Varför ta det lugnt?

Rubriken kan erkännas är ironisk eftersom mitt liv just nu tyckt gå dubbelt så fort. Inom loppet av ett dygn har jag befunnit mig i Dublin, Rygge, Hult, Göteborg, Kungälv, Uddevalla och till sist Hult igen. Det krävs onekligen en del planering för ekvationen att gå ihop. Märkligt nog hinns det mesta med om man bara har tillräckligt god planering samt inser att vissa saker måste läggas åt sidan. Kanske inte för alltid men i vart fall i perioder då det är fullt upp. Jag inser att pedantisk ordning i mitt hem är en omöjlighet, jag har tre barn, fem katter, en hund, fyra marsvin och tre kaniner och dessutom en make. Godtagbar ordning är istället mitt mål, att det är rent och att jag hittar det jag behöver. Pedantisk ordning kan jag ägna mig åt när jag är pensionär om jag har tid då vill säga.

Städningen känns det lugnt att kompromissa med men andra saker saknar jag när de inte hinns med. Mitt arbetsrum samlar mest damm just nu och alla kreativa projekt ligger för närvarande i dvala i väntan på andra tider. Fast jag ser inte det som ett problem, det blir något att längta efter och se fram emot. Man kan inte göra allt på en och samma gång, det är bara och inse och acceptera. Däremot kommer man inte orka en vardag där det inte finns något av det man gillar och känner att man har valt att göra. För min del älskar jag det jag gör och då blir allt så mycket enklare att balansera. Det enda jag verkligen ogillar är att köra mycket bil och det kommer jag dessvärre inte undan som jag flyger och far just nu. Familj och vänner ligger högst på min prioriteringslista vilket innebär trevligt besvär så som att åka till Dublin.

Picknick i solen i Phoenix Park i Dublin