Att inte räcka till

Under en ganska lång tid har jag känt att jag som inte räcker till. Att mitt bästa helt enkelt inte är tillräckligt för att räcka till. Jag lever ett aktivt men också tämligen komplicerat liv. Det är inte helt enkelt att själv vara i den åldern då jag har barn samtidigt som jag också har ett barnbarn. Mina föräldrar är inte särskilt gamla men istället sjuka vilket gör att de behöver mitt stöd och min hjälp i en tid då jag hade behövt dem. Mina stora flickor är just stora och ett gott stöd men de behöver ju sina föräldrar trots att de nu är vuxna. Sen har jag alltid jobbat mycket och tycker om att tempot är högt, att många saker händer samtidigt.  I början av sommaren var det dock som om jag tappade fart och inte riktigt hängde med längre. Hann inte finnas och hjälpa till, kom efter med arbetsuppgifter och orkade allt mindre. Min uthållighet var sänkt sedan jag skadade min fot under våren och plötsligt kändes livet både tungt och skört. Några vänskapsrelationer visade sig också vara sköra och i slutet av sommaren dog en nära anhörig till mig.

Kvar står jag med en känsla av otillräcklighet, att jag borde kunna göra bättre. Att jag borde hinna mer, hjälpa till bättre och laga de relationer som blivit trasiga. Märkligt nog tycks allt det där bli svårare ju mer jag försöker. Jag som normalt sett har en hög kapacitet har svårt att acceptera att livet som det är just nu är lite mer än vad jag kan hantera. Försöker strunta i det som är mindre viktigt. Arbetsuppgifter få vänta till förmån för trädgårdsarbete som gör mig glad och ger mig energi. Städningen får det bli som det blir med eftersom jag prioriterar träningen nu när min fot äntligen är bra och jag åter kan springa. Skriver en lista varje dag på vad jag skall göra och känner mig nöjd om en enda sak stryks under dagen. Då vet jag att jag under dagen har uträttat något. Relationerna kan jag inte laga hur mycket jag än vill, kanske stämmer det att tiden läker alla sår. Det får i så fall tiden utvisa. Säger till mig själv att jag känner mig otillräcklig och inser att den insikten är viktig. Att äntligen kunna sätta ord på hur jag känner!

Skall göra som flyttfåglarna och om några veckor bege mig söderut för mycket efterlängtad ledighet