Till trafikgalningen i Hult

Egentligen handlar det här inlägget inte om en kruka även om det råkar handla om just en kruka. Vårt hus ligger precis vid vägen och för att få ner hastigheterna vid huset har vi satt upp två krukor i hörnet på vår tomt. Ni som följt mig en tid vet att dessa krukor lever farligt Fast det har fungerat att ställa dem på plats eftersom vi fått de flesta trafikanterna att sakta ner. För att vara på den säkra sidan är båda krukorna försedda med reflex och det sitter dessutom två lampor i den ena. Idag har någon inte bara lyckats köra på den lilla krukan utan också köra över den. Givetvis gör det mig irriterad men mest av allt gör det mig alldeles kall inombords över hur människor kör genom vår lilla by. Om man kör så fort att man kör över en ganska stor kruka då skulle man definitivt inte heller kunna stanna för en katt eller än värre ett barn. Känner så starkt att vi måste sätta upp staket innan Manda får lov att leka ute i trädgården. Det räcker ju att man tittar bort en sekund för att katastrofen skall vara ett faktum. Nåväl man skall inte måla upp så hemska bilder för sig själv men dagens händelse gör det omöjligt att inte tänka i de banorna.

Det jag inte förstår är hur man vågar ha så hög hastighet när man kör igenom en by. Det är ju alldeles uppenbart att här bor både barn och människor. Dessutom finns här gott om rådjur och älg samt någon enstaka varg. Även om man är helt självupptagen och bara tänker på hur man själv tar sig fram så borde man ju vara lite rädd om den egna bilen i alla fall. Funderar nu starkt på att gjuta mig ett rejält betongstaket. Då kommer trafikgalningens bil definitivt inte vara hel!