Student i Hult

Igår hade vi studentfirande här i Hult. Vår Anna har nu tagit klivet ut i vuxenlivet och har lämnat gymnasiet bakom sig. Så stor skillnad blir det kanske inte nu med en gång eftersom hon fortfarande bor kvar hemma. Det är nog först till hösten när hon inte skall gå till skolan som hon själv kommer att märka den stora skillnaden.

Dagen började kvart i sex på morgonen med smink och hårfix innan studenten skulle ge sig av till skolan för sista gången. Sedan följde förberedelser hemma och efter det traditionellt utspringande av studenter följt av flakåkning och till sist färd hem till Hult.

Väderprognosen för dagen var tämligen osäker men till slut valde vi att trots allt hålla kalaset ute som planerat. Även om väggar och tak inte är på plats ännu så kändes det faktiskt som ett riktigt hus. Det kommer bli bra det där uterummet när det är klart.

Efter en stund fick jag dock en känsla av att gästerna hellre ville gå in!

Alltså flyttades kalaset in för presentöppning och tårtätande. Katten Elvis ville också vara med på ett hörn när det gällde Annas paket. Han var ju faktiskt hennes present när hon fyllde 13 år. Anna fick helt fantastiskt fina och genomtänkta presenter och jag blir verkligen rörd över alla fina människor som finns i vårt liv.

Tårtan blev densamma som när bokdamerna var på besök får en tid sedan. Då smyckades den med syren men nu när den blommat över fick det bli något annat istället och det blev ju inte så tokigt det heller.

Vi var några som dagen till ära tagit på oss våra studentmössor och konstaterade att vi också tagit studenten. För Reginas del var det fem år sedan och för min del har det hunnit gå femton år. Ibland undrar jag hur snabbt de där åren egentligen har passerat. Det känns som om det var ganska nyss jag klev ut genom dörrarna på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Samtidigt känns det som att mins femtio år måste ha passerat sedan dess med tanke på allt som hunnit hända på dessa år. När Anna om femton år tänker tillbaka på de år som passerar sedan hon tagit studenten då kommer jag stå bredvid och till min fasa inse att trettio år passerat sedan min egen student!