Jul i Hult

Juldagen är min favoritdag på hela året! Det finns inte några måsten, maten är redan lagad och bara att plocka fram och dessutom har barnens julklappsförväntan lagt sig. En dag då en kan sova länge om en vill och sedan gå runt i pyjamas hela dagen om en skulle ha lust till det. Normalt sett brukar just det där med pyjamas hela dagen på juldagen vara min grej men i år valde jag märkligt nog att åka till gymmet och spendera några timmar där. Märkligt nog var jag alldeles ensam!

Må så vara att juldagen är favoritdagen men julafton är även det en synnerligen trevlig dag. I år var huset i Hult fyllt med folk eftersom alla våra barn kom hem till jul. Dessutom hade dottern Anna med sig sin pojkvän och äldsta dottern Sofia hade med sig älskade barnbarnet Amanda. Jag trivs som allra bäst när huset i Hult är till bredden fyllt med folk så det här var i min mening en synnerligen bra jul. Det är verkligen något alldeles särskilt att få vara med när en fyraåring blir alldeles salig av lycka över att få en pyjamas i julklapp eller när en faktiskt lyckas få tolvåringen nöjd över sin julklapp. Då är det märkligt svårt att hålla fast vid att vara Grinchen och istället blir julen precis så där fantastisk som jag alltid har tyckt att den är.

Tror att det som har varit allra bäst den här julen har varit att jag har släppt alla måsten och lyckats med målsättningen att bara var. Det är ju trots allt så att det blir jul oavsett om en har gjort allt en har tänkt sig eller ej. Tidigare år har jag lagt ambitionsnivån mycket högt vad gäller mat, aktiviteter, julpynt och julklappar. Allt har förvisso blivit både bra och trevligt men jag har nog aldrig känt mig så tillfreds som den här julen.

Ett måste har jag dock varit noga med att hålla fast vid! Nämligen de traditionella julörhängena i form av julgranar. De är gräsligt mycket kitsch och nästan sanslöst hemska men jag älskar dem.