Elvis hjälper till att inspektera skadorna i trädgården |
Sidor
▼
tisdag 13 januari 2015
Vardag
Ett nytt år har tagit sin början och nästan två veckor har hunnit passera sedan årsskiftet. För oss här hemma i Hult har årets inledning varit tung. Livet måste gå vidare även när det är svårt. Samtidigt känns vardagens rutiner som ett ankare just nu. Som någonting som förankrar oss i vardagen och i det normala. Vi har städat undan julen, bokat in barnens alla aktiviteter samtidigt som vi röjer ur pappas lägenhet och planerar hans begravning. Som sagt livet fortsätter och så måste det vara. I helgen drabbades vi av stormen Egon och nu finns här att göra när det gäller att röja upp efter de hårda vindarna. Taken på växthus, förråd och uterum har blåst sönder och dessutom har ett stort träd blåst nästan omkull. Samtidigt är vi tacksamma över att bara ha materiella skador att förhålla oss till. När jag var på väg hem i lördags föll ett stort träd precis framför bilen men jag hade tur och lyckades stanna. Har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv och en sådan händelse väcker onekligen många tankar. Skadorna här hemma känns inte så viktiga längre i jämförelse. Dessutom var vårt växthus lite av ett experiment. Väggar och dörr höll alldeles utmärkt, men taket blåste sönder. Nu får vi ta ställning till om vi skall sätta fast plasten på ett annat sätt eller om vi kanske skall ha ha ett annat material på taket. Känner mig onekligen tacksam över att fortsatt ha möjligheten att ta hand om vardagens alla måsten här hemma i Hult. Egon skapade lite mer jobb till oss men det kunde onekligen varit värre.
Får börja med att beklaga sorgen.
SvaraRaderaKan förstå din sorg efter din pappa.
Jag är så lyckligt lottad att jag har båda mina föräldrar kvar i livet.
Det var verkligen ingen fin start du fick på år 2015..............
Nu skickar jag dig en varm kram och hoppas vi hörs även under detta år också,
Anneli
Beklagar sorgen! Min pappa gick bort 2010 och fortfarande känns det så overkligt. Hoppas ni får ordning efter stormen.
SvaraRaderaKram Anki
Livet är sannerligen inte alltid en dans på rosor, men jag tror som du att vardagssysslorna får oss att skingra våra tankar och gör det lite lättare att ta sig igenom de svåra perioderna. Sänder en stor kram till dig och din familj. Birgitta
SvaraRadera