Före och efter

När man grejar och renoverar kan det vara klokt att dokumentera ordentligt. När man har kommit en bit på väg är det så himla lätt att glömma det som har varit och hur mycket som egentligen har gjorts. Mitt i arbetet infinner sig gärna känslan av att man ingenting alls har gjort och då är dokumentationen bra. Vi har i sommar jobbat med vårt tak som var i stort behov av att bytas ut. Dessutom har vi tagit ett ordentligt tag i projektet trädgård. Eftersom vårt hus varit övergivet i femton år innan vi köpte det så har vi sedan köpet kämpat mot allt som fått växa vilt. Till en början växte det gran ända fram på farstutrappen. Det är nästan lite intressant att se hur små till synes väna och oskyldiga trädgårdsväxter beter sig när de får växa helt okontrollerat. Rönnspirea är en växt som är fin och trevlig på många sätt men den sprider sig något enormt. För åtta år sedan täckte den 90 procent av trädgården här i Hult. För varje år har vi besegrat mer och mer och nu kanske den har 20 procent av den totala ytan.

Så här såg det ut i Hult i maj. Byggställning runt halva huset ända fram till ytterdörren. Att ta sig in och ut ur huset var inte helt enkelt.

Här är vi idag. Två fönster istället för ett på övervåningen. Barnens rum skall delas till två rum så de får varsitt rum. Den nedre delen av fasaden har vi ännu inte gjort något med, det blir istället ett projekt för nästa år då även dessa fönster skall bytas ut. Sen ska givetvis även den delen av huset bli gråblå istället för röd.

Här är vi nere i trädgården, eller djungeln som Magda kallade den. Här har vi röjt i omgångar men vi hade fastnat i vad som skulle göras i nästa steg. Då var det skönt att ha vår trädgårdsmästare Magda som kunde se att det här var platsen för en rosenträdgård istället för en djungel.

Rosenträdgården är ännu inte klar, men det är på gång. En stenmur har gjorts längs slänten upp mot uteplatsen och Raimo har grävt och fyllt med grus och förberett för plattor som skall läggas. Tanken är att rosenträdgården skall vara i en pergola där rosorna klättrar uppåt.

Här ser man den blivande rosenträdgården från andra hållet. Den lilla stenmuren är gjord av sten som vi hittat lite här och var i trädgården. Trevligt när man kan använda det som redan finns. Ovanför muren har vi planterat en lågt växande buske som heter stefandra. 

Minns ni rabatten med min fina symaskin? Det här är samma rabatt fast innan jag rensade fram den. Jag har i flera år kämpat mot kirskål som helt tar över mina rabatter och som gör att jag varje år tröttnar eftersom jag inte klarar att hålla jämna steg med den. I år valde jag dock att rensa ordentligt, förminska planteringen något samt plantera lite nytt som skulle ta fighten med kirskålen. Märkligt nog gav det resultat.

Här har vi barnens favorit studsmattan. Den är onekligen inte vacker men så uppskattad att den får allt finnas där den med. Till höger syns en äppelkvittenbuske som brett ut sig åt alla håll och kanter. Den har helt motstått alla försök att tuktas.

Så här ser det ut nu. Äppelkvitten är borta och ersatt med en betydligt mindre brudspirea. Rabatten är fortfarande märkligt fri från kirskål. En enda gång har jag rensat den i sommar och inte ens då var det mycket ogräs att rensa. Ingen kirskål alls, bara lite annat smått.

Här har vi planteringen igen. Nu börjar den bli lite hösttrött eftersom det mesta har blommat över och björken tappar sina löv. I sommar har den dock varit fantastiskt fin och gett oss mycket glädje. Inlägg om rabatten hittar du HÄR! Nu känns vår trädgård för första gången som en trädgård och inte som en djungel vilket är otroligt roligt. Nu finns det kraft och energi att blicka framåt igen och jag längtar redan efter de utmaningar vi ska ta oss an nästa vår och sommar.