Sidor

onsdag 9 januari 2013

De minsta vännerna i Hult

I barnens lekrum har vi öppnat upp en av krypvindarna och gjort i ordning för familjens marsvin och kaniner. När vi gjorde iordning utrymmet för drygt två år sedan hade vi ett målat trägolv men insåg ganska snart att det inte var riktigt praktiskt. Hur duktig man än är på att hålla rent efter djuren så blir det alltid lite spill från spån, hö och halm. Till en början hade vi inte heller en ordentlig vägg i utrymmet så när vi satte upp väggen passade vi också på att lägga in en plastmatta. Kanske var det finare tidigare, bortsett från väggen men oj så mycket mer praktiskt det är nu. Anledningen till att vi har valt att ha våra små gnagisar i lekrummet är att det skall vara lätt att umgås med dem. Även om kaniner också trivs i vinterbonad bur ute så blir det svårare för barnen att umgås med dem då. Marsvin är däremot känsliga små varelser som inte klarar när det är för kallt. Både marsvin och kaniner är mycket sociala djur och gillar att vara där vi människor är. Varje gång vi går i trappan här hemma börjar marsvinen vissla och vill ha uppmärksamhet. Tänk att jag trodde i så många år att jag inte tyckte om kaniner eller marsvin. Tyckte att de verkade vara ganska tråkiga och menlösa små djur. Vår första kanin  kom till oss av en slump men det dröjde inte länge innan jag förälskat mig i kaninen Tistel. Efter att Tistel kom till oss på sommaren 2005 har kaniner och marsvin blivit en självklar del av familjen i Hult.


Här bor kaninen Betty och marsvinet Kurre. Betty hittade vi märkligt nog i vår trädgård för ett år sedan och vi fick aldrig någon klarhet i varifrån hon kom. Då var hon bara skinn och ben men nu är hon en riktigt ståtlig kanin. Kan inte låta bli att presentera dem lite närmare. Trots att hon har varit hos oss länge nu så är hon fortsatt mycket skygg. Det har tagit lång tid att bygga upp ett förtroende hos henne och det är egentligen först nu man får lov att klappa henne. Marsvinet Kurre är det annorlunda med. Han blir djupt förorättad om man passerar buren utan att klia honom under hakan!

Betty

Kurre, vår lille fighter som överlevde att operera bort en stor tumör i höstas


Här har vi nästa bur som bebos av kaninen Sixten och marsvinen Wilma, Lowa och Greta. Även kaninen Sixten är en överlevare. Han opererades för en riktigt elak böld när han bara var några månader gammal. Det såg mörkt ut för honom ett tag men han överlevde och är idag en frisk och charmig kaninkille.

Lowa

Greta

Wilma, mamma till Lowa
I Hult har vi många djur och med det kommer också ett stort ansvar. När djuren mår bra och allt funkar är det ju lugnt men det gäller att ha planerat även för svårigheter. De mindre djuren har vi inte försäkrade däremot har vi ett särskilt konto där vi sätter över pengar för deras räkning varje månad. På så vis behövde vi inte fundera över om vi hade råd att operera kanin eller marsvin. Det fanns pengar på kontot som väntade på att användas i sådana stunder. Har även ett konto för våra katter eftersom det är mycket som inte täcks av försäkringarna.

8 kommentarer:

  1. Så fint ni tar hand om djuren och vad roligt för barnen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast ibland undrar jag om det är mamman som tycker det är roligast ;) Liza

      Radera
  2. vilken mysig blogg du har! Tack för titten hos mig!

    SvaraRadera
  3. Åh så mysigt. Lilla Frank hade blivit själaglad om han hade träffat alla dessa små djuren. Han "äääälskar djur" som hans storebror alltid säger;)

    Här har vi inget djur men tjatet om en katt har börjat smyga sig på. Hade gärna införskaffat en men då Frank har astma och vi inte vet vad den utlöses av så vågar vi inte chansa, inte än i alla fall. Men en vacker dag;)

    Önskar dig en strålande dag
    Kram Annie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djur och barn hör onekligen ihop :) Vad gäller astma och allergi så är själva gnagarna inte alltid det värsta utan många gånger hö och halm som man har i burarna. Förstår att ni är försiktiga när ni har barn med astma. Har själv astma men reagerar inte på djur. Bra att komplettera med pricktest och testa att umgås med djur i försiktiga doser. Kramar Liza

      Radera
  4. Åh, kommer du ihåg vad Swea gillade Tistel? Eller ja, kanske inte så mycket Tistel som Tistels bur och hus :)

    Och när ett marsvin (?) dog och du satt och inte visste hur du skulle berätta det för Anna som var i rummet bredvid. Och så hips vips så vaknade den till liv igen :)

    Jag hälsade förresten gott nytt år i det inlägget, men det är så otroligt dåligt att skriva kommentarer på vissa bloggar med mobilen så jag vet inte om du fick den. Men gott nytt år i alla fall.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glöm inte Tistels mat :)Såg inte något gott nytt år så tur att du önskar det igen :D Önskar dig en god fortsättning på det nya året. Lycka till med springandet! Kramar Liza

      Radera