Allt har en början...

Allt har en början så även en blogg. Under några års tid har jag tillsammans med min familj renoverat på vårt hus som mäklaren beskrev som ett renoveringsobjekt för den händige. Hade vi då haft den kunskap vi har idag hade vi troligen valt att aldrig sätta oss i bilen och åka långt ut i urskogen och titta på det där renoveringsobjektet. Nu är det kanske tur att man inte alltid vet hur det skall bli och därför åkte vi entusiastiskt och tittade på huset som spelat huvudrollen i vårt liv de senaste sex åren. Ibland har det varit mardrömslikt, ibland helt underbart och många känslor däremellan. Min man brukar ibland dra paralleller till filmen Drömkåken med Björn Skifs och han har onekligen lite rätt. Nåväl att renovera ett hus är många gånger hårt arbete men också mycket roligt. Nu har vi dessutom kommit så långt att inredningen av huset blir allt viktigare vilket också är det roliga.

För närvarande slukar jag inredningsböcker av Anna Örnberg och låter mig inspireras till att måla allting vitt, vitt, vitt! Det är enklara än vad man kan tro och handlar kanske mest om att våga börja slipa och måla. För mig som lider av att jag vill att allt skall bli perfekt och har svårt att acceptera att det inte alltid blir så känns det nästan lite befriande att följa den lantilga vita stilen även kallad shabby chic. Det måste inte vara perfekt, själva poängen är nästan att det inte skall vara det. Jag började lite tveksamt men vågar mig allt eftersom på större och svårare projekt. Som en passande illustration till detta första inlägg kommer några bilder på mitt första projekt. Byrån som jag fått av en väninna var liten och nätt men sliten och brunmurrig. Med lite färg blev den istället till en möbel som välkomnar i hallen.

Här börjar vi! Fina former men så tråkig!

Det färdiga resultatet