Sidor

torsdag 13 juni 2013

Skolavslutning och bal på slottet

Skolavslutning för mina tre hemmaboende barn idag. Kanske var det just för att det var skolavslutning som den här dagen började tokigt och som tokigheterna inte ville ta slut. Som att skolbussen var sju minuter tidig eller som att tårtboxen fick sig en smäll och tårtan fick paniklagas innan den kunde följa med på kalas. Det är ju sådant som händer. Barnen kunde skjutsas till skolan och tårtan smakade ju lika gott även om det inte var lika tjusig längre.

Lite vemodigt för tösen som slutade trean och skall upp i mellanstadiet nästa termin. Spännande och pirrigt på samma gång. Att säga hej då till en mycket omtyckt fröken var inte heller helt lätt. Har en nästan likadan bild på mig från avslutningen i trean när jag sa hej då till min fröken Noomi. Det som var ett avslut blev början på en viktig vänskap. En vänskap där vi träffades med jämna mellanrum och diskuterade böcker och fikade under många år efter att jag lämnat lågstadiet. Tror att hon är en av de främsta anledningarna till att jag idag är akademiker.



Tårtan fick följa med på kaffekalas hemma hos Magdalena trots allt. Även om skolavslutningen så klart var en viktig del av dagen så väntade något ännu viktigare. I Munkedal hålls varje år bal för niorna på Torreby slott. För två år sedan var min Anna på bal på slottet och idag var det Alexandras tur.


Efter alla fotograferingar kände Magdalena och jag att vi börjar få rutin på det här att fixa smink och hår. Jag har ju sminkat Alexandra många gånger inför olika fototillfällen och det underlättade verkligen i planeringen av balsminkningen. Svart, silver, glitter och glamour blev temat för Alexandras balsminkning. Hennes lösögonfransar skulle kunna göra varje filmdiva avundsjuk!



Alexandras tjusiga klänning har en gång i tiden tillhört hennes mormor. Mormor Ulla hade den på bröllop för femtio år sedan och hade inte förväntat sig att den skulle bli en aftonklänning. Tiden hade inte varit varsam med klänningen men med lite kreativitet lyckades Magda att sy om den till en sanslöst tjusig klänning. Den som har en skarp blick kanske noterade att den svarta jackan Alexandra har på sig är samma som Anna hade för två år sedan när hon var på bal. Det är dock tredje gången jackan är på bal. Tjejerna har lånat den av Regina som hade den på sin studentbal. Bra när något som passar så bra kommer till användning många gånger.


Längst uppe till vänster i collaget så anländer Alexandra till slottet i en tjusig bil med sin far som chaufför. Niornas bal i Munkedal är lika stort som studentbalen, kanske till och med större. Förutom att vara tjusigt klädd skall man också anlända i en tjusig bil. Alla bilar ställs sedan upp en bit från slottet och kör i karavan fram till entrén och släpper av baldeltagarna. Det kan således bli en riktigt kostsam historia att ha barn som går på bal. Alexandra valde att låta sin mamma sy och få hår och smink fixat hemma. Resultatet var helt fantastiskt och att vara balens prinsessa behöver inte kosta annat än tid och kreativitet.

Nu har vi sommarlov här i Hult och som vi har längtat!

6 kommentarer:

  1. Roligt, vackert och vemodigt med skolavslutningar! Lågstadielärarinnan gillade jag inte men mellanstadiefröken... ojoj! Dessutom var jag hemma sjuk med vattenkoppor på skolavslutningen. :( Tack och lov fick vi henne vi vissa ämnen även i högstadiet.
    Vilken vacker student! Jösses vilket bra team ni är dessutom!

    Sv: Nja, vegetarian kommer jag aldrig att bli. :) Jag älskar kött och är barn och barnbarn till folk i slakteribranschen så jag är uppväxt med det bästa. Haha! Men en vegetarisk frukost, möjligtvis lunch kan jag tänka mig. Ibland. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så lustigt jag hade också vattenkoppor på avslutningen från mellanstadiet! Vi börjar verkligen bli ett sammansvetsat team. Snart så kan vi fixa baldeltagare och brudar på löpande band ;)

      Hi hi jag vet ju det att du gillar ditt kött så jag kan inte låta bli att retas lite :D

      Radera
  2. Men så fin Alexandra är!
    Vilken klänning! Och skorna...vill ha faktor på dom.

    Det är vemodigt med avslutningar.
    Men spännande också kommer jag ihåg.
    En hel sommar framför sig med upptåg=))

    SvaraRadera
  3. Kan säga att vill ha faktorn på skorna är mycket hög! Hittade dem på en loppis förra sommaren och tänkte att de är MINA. Attans bara att de var för små. Att ge dem till Alexandra var dock det näst bästa. Nu får jag ju se dem ofta och hon älskar skor lika mycket som jag :D

    SvaraRadera
  4. Wtt ord bara ....Waoooooooooo/Kramar Annmi

    SvaraRadera
  5. Åh vad roligt och fint! Jag minns mina egna baler som om det vore igår.
    Kram Anki

    SvaraRadera