Vintage och det moderna livet

Tjusiga vintagelockar är något som jag verkligen tycker om. Jag har blivit en hejare på att rulla håret och få till precis de rätta lockarna. Det tar dock tid och är således inte något som en gör varje morgon. Fördelen är att görs det rätt då håller lockarna i många dagar. Oftast räcker det med att rulla dem en gång i veckan. När lockarna väl är på plats är det både snabbt och enkelt gjort att få till en tjusig vintagefrisyr på morgonen. När en väl har lärt sig är det faktiskt inte särskilt svårt att få till även ganska avancerade frisyrer. Hemligheten ligger i lockarna. Med lockar blir det enkelt helt enkelt!

Jag tycker att det är fantastiskt roligt att lära mig nya frisyrer och känner mig nästan som en dåtida filmstjärna när vintagefrisyren kompletteras med skor och klänning som även de är vintage. Fast så som mitt liv ser ut uppstår en konflikt mellan mitt vintageliv och min moderna livsstil. Jag tränar ju flera gånger i veckan vilket gör att mina vintagelockar går om intet. Förvisso har jag en locktång som även den skapar vackra lockar men den sliter också på håret och allt för flitig användning är därför inte att rekommendera. Alltså får jag vara kreativ och skapa vintagefrisyrer utan lockar vilket onekligen är en utmaning. Jag har några säkra kort som fungerar bra till vardags och de som kräver lockar får jag spara till ibland. Har börjat fundera lite på om det kanske kan vara ett alternativ att permanenta håret. Fast när jag tittar på hur jag såg ut med permanentat hår i början av 90-talet så känns det inte riktigt som ett alternativ. Å andra sidan kan det ju ha hänt saker även på den fronten på tjugo år.

Det gamla och det nya krockar och då får en hitta nya vägar. Min avsikt har aldrig varit att leva ett autentiskt vintageliv och då blir det desto enklare att välja sina egna vägar. Jag har en förkärlek för kläder, skor, väskor och frisyrer från 40-60-talen. Helst skall det vara äkta gammalt eftersom föremålen då bär på en historia samt att det är ekologiskt klokt att tillvarata sådant som redan finns istället för att tillverka nytt. Finns inte äkta gammalt att tillgå går det dock lika bra med sådant som är nytt men som har den rätta stilen. Just den där känslan av att känna sig som en filmstjärna är inte dum. Vi borde ju alla vara filmstjärnor i våra egna liv!

Vet att jag har visat bilden på min farmor förut men den känns så rätt i sammanhanget. Hon är min förebild och inspiration på så många sätt. Det är ganska exakt tolv år sedan hon gick bort och hon är fortsatt lika saknad.