Ha'penny Bridge

Efter en gråmulen men mycket trevlig dag i Göteborg tänker jag mig till ett soligt Dublin. Över floden Liffey går en bro som kallas Ha'penny Bridge. Den byggdes 1816 och sitt namn har den fått av kostnaden för den som ville använda bron för att ta sig genom Dublin. Det är en bro som sticker ut eftersom den är en gångbro med ett vackert valv som sträcker sig över floden. På senare tid har den även blivit platsen för ett nutida fenomen.

På Nordiska museet i Stockolm efterlyser man information om varifrån fenomenet att sätta lås på broar har kommit. Enligt dem finns det i många Europeiska länder men hur det har uppkommit är ännu en gåta. Ha'penny Bridge har blivit en bro för kärlekslås och jag tycker att det är riktigt fint.

Man skall skriva namn på låset, låsa fast det och sedan kasta nyckel i vattnet. Sedan är kärleken evig! Nåväl riktigt så enkelt är det kanske inte men jag tror att ceremonier är viktiga för ett förhållande. Det blir något som är bara vårt. Varför skulle människor annars lägga så mycket tid och kraft på sina bröllop?

Själv blir jag lite nyfiken på människorna bakom namnen. När satte de upp sina lås? Är kärleken evig eller rostar den redan? Sen undrar jag också hur långa en folk har varit med tanke på hur högt upp en del av låsen sitter. Verkar inte helt smidigt att börja klättra upp på en bro där människor är i ständig rörelse.

När vi ändå är ute på bron kan vi ju stanna till en stund och njuta av utsikten. Dublin i solsken är en ovanlig och mycket vacker syn