Långa dagar

Börjar känna mig trött och att mitt huvud inte riktigt är mitt just nu. Jag älskar egentligen att syssla med politik men det börjar att bli lite för mycket av den varan. Förra veckan var jag på kongress stor del av veckan och denna har jag varit på möten två kvällar på raken och idag är det heldag med kommunstyrelsen. Annars är det fantastiskt roligt att vara politiskt engagerad särskilt när man som jag är lokalt engagerad. Jag kan vara med och påverka frågor dom rör vardagen i Munkedal. Gillar också att det på en liten ort blir korta avstånd mellan politiker och väljare. Här blir inte väljarna något abstrakt och diffust utan det är människor jag känner till både namn och utseende. Insåg i förra veckan att jag har varit politiskt engagerad i snart nitton år och konstaterar att det nog är ett livslångt engagemang. Jag har försökt att inte engagera mig i perioder men konstaterar att jag gillar att vara med och bestämma.

Något som är lite spännande är hur andra tror att det är att vara politiker. Många tror att alla politiker har politiken som heltidssyssla och att det är väldigt bra betalt samt att vi allesammans tillbringar våra dagar på kommunhuset. Jag är fritidspolitiker vilket innebär att jag precis som det låter är engagerad på min fritid. Visserligen får jag arvode när jag går på kommunala sammanträden men det är inget man blir rik på. Vill man tjäna pengar på fritiden är det nog snarare ett extra arbete man skall skaffa sig. Gillar man att få vara med och påverka i samhället då är politiken det rätta. Det är verkligen fantastiskt roligt att se hur idéer man själv har föreslagit blir till verklighet. När något är alldeles galet har jag dessutom ett forum att kunna påverka i.

Det som är riktigt tråkigt är dock åldersfördelningen inom politiken och det här gäller alla partier. Med mina 33 år hör jag fortfarande till de yngsta förtroendevalda i kommunen. Det finns bara en enda politiker som är yngre än jag och så borde det inte vara. Vad det beror på kan diskuteras i oändlighet men jag ser två faktorer som är starkare än andra. Den ena är att jag tror att många helt enkelt inte vet vad ett politiskt uppdrag innebär och att det känns ganska skrämmande att engagera sig. Det andra är att jag tror att de politiska partierna många gånger är dåliga på att släppa fram nya och oprövade förmågor.

Själv tycker jag att det är fantastiskt roligt och jag skulle verkligen uppmana andra att våga pröva på!