Sidor

onsdag 7 november 2018

En räddad klänning

I slutet av sommaren hittade jag en riktigt fin vintageklänning på Emmaus i Göteborg. Konstaterade snabbt att den var i behov av lite omsorg för att åter kunna användas och vara till glädje och nytta. Sömmarna under båda armarna hade gått upp, fållen hade släppt på några ställen och dessutom saknades två knappar. Just knapparna kändes tråkigt eftersom klänningen hade fina klädda knappar i samma tyg som klänningen. Prövade klänningen trots dess brister och konstaterade att jag skulle ångra mig om jag inte köpte den. Klänningen satt ju trots allt helt perfekt och är verkligen en riktig vintagepärla som förtjänade att få komma ut i världen på äventyr igen.

Loppisfynd med fin prislapp

Blir alltid så glad av att handla på Emmaus eftersom de på prislappen talar om vilken nytta det gör att handla hos dem. Förutom att bidra till den internationella solidariteten är det ju bra för miljön att handla loppis vilket gör det till ett himla fint koncept.

Loppisfyndade knappar

Första prioriteten för att kunna rädda klänningen blev att hitta nya knappar. Köper alltid knappar på loppis, dels för att det i regel är finare knappar än nytillverkade men också för att det blir betydligt billigare. Nackdelen är att en ibland kan få leta länge innan en hittar passande knappar om en har otur. Den här gången hade jag tur och hittade flera fina knappar som skulle kunna passa. Dessutom hittade jag en söt lite aftonväska som också fick följa med hem. Knapparna som inte passade till just den här klänningen sparar jag till framtida projekt. Har en låda med loppisknappar som jag alltid börjar med att titta i när det är dags för knappbyte. Köper ofta koftor på loppis som är av nyare datum och de har ofta riktigt tråkiga knappar. Att ersätta tråkiga plastknappar med fina vintageknappar är alltid ett fint lyft.



En perfekt vintageklänning för höst och vinter

Att laga sömmarna och sy i nya knappar tog ungefär två timmars arbete. Helt klart väl investerad tid med tanke på vilken fin klänning jag nu har. Varm och skön för vintern och dessutom i en härlig färg med lite glitter i. Uppklädd men ändå helt perfekt till vardags och i min mening en mycket användbar klänning.


Jag valde knappar i lila som passar fint till klänningen. Lite roligt att det är helt oanvända knappar som satt på en karta när jag köpte dem. Nu är min klänning redo att användas under lång tid framåt. Kan inte låta bli att fundera över klänningens historia och vem som haft den innan mig. Hur länge har den varit trasig och inte blivit använd? Fint ändå att någon valde att skänka den till en loppis istället för att slänga den med tanke på att den just var trasig.

tisdag 6 november 2018

Sensommardagar

När jag nu i november blickar tillbaka till augusti känns det nästan märkligt att jag då tyckte det var kallt och började bli mörkt. Fast det är väl så att även om förändringen från ljusa nätter till mörka kommer smygande så är det först i augusti som en blir riktigt medveten. Nu när jag precis kommit hem från Namibia där det grönskar och är varmt då känns sommaren inte så långt borta som den gjorde innan.

Solnedgång i Saltkällan

Det var lite märkligt när augusti bjöd på lite mer normalt sommarväder. Jag hade ju vant mig vid ständigt soliga och varma dagar och känslan av att bo vid medelhavet. Å andra sidan var det skönt med lite lägre temperaturer och möjligheten att faktiskt få något gjort. Samtidigt har jag tränat på att göra just ingenting och att njuta av stunden. Den här sommaren och även augusti bjöd på många vackra solnedgångar och möjligheten att stanna upp en stund och bara vara i nuet.

Ljuvliga sommardagar hemma och på utflykt i närområdet

Tiden passerar så märkligt fort och förste augusti var det precis ett år sedan jag fick nycklarna till det blå huset. Även i augusti tillbringades den mesta av tiden hemma på min härliga altan. Ofta i sällskap med en bok. Den här sommaren tillbringades till största delen hemmavid med kortare utflykter i närområdet. Bohuslän är onekligen vackert oavsett tid på året, men det är märkligt vad hemmablind en så lätt blir.

Skördetider med hjälpredor i trädgården

I augusti flyttade katten Elvis in i blå huset och då kändes det som om huset äntligen blev ett hem. Har varit lite nervös för att flytta honom från storskogen med tanke på trafik och allt sådant. Han verkar dock trivas och ser ut att ha vett på att hålla sig undan bilarna.

Även om det varit en mycket varm och torr sommar då det mesta av min trädgård vissnat bort så har en del växt väldigt bra. Under större delen av sommaren skördade jag flera kilo squash om dagen och har nästan, nästan börjat tröttna på att ha det i maten. Har även haft otroligt mycket björnbär och plommon i min trädgård. Har aldrig haft fruktträd tidigare men alltid känt att det har saknats i trädgården.

Pride, traderafynd, fika och hemmagjord ketchup kan hinnas med på några dagar

I augusti var det pride i Göteborg samtidigt som kulturkalaset pågick. Jag och tjejerna var där eftersom 15åringen skulle uppträda med sitt band från popkollo. Det blev ett riktigt lyckat framträdande och dessutom hann vi med att göra stan ordentligt med både fika och shopping.

Bröllop och skor som matchar himlen
Att få vara gäst på ett bröllop är alltid fint, men att få möjligheten att vara bröllopsfotograf är nervöst. Det var ett enkelt och fint bröllop med fokus på det som är viktigt, själva vigseln. Lite befriande med ett bröllop som inte förlorar sig i alla detaljer runtomkring.

Skördetider, vackra kvällar och ministerbesök
När skolan började för kidsen då återgick vardagen lite mer till det normala. Då var de långa lediga dagarna över. Fast jag fortsatte att prioritera solnedgångar vid havet så ofta som möjligt. Solnedgångarna finns ju kvar även när en inte är ledig. Kanske är det då en behöver den stunden som mest. Konstaterar att vissa dagar blir lite märkliga. Att en dag kan börja med att skicka iväg barnen till skolan, ha en minister på besök mitt i valrörelsen och sedan plocka plommon om kvällen för att kunna koka sylt. Vitt skilda sysslor men alla viktiga på sitt sätt.

Loppisfynd, rosor och promenader längs älven
Något jag verkligen saknat sedan jag flyttade från Hult är min rosenträdgård. Det har varit svårt att komma igång med arbetet i trädgården. Vart ska en börja? I vilket hörn och med vad? När jag till sist köpte in de första rosorna och bar runt dem i trädgården då var placeringen given. Nu börjar en ny rosenträdgård så sakta att växa fram och jag ser fram emot nästa säsong.

Kaffe på altanen, brunch och födelsedag
Augusti var en härlig månad som slutade fint som alltid. Jag fyller år den siste i månaden vilket gör att augusti alltid får ett fint avslut. Dessutom blev det en dag då jag och kidsen hängde i Göteborg då yngsta dottern var på audition för en film. Om några veckor väntar inspelning och det är verkligen spännande.

Tycker så mycket om att sammanställa varje månad i bild och text. Så lätt att en glömmer alla de där fina små stunderna som varje månad innehåller.

lördag 3 november 2018

Efter lång tids tystnad

Efter en lång tystnad är det märkligt svårt att ta steget att skriva igen. Att bestämma vad det första inlägget ska handla om. Jag valde i slutet av sommaren att helt pausa att blogga. Skrivandet rymdes inte i livet och bloggen blev till ett dåligt samvete istället för något kreativt och roligt. Under en tid valde jag att skala bort allt som inte gav energi och som inte kändes roligt. Allt som gav mig dåligt samvete sattes på paus om det var möjligt. Vissa saker är inte möjliga att välja bort, en har trots allt en del måsten i livet som inte är valbara. Det var svårt att välja bort sådant som jag tycker om att göra och som jag egentligen ser som viktiga. Första tiden gav det mig än mer dåligt samvete än att inte hinna med allt. Efter en tid ersattes det dåliga samvetet med en känsla av utrymme och frihet.

Efter ytterligare en tid märkte jag hur jag saknade somliga saker medan annat faktiskt kändes bra att ha släppt. Något som jag verkligen saknade var bloggen och skrivandet. Jag är en skrivande varelse, utan skrivandet är jag inte jag. Alltså skriver jag igen! Har ingen aning om hur ofta, däremot vet jag att jag kommer fortsätta så länge som det känns lustfyllt och kreativt. Tror att en paus var alldeles nödvändig för att jag skulle förstå hur viktigt skrivandet är för mig.