Sidor

torsdag 19 mars 2015

Livet och bloggen

Ett ämne som jag tidigare har berört är förhållande mellan livet och bloggen. Är ju lätt att tro att någons liv är precis det som visar upp. Jag hamnade en dag i en diskussion på ett socialt medium. Det var en diskussion en bekant hade startat och jag gav mig in i den. En av de andra som kommenterade menade att jag nog borde vara tyst eftersom jag inte visste något om hur svårt livet kunde vara. Hen hade minsann läst min blogg och visste därför att mitt liv bestod av fika med vänner, trädgård, resor och shopping. Hen menade att jag levde i en skyddad värld och aldrig sett några svårigheter. Tänk så märkligt att tolka in att mitt liv skulle vara precis som jag skriver på bloggen. Än märkligare är att vi faktiskt gått i skolan tillsammans på gymnasiet. Även om jag valde att gå i Göteborg var jag inte förberedd på att möta klasskillnader. Det var först då jag insåg att det var något annorlunda att min pappa var sjukpensionär och min mamma städerska. Under grundskolan hade detta varit fullt normalt. Fast de andra föräldrarna i min klass i Göteborg var istället läkare, jurister, ekonomer, ingenjörer och liknande. Jag kämpade så för att passa in under de där åren och kände mig aldrig rätt. När de andra pratade om skidåkning i Alperna kunde jag inte relatera och pratade istället om konstiga saker som feminism eller hur fel det kapitalistiska systemet var. Eller så var jag tyst och låtsades inte höra när de frågade vart jag skulle åka på lovet. Under lång tid försökte jag passa in men gav till slut upp och gjorde det till min grej att vara annorlunda. Hen som gick i skolan med mig hade alltså missat allt detta.

Ett liv är kantat av svårigheter och motgångar. Allt jag har har jag fått bygga själv eftersom ingen fanns som kunde hjälpa mig. Även om mina föräldrar önskade hjälpa till hade de inte några möjligheter på grund av bristande ekonomi och att båda var sjuka. Ibland tänker jag att huset i Hult representerar mitt liv. Att allt vi har byggt och planterat med våra egna händer representerar alla hinder vi övervunnit. Idag har vi ett gott liv min man och jag. Det är inte på något sätt enkelt men ändå ett gott liv. Med oss har vi minnen och erfarenheter som gjort oss starka. Vi vet hur det är att ligga vaken om natten av oro för ekonomin, av oro för att månaderna aldrig gick ihop. Jag skulle kunna skriva om allt det där svåra. Ibland känns det rätt och då skriver jag även om det som är svårt. Exempelvis hur svårt det är att förlora en förälder och lära sig hantera sorgen. Fast oftast vill jag att min blogg skall representera hur jag ser på livet. Varje dag har något gott och positivt i sig och det är vad jag berättar. Om lyckan över hur trädgården grönskar, om kaffe i solen med en god vän och om resorna . De där resorna som jag fortfarande har svårt att förstå att jag ha möjlighet att göra. Allt det där gör mig lycklig och gör livets bördor lättare att bära. De är viktiga delar av mitt liv men de är inte helheten.

Resor, vänner, fika och trädgård hör till det som gör livet gott och som jag gärna skriver om

5 kommentarer:

  1. Så sant, bloggen är ju bara en liten del av ens liv. I allafall för mig. Jag skriver inte om allt som händer mig, jag skriver om alla möjliga ämnen men ingen ska tro att det vet allt om mig och mitt liv genom att läsa min blogg.
    Jag tycker väldigt mycket om din blogg iallafall, så fortsätt i samma stil. ;-)
    Kram

    SvaraRadera
  2. Det där var ju lite knepigt. Inte 17 sammanfattas hela ens liv av en "vanlig" blogg? Jag säger då det... Stå på dig och fortsätt att njuta av livet du åstadkommit helt själv med nära och kära.
    Ha en finfin helg!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Hur kan någon dra den slutsatsen som personen i diskussionen gjorde? En blogg är ju bara ett litet utstick, ofta om saker en gillar. En kanske inte vill skriva om svårigheter och motgångar? Mitt liv innehåller masdor med inte så roliga komponenter som jag verkligen ibte vill vika ut för över 150 människor om dagen varav jag inte har en aning om vilka merparten är. Eh, nu lät det som mitt liv är hemskt, det är det inte, jag har ett fint liv men de svåra grejerna finns ju där.

    SvaraRadera
  4. Ja det är knepigt.. Hur i fridens dagar kan man tro det, att bloggen visar alla delar i ens liv. Det måste ju bero på stor okunskap om hur det fungerar med det här bloggandet.. eller väljer man att vara lite spydig och sarkastisk kanske. Man väljer ju själv vad man vill skriva och vad är det för fel i att skriva det positiva blandat med små glimtar av det lite mindre positivt.. Jag tycker man får välja själv och vill man skriva om caféträffar, vänner, blommor, lycka och sol, ja då får man det. Det kommer alltid att finnas de som tror att det är det enda som finns i ens liv. Hur nu de kan tro det är en gåta.

    Fortsätt att vara du och skriva som du vill!!

    Kram Ann-Louise

    SvaraRadera
  5. Bloggen är en plats där man skriver och väljer ut vad man skriver om. De flesta väljer klokt nog att inte vara alltför privata även om man samtidigt vill ha en personlig blogg. Tycker du har en jättebra balans på din blogg. Anna

    SvaraRadera