutet av maj åkte jag på kongress i Västerås. Sedan dess har jag varit rejält sjuk och börjar först nu att hämta mig igen. Har aldrig varit med om en så enveten hosta förut. Kongressen var riktigt rolig och spännande och jag träffade många intressanta människor. Själva kongressens höjdpunkt är kongressfesten. Har en möjlighet att på på tjusig fest då måste en givetvis se till att vara extra tjusig.

Jag har övat, övat övat... och nu klarar jag av att få till de rätta snurrarna på pincurlsen och den andra locken. Alla små lockar har ett eget namn även om jag inte har lärt mig alla. Uppsättningen bak som dessvärre inte finns med på bild kallas för neck roll.

Min goda vän Pernilla såg till att ta ett kort på mig i min tjusiga kreation innan jag for iväg på festen. Tur att hon gjorde det så jag har tjusigheten förevigad. Har nog faktiskt aldrig känt mig så tjusig någon gång tidigare. Klänningen är nytillverkad och köptes bara några dagar innan festen. Den gula jackan och skärpet hör till en femtiotalsklänning i samma stil som denna klänningen. Den är dock sydd för någon med mycket märkliga kroppsproportioner vilket gör att den hänger oanvänd i garderoben. Skärpet hade fått en riktigt ful bläckfläck mitt fram. Tack vare en kombination av husmorstips lyckades jag få den att försvinna nästan helt. Handväskan är ett av mina bästa loppisfynd någonsin. jag vågar gissa på att den kommer från femtiotalet eftersom det låg en liten almanacka från 1953 i den när jag köpte den. Halsbandet är från samma tidsperiod och är en julklapp från min syster. Skorna är nytillverkade men med rätt stil och dessutom fantastiskt bekväma. De är ett par skor en faktiskt kan gå i en hel dag trots att det är ganska bra höjd på klacken.

En bild i svartvitt känns nästan alltid som ett måste när en har en tjusig vintageoutfit. Märkligt hur ett svartvitt foto får tiden att suddas ut. Är det ett kort från nu eller kanske ett kort från då? Nu hänger min tjusiga klänning i klädkammaren och väntar på att åter få användas. Får se till att komma på många bra anledningar för tjusiga kläder eftersom en sådan klänning förtjänar att användas ofta!

Det är inte alltid så roligt

Att odla och att ha en trädgård är inte alltid så roligt. Jag tycker verkligen att det är riktigt intressant och utvecklande att odla mina egna grönsaker men det är ibland också riktigt ledsamt. Som igår när jag fick kassera all ruccola eftersom den var så svårt angripen av småsniglar att den inte kunde räddas. Eller som när jag planterade ut våra vaxbönor och de först strök med på grund av kylan (i slutet av maj!) och sedan åts upp av samma småsniglar som gillar min ruccola. De lite större sniglarna är faktiskt att föredra har jag kommit fram till. De äter förvisso allt men är så pass stora att de är enkla att ta hand om. I Hult har vi klarat oss från angrepp av rådjur vilket jag är tacksam över när jag hör en del vänner berätta om vilken skada de kan göra. Vi har en varg som håller till runt Hult och kanske är det så. Jag tror dock mer på att det är vår katt Cleo som jagar bort dem. Hon hatar verkligen rådjur och håller noga koll på om någon skulle våga sig in i vår trädgård.

Sommaren för tio år sedan var vår första sommar i huset i Hult. Trots att trädgården till största delen var igenväxt gjorde jag ett försök att odla lite. Det gick så där trots att vi inte hade sniglar i Hult då. Erfarenheten avskräckte mig för många år framåt när det gällde odling. När jag väl började intressera mig igen konstaterade jag ganska snabbt att bristande kunskap var en av de främsta orsakerna till att jag gav upp. Idag har jag betydligt mer kunskap och har även investerat betydligt mer tid och pengar i mina odlingar. Trots det kände jag mig redo att ge upp efter angreppet av småsniglar och efter att jag hittat ett tiotal mördarsniglar inne i växthuset som mumsade på mina paprikor. Sen konstaterade jag att jag inte är någon som ger upp och definitivt inte mot sniglar.

Jordgubbstoken växer och frodas och hör inte till sniglarnas favoriter

Utflykt till ett ödetorp

När solen skiner och vi är lediga här hemma i Hult då tar vi gärna med oss barn och hundar ut på promenad. Vi packar en fikakorg och beger oss till ett ödetorp några kilometer bort.

Vägen till torpet går genom skogen och det är inte någon trafik där vilket gör att hundarna kan springa fritt. Sällan är Ida och Ebba så lyckliga som när de kan springa med full fart över stora ytor.

Huset är lite mer slitet för varje år som går men fortfarande vackert i sitt förfall.

Eftersom marken brukas runt ödetorpet är här öppet och fint vilket gör det till ett perfekt utflyktsmål. De öppna vidderna manar till lek för både barn och hundar och även för oss vuxna. Jag tänker varje gång vi är där att det här är en av de vackraste platser jag vet. Det är lätt att förstå att någon en gång för länge sedan valde att bygga en gård här.

För länge sedan var det två hus på gården men av det ena finns bara trappan och skorstenen kvar.

Gårdens ladugård står fortfarande kvar och markerar att detta en gång var en gård.

Runt vårt växthus

Förra året började vi göra i ordning vårt växthus men hann inte riktigt klart. Vi valde att låta plantorna flytta in istället för att bli klara eftersom vi ville utnyttja sommaren och få bättre skörd. För att kunna använda växthuset hela säsongen i år såg vi till att sätta igång tidigt för att kunna utnyttja säsongen ordentligt. Vi blev inte riktigt klara att flytta in så pass tidigt som vi hade tänkt oss. Med tanke på hur kallt det var i maj gjorde det inte så mycket.

När själva växthuset var klart och alla plantor hade flyttat in var det dags att bygga ett trädäck runt. Dels för att kunna sitta och dricka kaffe men också för att få mer utrymme för plantor och plats att arbeta. Under våren när det regnat rejält blev det dessutom ordentligt blött runt växthuset. Med en altan runt slipper vi klafsa runt i lera så snart det regnar.

Framför växthuset har vi anlagt ett potatisland och i odlingslådan till vänster växer jordgubbar, sockerärtor och bondbönor. Till höger i bild syns vår rosenträdgård. Vi har många sorter som växer där men det krävs ytterligare några år för att den skall växa till sig ordentligt.

Altanen runt växthuset är klar och har kompletterats med en odlingslåda. Ytterligare en låda skall löpa längs andra sidan på altanen och dessutom kommer det att bli en spaljé vid lådorna. Tanken är att det som odlas i lådorna sedan skall kunna klättra fint.

Idag har jag äntligen kunnat plantera alla frilandsgurkorna. Hittills har de fått bo i växthuset men där har de inte riktigt trivts sedan det blev varmare. Nu är de på plats där de skall vara och jag hoppas på ordentlig skörd av gurka. En växthusgurka finns kvar i växthuset. Från början hade jag betydligt fler men dessvärre fick vi angrepp av sorgmyggor och bara en enda planta överlevde. Den kvarvarande plantan växer och frodas dock fint och bär redan på fina gurkor.

Här kan vi nu sitta och dricka kaffe och se på trädgården som växer och frodas.

En solig dag i Hedekas

Igår var det dags för den årliga Sörbygdsdagen i Hedekas vilket alltid är en trevlig dag. Numera är det egentligen två dagar och är en del av Small Lake Meet med Lady crusing och underhållning i bygdegården på fredagen och sedan Sörbygdsdagen på lördagen som även den innehåller underhållning i bygdegården. De senaste två åren har Ewa Eastwood varit det stora dragplåstret. Själva Sörbygdsdagen innhåller en blandad kompott av aktiviteter så som ett lopp för barn, halmbalsrullning, musik, marknad, veteranbilar och i år även blå himmel och sol. Förra året vräkte regnet ner så det var riktigt skönt att kunna mingla runt ordentligt i år.

Jag är inte någon bilfantast men det är ju omöjligt att låta bli att titta när det kommer tjusiga ekipage som detta. Riktigt snyggt att matcha bil och husvagn. Har börjat kika lite på en husvagn av enklare modell och någon som denna hade jag onekligen kunnat tänka mig.

Vi bjöds på musik vid marknaden. Det var lite färre knallar i år men likväl ett riktigt bra utbud. Där fanns kläder, honung, mat, smycken, loppis och blommor. Verksamheter som Grannsamverkan och politiska partier passade också på att visa upp sin verksamhet.

Fast det var nog trots allt bilarna som stal showen!

Blir nästan lite sugen på att matcha mina vintage- och retrokläder med en passande bil!

Det blev inte någon bil men jag lyckades fynda en tjusig klänning istället. Rockabilly är inte riktigt min stil egentligen men den här var så fin att jag bara var tvungen. Vem kan motstå himmelsblått med körsbär? Inte jag i alla fall!

Grus och blommor

Äntligen är det sommarvärme och sol. Äntligen är dagarna sådana att en bara vill vara ute i trädgården och aldrig gå in. Som jag har längtat! Några dagars sol har fått det att växa i trädgården med en otrolig hastighet. I växthuset var det så pass fullt att det idag blev alldeles nödvändigt att flytta ut pumpor och squash. De ska egentligen inte vara i växthuset men med tanke på hur kallt det var varit har en placering där varit alldeles nödvändig.

Det har blommat lite dåligt hittills men nu äntligen har vi ett överflöd av blommor överallt. Penséerna närmar sig slutet av sin blomning, men än är de otroligt vackra. Vår plantering i tvätthon vid förrådet hör till mina favoriter här hemma i Hult.

Varje vår sätter jag en mängd penséer i tvätthon och i år växer det blommor lite här och var i gruset. Egentligen ska det ju inte växa något där men jag tycker att det är fint och låter dem vara kvar så länge som de blommar. Det är något särskilt i kontrasten mellan blomma och sten.

Från hörnet på förrådet löper nu ett plank längs vägen. Eftersom vårt hus ligger i en korsning känns det ibland som att vi har trafik rakt in i trädgården. Med planket blir vi lite avskärmade och ramar in trädgården lite. För att det skall bli lite mer liv i väggen valde vi att göra en del med armeringsmatta. Detta är något som dessutom kommer att återkomma när vi skall sätta staket runt huset. Nu när lupinerna blommar blir det särskilt fint eftersom de syns från trädgården trots att vi satt upp ett plank.

Katten Elvis är min ständige följeslagare i trädgården. Särskilt intresserad är han när jag har kameran med mig. Tänker att det beror på att då är jag stilla och koncentrerar mig på en punk i taget. Då är det lätt att vara katt och kunna följa med. Barnen hävdar att det istället beror på att Elvis är lite fåfäng och tycker om att vara med på kort. Kanske är det så!

Solsken och iste

Det är äntligen varmt och skönt väder och sommaren är som den ska. Så snart det blir lite varmt får jag alltid en längtan efter svalkande gott iste. Älskar att arbeta i trädgården och sedan sätta mig i rosenträdgården, ta det lugnt och dricka iste. Det krävs dock många liter iste för att den här familjen skall vara nöjd så idag har jag inhandlat en burk som rymmer åtta liter. Skriver burk eftersom det ser ut som en men egentligen är det som en liten tunna i glas. Så snart nästa omgång te är kylt och klart får den följa med ut i trädgården och fångas på bild.

Svalkande iste
3 liter vatten
2-3 påsar earl grey (går även bra med annat te, pröva olika och hitta nya favoriter)
1 dl socker (kan med fördel bytas mot 1 dl steviasocker)
2 msk pressad citron
1-2 msk finriven ingefära 
1 citron i skivor 

Gör så här:Blanda alla ingredienser utom vattnet i en stor skål. Här är metall att föredra eftersom plast har svårt att klara det varma vattnet. Slå sedan på vattnet och låt stå tills det svalnat. Ställ in i kylen några timmar. Servera gärna med is. Grundreceptet är enkelt och kan förändras i oändlighet. Pröva att ta bort ingefäran och ersätt citronen med pressad apelsin istället och smaksätt även med lite honung. Skiva färska jordgubbar och lägg i tillsammans med en till två teskedar vaniljsocker. Pröva också att lägga i fint skivat äpple, en halv deciliter outspädd äpplejuice och lägga i två hela kanelstänger. Är också gott att hoppa över sockret och blanda iste tillsammans med Champis. Våga pröva för att hitta just din favorit!

Ett annat tempo

Jag har de senaste veckorna fått anpassa mig till ett annat tempo än det jag är van vid. Har varit sjuk i flera veckor och tycks inte bli helt bra. Hostar om nätterna och tycker synd om mig själv. Om dagarna är jag enormt trött eftersom jag som sagt inte sover ordentligt. Skyller på vädret och tänker att hade det bara blivit soligt och varmt då hade jag snart varit frisk och piggelin igen. Just nu räcker orken knappt till allt det där jag måste göra vilket innebär att det jag vill göra orkas inte med. I detta väcktes dock en insikt om att jag prioriterar alldeles tokigt. Att en behöver det där som gör en lätt om hjärtat för att få energi. Så är det givetvis även när en är sjuk. Det jag längtar efter som jag tror kan ge mig energi och kraft är en strand, en varm sol och en bra bok. En strand har jag i närheten och böckerna jag vill läsa ligger på hög men hur beställer jag bra väder? Å andra sidan är det varmt och gott i mitt växthus oavsett väder. Alltså tänker jag imorgon flytta in i växthuset, läsa en bra bok och se hur månader av arbete växer och grönskar runt omkring mig.

Fantastisk sandstrand i Malahide på Irland

Längtan efter rosor

Jag har ägnat mycket tid åt vår rosenträdgård de senaste åren. Först skulle den byggas och planteras och sedan skötas om. Jag har fått lära mig att rosor har egna personligheter och är lite som människor i största allmänhet. En del rosor behöver inte alls pysslas om för att trivas och frodas medan andra är lite mer kinkiga av sig. En av de vackraste rosorna i vår trädgård var Eden rose. Otroligt vackra rosor men inte lätt att sköta. Trots att jag har pysslat om och skött den efter konstens alla regler gav rosen helt plötsligt upp för någon vecka sedan. Från att ha varit lite hängig var den nu stendöd. Efter att ha pratat med den lokala plantskolan fick jag klart för mig att det var en synnerligen kinkig ros och valde att inte ersätta den trots dess skönhet. Förvisso tycker jag om arbetet i rosenträdgården men det känns klokare att satsa på sorter som är lite mer robusta.

New Dawn tycks vara en mycket härdig sort och blommade ända fram till tredje advent

 En sort har ersatts med tre nya och rosenträdgården har byggts ut med mer fler väggar och mer tak. Tanken var att vi skulle anlägga ännu en rosenträdgård i Hult men så långt har vi ännu inte kommit. Å andra sidan har sommaren precis börjat så det finns gott om tid för trädgårdsprojekt.

Flammentanz blommar bara en kort tid men är otroligt vacker

Just nu längtar jag efter att rosorna skall börja blomma i rosenträdgården. Vill se hur rosorna som sattes sent på förra säsongen har tagit sig och jag är nyfiken på de som planterats alldeles nyss. Det finns gott om knoppar men ännu tycks det långt kvar innan någon är färdig att blomma. Först ut förra året var rosen Rhapsody in Blue och jag undrar vilken sort det blir i år.

Midsommar i dagarna två

I år har vi firat midsommar i två dagar i rad vilket har varit riktigt trevligt. Igår hade maken en spelning på Koön nära Marstrand vilket gav oss en trevlig tur till havet. Dagen avslutades med middag tillsammans med goda vänner. Det var en dag fylld med så många upplevelser att jag märkligt nog inte plockade fram kameran en enda gång. Tur då att vi firade midsommar en gång till idag!

På Kaserna där vi hade vår bröllopsfest i höstas firas midsommar alltid på midsommardagen och kallas för Wiknerspelen. Vi har i många år tänkt att vi skulle åka dit men det har som aldrig blivit av innan idag.

Det finns knappast en vackrare omgivning för ett midsommarfirande än Kaserna. Dessutom finns det fika, dans runt midsommarstången, uppvisning av folkdans, musik och konsthantverk.

Här har ni hela mitt gäng dansandes runt midsommarstången. Själv fick jag nöja mig med att vara fotograf och titta på. Har fortfarande inte blivit frisk och har begränsat med energi. Onekligen tröttsamt! Fast bara att vara med är riktigt trevligt och då gör det inte så mycket att missa dansen.

Vi trodde att dagen skulle förstöras av regn med tanke på hur himlen såg ut. Det var dock först när allt var slut för dagen som himlen öppnade sig. Som tur var hade vi då hunnit fram till bilen och hann bara få några droppar regn på oss.

För drygt ett år sedan hade jag aldrig varit på Kaserna och nu hör platsen till en av mina favoriter. Märkligt hur jag i många år helt kunnat missa en plats som denna.

Midsommar är således till ända och det har varit två riktigt fina dagar. Nu väntar en vecka till med jobb innan vi är sommarlediga. Vad sommaren skall innehålla vet vi ännu inte riktigt men jag hoppas att vi snart får lite sol så vi kan tillbringa mycket tid i vår trädgård.

Till sist behöver jag ju säga några ord om att vi har två födelsedagsbarn i Hult idag. Katten Selmer (på bilden) fyller femton år idag och katten Cleo tretton år. De är lite äldre och lite mer bekväma än för några år sedan men annars bär de sina år väl. Tänk att en gång i tiden var det bara jag och mina två katter i en liten etta. Sedan dess har det hunnit bli en make, fyra barn, fler katter, marsvin, kaniner, hundar ett hus och till och med ett barnbarn. Selmer och Cleo är helt klart bra på att hantera förändringar vilket är tur när de bor med mig.

Vid havet i regn

Idag har vi åter varit i Grundsund, denna gången för att hämta hem ena barnet. I söndags var det strålande sol men en bitande kall vind. Idag regnade det vid havet men vi tog trots det en promenad längs smala gator vid vattnet. Vi passade även på att fika lite och hade en synnerligen trevlig utflykt till havet.

 Regntunga skyar till trots så är det något alldeles särskilt med kusten. Som barn bodde jag alldeles vid havet fast i södra Bohuslän. Jag kan verkligen sakna närheten till havet året om. Försöker ta mig tiden att åka ut till kusten även under andra årstider än sommaren. Havet om vintern är något otroligt vackert tycker jag.

Det må så vara att sommaren inte känns som sommar ännu i år men likväl tänker jag njuta av det som hör sommaren till. Utflykt till havet och promenad i lugn och ro hör nog till de allra bästa sakerna som finns i livet tänker jag.

Syrenskörd

Igår plockade vi syren för att göra syrensaft och syrensocker. Det var verkligen i sista stund känns det som eftersom syrenerna har blommat så länge. Att plocka och sedan rensa syrenblommorna är en synnerligen trivsam syssla. Det tar förvisso lite tid men vem kan klaga när hela köket luktar alldeles ljuvligt av syren. Snart finns det ny saft att njuta av i sommar. Förra årets omgång med syrensaft tog slut i februari och den är mycket saknad. I år har jag även tänkt experimentera lite och testa att göra en saft av syren och rabarber. Tror att det skulle kunna bli en god kombination. Får helt enkelt rapportera när saften väl är klar. Vi har två stora lila syrener här i Hult men jag hade tänkt ta bort den ena i år. Den har nämligen inte blommat en enda gång sedan vi köpte huset i Hult för nästan elva år sedan. Kändes inte som någon mening med att ha en ickeblommande syren som mest tar upp plats. Kanske hade syrenen på känn att det var dags att prestera om den skulle få vara kvar. I år är den nämligen alldeles översållad med ljuvliga lila blommor. Snart skall våra två lila syrener kompletteras med två vita syrener som väntar på att planteras. Det är inte alltid så enkelt att bestämma sig för vart något skall planteras. Jag har därför flyttat runt de stackars syrenerna över i stort sett hela trädgården men har ännu inte kunnat bestämma mig. Nåväl imorgon är en ny dag och förhoppningsvis blir det då alldeles klart vart syrenerna skall planteras.

Sommarlovshelg

Måndag idag och vi pustar ut efter en mycket hektisk helg. Märkligt egentligen hur mycket som kan hinnas med under en enda helg. Fredagen inleddes med strålande solsken vilket kändes mycket passande eftersom det var barnens skolavslutning. Hoppas verkligen att sommarlovet kommer att fortsätta lika soligt som det började.

När trevligheterna var avslutade på skolan såg vi till att ha sommarlovsfika hemma i Hult. Rabarberkaka och jordgubbssmoothie var beställt. Det är onekligen så att sol, sommarlov, jordgubbar och rabarber hör ihop. 

När vi firat ordentligt att barnen fått sommarlov då for Raimo och jag in till Uddevalla för att vara på musikfestivalen Uddevalla Solid Sound. Vi var dock inte där som besökare i första hand utan som volontärer för att hjälpa till med arrangemanget. Det kom att innebära att vi tillbringade en stor del av helgen med att laga och servera hamburgare samt att stå i kassan när dessa skulle säljas. Den stora fördelen var att vi arbetade till livemusik vilket onekligen är en förmån. Jag är riktigt glad över möjligheten att få se både Anna Ternheim och Veronica Maggio. Har aldrig varit särskilt intresserad av Thåströms musik men det var faktiskt en upplevelse att höra även honom på riktigt. Vi hade två intensiva festivaldagar med långa arbetspass men det var också riktigt roligt. Till och med övernattning var fiffigt ordnad för oss i och med att det fanns ett inhyrt sovtåg på stationen i Uddevalla.

Under den tidiga söndagsmorgonen for vi sedan hem till Hult igen för några timmars sömn innan det var dags att ge sig av igen. Den här gången var målet för resan Grundsund. Ena barnet skall nämligen tillbringa veckan på popkollo där. När vi ändå var på plats i det lilla kustsamhället passade vi på att ta en promenad. Det är verkligen något alldeles speciellt med de Bohuslänska kustsamhällena. Vackra hus och vackra vyer är en fantastisk kombination.

Att tillbringa en stund vid havet är något jag mår riktigt gott av. Önskar ibland att vi bodde lite närmare havet så som när jag var barn. Då räckte det med fem minuters promenad för att komma till strand och klippor och med en utsikt mot havet. Å andra sidan är det ju bra att ha något att längta efter också. Om jag hade bott vid havet nu då kanske jag inte hade uppskattat det lika mycket som jag gör när jag är på besök.

Från ord till handling

Jag har under en tid känt att en av våra gräsytor i trädgården är riktigt tråkig och skulle behöva göras lite mer intressant. Som det är nu möts den som kommer till Hult av en alldeles platt och jättetråkig gräsmatta. Visst är det fint med gräs men det finns ju sådant som är mer spännande. Alltså har jag gått och klurat på hur den skulle kunna förändras. Av en händelse har vi massor av tegelsten liggandes i trädgården. De var tänkta till ett projekt som inte blev av och har sedan dess mest tagit upp plats. Maken påpekade att han skulle bli riktigt glad om vi kunde frigöra ytan som idag rymmer travad tegelsten. Alltså fick det bli en plantering med en avgränsning av tegel.

Redan från början ville jag ha en lekfull form på planteringen och började lägga stenen efter den tanken. Spannen och skroten fungerar som en visualisering av att där skall det vara en spaljé och något som klättrar i den.

Hela projektet tog drygt en timme att genomföra när maken och jag hjälptes åt att bära sten, lägga sten och sedan fylla planteringen med jord. I botten har vi dessutom lagt en markduk för att slippa ägna tid åt att rensa gräs som annars skulle riskera att ta över hela planteringen. Nu har vi således en helt ny plantering som bara väntar på att fyllas med växter. Vi skall även ordna lite armeringsmatta som något kan klättra i. Exakt vad detta något är vet jag inte riktigt ännu men klurar på lite olika förslag. Vad gäller växterna som skall fylla planteringen är planen att inte behöva köpa något alls. I flera av våra andra planteringar växer det lite väl bra och sväller över på alla bredder. Min plan är därför att dela och flytta växter och på så vis frigöra yta i den gamla planteringarna och fylla på med grönska i den nya.

Ett liv med kalas

Jag har genom åren insett att en del människor tycker att jag är lite underlig. Det kan säkert finnas många anledningar till detta men en av de främsta är att jag fullkomligt älskar att ha kalas. Jag menar att vi generellt sett har alldeles för få kalas i vardagen. Varför spara på något så trevligt som att äta gott och umgås med trevliga människor? Något sådant bör ju ske ofta och inte bara när någon fyller år eller än värre spara på det tills någon fyller jämt. Själv fyller jag jämt år, alltså inte varje dag men varje år. Ett tag tänkte jag att det kanske var dags att sluta med födelsedagskalasen och spara till de jämna födelsedagarna. De flesta andra vuxna gör ju så. Fast varför vara som alla andra och varför spara på det som sätter guldkant på tillvaron. I min värld behöver det inte ens vara födelsedag för att ställa till med kalas. Det finns massor av trevliga anledningar till kalas så som vackert väder, en ny årstid, olika teman. Kort sagt fungerar vad som helst som en anledning till att ha ett kalas.

Barnbarnet Manda och jag bakar tårta till makens kalas för två år sedan. 

I vintras när min pappa precis hade dött bestämde jag att vi skulle ha ett semlekalas i Hult med massor av olika sorters semlor. Flera av frågade mig hur jag tänkt när jag valde att ha kalas mitt i sorgen och mitt i allt arbete efter pappas bortgång. För mig blev det istället ett sätt att alls överleva den svåra tiden.  Kalas får mig att må bra och då passade det att få baka och välkomna hem vänner och familj när jag mådde som sämst.

Fransk jordgubbstårta kändes givet när damerna från bokcirkeln kom på besök

Det är inte bara kalaset som jag gillar utan allt som hör kalaset till är något jag tycker om. Att planera, skriva gästlista, sätta ihop en meny och skapa en tillställning som gästerna kommer att uppskatta. Genomom alla fantastiska bloggar som finns har jag dessutom hittat otroligt många spännande recept att pröva. Dessutom inspireras jag av alla vackra presentationer av mat och fika. Kan tyckas onödigt att lägga tid på att arrangera sådant som ändå skall ätas kort efter men jag tror att om ögat får sitt blir hela upplevelsen mer komplett.

Har aldrig serverat smoothie på kalas men ofta tänkt att det vore lyckat

Det där med gäster och vem en skall bjuda är ett spännande kapitel. Egentligen finns det många föreställningar om till vilka tillfällen olika personer kan bjudas. Jag har förstått att till barnens födelsedagar är det många som uppfattar att en bara skall bjuda släkt. Att någon som en inte känner så väl kan bli förvånad när den får en inbjudan till glöggmys eller semlekalas. Allt sådant där har vi valt att helt strunta i. Vi har en regel för våra kalas och det är att vi bjuder bara trevliga människor. Sen har det ingen betydelse alls om de har något släktskap med oss eller ej. Kalas skall vara trevliga och glada och helst bli till minnen som en gärna plockar fram under mörka dagar för att göra dem lite ljusare.

Smaskiga bakverk på marknad i Howt på Irland

Kalas är ju även en anledning till att få klä upp sig lite mer än annars. Bra när även de tjusiga kläderna i klädkammaren får luftas lite. För egen del är det dock inten risk att de fina kläderna blir oanvända. Som jag ser det är vardagen en tillräcklig anledning för att klä sig tjusigt och piffigt. 

Sommaren är kanske den bästa tiden för kalas. Allt blir som lite bättre när solen skiner och världen grönskar. Vi är nog aldrig så sociala som under de ljusa sommarmånaderna. Kanske är det därför som mitt favoritkalas varje år är vårt glöggmys hemma i Hult. Att välja ut favoriter är dock svårt när det finns så många härliga kalas att välja mellan. Afternoon tea party är alldeles ljuvligt med alla små saker som finns att äta. Dessutom har allt lite roliga namn som clotted cream och det gör det hela än bättre. När vi hade bröllopsfest i höstas var det tänkt som ett vintageparty vilket det blev i vår egen tolkning. Jag gillar även överraskningskalas, fast bara om det är jag som planerar dem. Är alldeles för mycket kontrollfreak för att vara helt bekväm i att överraskas. Å andra sidan är det bra att utmana sig själv ibland. Dessutom är det något riktigt fint med överraskningar eftersom någon då verkligen ansträngt sig för att planera i hemlighet. I sommar väntar en hel rad kalas eftersom vi har tre sommarfödelsedagar i familjen. Sen får vi se vilka fler anledningar den här sommaren kan bjuda på.

Att anlägga en trädgård

Att bygga upp en trädgård är tidskrävande, tålamodsprövande och kostsamt. Belöningen är en plats att kunna njuta av och dessutom se ens egna arbete växa och frodas. När vi köpte huset i Hult för drygt tio år sedan då var trädgården helt igenväxt eftersom huset varit övergivet i femton år. Att börja röja var tidskrävande och tog flera år. När vi väl var hade röjt klart var det svårt att ta tag i nästa steg. Att skapa en ny trädgård.

Att anlägga en trädgård kan bli mycket kostsamt. Vi fokuserade på att spara på allt som fanns i trädgården som var bra. Här fanns en fantastiskt vacker pion men på en plats där den inte alls kom till sin rätt. Alltså flyttades pionen för att kunna pryda sin plats och vara ett tillskott i den nya trädgården.

Något som också fanns i trädgården var ett buskage med rosenhallon. Även de på fel plats och i behov av en flytt. Nu har de växt till sig så pass mycket på sin nya plats att jag kan gräva upp en del av plantan och sätta på en ny plats. Många plantor är ju möjliga att dela på vilket är riktigt bra då en slipper köpa nya plantor.

 Spirea fanns det gott om i trädgården i Hult, lite väl gott om den. Plymspirean som denna är enkel att hantera och blir stor och fin. Svårare är det att hantera rönnspirean som täckte större delen av trädgården. Uppenbarligen trivs spirea i Hult vilket gör att vi har satsat på att plantera flera sorters spirea vilket har blivit riktigt lyckat. Vi har även delat på flera av plymspireorna och på så vis kunnat sätta dem på fler platser i trädgården. Vi har till och med låtit rönnspirea växa på en plats i trädgården. Den är noga bevakad och tillåts inte under några omständigheter att dra iväg mer än vad vi har tänkt oss.

Det är först nu som vårt arbete börjar ge resultat i trädgården. Nu är det inte längre nyplanterat utan börjar växa upp och ta sin plats i anspråk. Rosen Flammentanz blommade vackert förra året och nu har rosens grenar täckt hela armeringsmattan och vi förväntar oss ordentlig prakt i år.

Just rosor har blivit en passion för oss och till en början tycktes det vara en enkel växt att odla. De tycktes sköta sig själva och bara frodas och må bra. Så var det givetvis inte vilket innebär att vi i år fått se till att läsa in oss ordentligt och sedan pyssla om våra rosor. Nu är de på bättringsvägen och vi har lärt oss lite mer om att odla rosor.

Arbetet som varit absolut tråkigast har varit att sätta alla lökar. Första våren i Hult tittade det upp några pärlhyacinter men det var inte mer än så. Jag ville ju ha mängder med pärlhyacinter, scilla, tulpaner, krokus och alla möjliga lökar som jag inte ens kunde namnet på. Nu börjar blomsterprakten äntligen likna det jag drömt om. För att det skulle vara möjligt har jag ägnat åtskilliga timmar till att plantera flera hundra lökar. Förvisso fördelade på några år men arbetet har likväl gjorts. När en så ser alla blommorna titta upp om våren då är det trista jobbet helt glömt. Då går det bara att njuta och känna att det är något alldeles fantastiskt. Det är i den känslan som jag sedan ser till att noga anteckna vart jag skall plantera fler lökar och vad jag önskar mig. När hösten kommer finns det ju risk att jag minns hur tråkigt det är och låter bli att planera.

Det som har förvånat mig mest i arbetet med vår trädgård är hur roligt jag tycker att det är med trädgårdsarbetet. Även om vissa resultat tar lång tid att se så finns det de som syns med en gång. En rensad rabatt är en stor skillnad mot en som är fylld med ogräs. Då är det lätt att känna att en har gjort nytta.

Jag har upptäckt många favoriter sedan vi började med att skapa en ny trädgård. Kärleksörten är en sådan. Den är bland det första som tittar upp om våren med löfte om sommaren. Sen är den i stort sett sist ut att blomma när hösten kommer