Saltkällan |
En föresats jag haft under året har varit att göra mer utflykter och komma ut i naturen mer. Detta har lett till att nya platser har upptäckts och gamla platser återupptäckts
Under året som gått har jag genomfört och avslutat ett antal projekt. Sådana där grejer som blivit liggande och blivit till ett dåligt samvete. De där kuddarna på bilden ovan låg så länge i mitt arbetsrum att jag till slut nästan inte ville gå in där. Så en dag tog jag tag i projektet och blev attans nöjd. Så nöjd att det blivit än fler trots att jag efter den första kudden svor att aldrig mer komma på något så dumt som att sy kuddar!
Solnedgång i Zadar i Kroatien |
2015 har varit de fantastiska solnedgångarnas år. Aldrig förr har jag sett så vackra solnedgångar runt om i världen. Tror nästan att det i sig förtjänar ett alldeles eget inlägg. Just det här att ta sig tiden att se solen gå ner är nog viktigare än vad jag tidigare har förstått.
Under våren utökades familjen med huden Ebba.
Min basgrupp samt Carina Persson som är rektor för Bommersviksakademien |
Jag hade under året förmånen att gå den fantastiska ledarskapsutbildningen Bommersviksakademien. Det var en otrolig upplevelse på många plan. Dels för att jag utvecklades som både politiker och ledare och fick med mig verktyg för att kunna fortsätta växa i mina roller. Utbildningen var verkligen otroligt bra men det starkaste jag bär med mig från den är de människor jag träffade under utbildningens gång. Starka, ambitiösa och inspirerande människor. Några av dem har dessutom kommit att bli riktigt nära vänner, sådana som en kan både skratta och gråta tillsammans med och dela sitt liv med. Vänner som kommer att finnas där oavsett vilka stormar som blåser i livet.
Det har varit ett år med mycket politik. Det politiska är sällan enkelt men ofta roligt. Något som var fantastiskt roligt var att åka på Socialdemokraternas partikongress och kongressfest. Otroligt inspirerande att under några dagar få lyssna på människor som drivs av viljan att förändra världen.
Midsommarfirande på Kaserna |
Kalas och roliga utflykter har präglat mycket av året. Det finns alltid en bra anledning att ställa till med kalas och en utflykt gör den mest tråkiga dag lite mer spännande. Det handlar bara om att ställa om från negativt till positivt!
Sophie och Regina. Mina närmaste vänner och två av de viktigaste människorna i mitt liv |
En av de starkaste insikterna under året är vänskapens betydelse. Att vara vänner när allting är lätt och roligt är inte så svårt. När livet däremot är allt annat än enkelt sätts vänskapen på prov. Att kunna finnas där för varandra genom åren och dela sorg och glädje är onekligen något att värdesätta och vara tacksam över!
Växthuset sett från rosenträdgården |
Min trädgård har kommit att bli ett av mina riktigt stora intressen. Att se hur den varje år vaknar till liv och hur mitt arbete bokstavligen blomstrar är en härlig känsla. Märkligt nog är det i trädgården svårt att ens se motgångarna som något negativt. Mina odlingar blev inte som jag tänkt mig i år. Istället för att ta detta som något negativt ser jag det som en lärdom. Nu vet jag till nästa säsong vad jag skall kunna göra annorlunda för att få ett bättre resultat. Trädgårdsinsikter borde onekligen vara något att ta med sig i övriga livet.
Bilder från Livåleva och utmaningen Four Fit Challenge |
Under en vecka i höstas antog Regina och jag utmaningen att under en vecka bara använda fyra plagg. Detta som ett sätt att sätta fokus på ohållbar konsumtion och väcka diskussion kring medveten konsumtion och hur kläder tillverkas. Det var onekligen en utmanande vecka men också mycket lärorikt. Min konsumtion har förändrats genom dessa insikter och även min medvetenhet kring vilket betydelse våra livsval har inte bara för miljön utan också för sådan som arbetsvillkor och livsförutsättningar.
En dag i höstas klev jag upp på ett berg och blickade ner över Gamlestaden i Göteborg. Syftet med att befinna mig där var att ta en omslagsbild till boken Berättelser från Gamlestaden. Boken har skrivits av Aldir Kulturkooperativ och ges ut av Rio Natur och kulturkooperativ. För två dagar sedan levererades boken från tryckeriet och snart kommer den att finnas till försäljning. Det känns verkligen helt fantastiskt att ha fått vara med om processen att skriva en bok och att den nu blivit utgiven.
Fast det som trots allt har varit störst under året som gått var den resa jag gjorde till Kapstaden i November. Det var verkligen helt fantastiskt att se landskapet kring Kapstaden. Andlöst vackert och förtrollande. Egentligen skulle jag velat stanna i flera månader för att verkligen ha tiden att se och uppleva allt det vackra som där fanns att se.
På besök i en skola i kåkstaden Khayelitsha. En kåkstad där mer än en miljon människor bor! |
Trots det vackra vyerna är det dock inte det som är mitt starkaste intryck från Kapstaden. Utbildningen YGAP som arrangeras av ABF var intensiv och mycket lärorik. Vi hade ett digert seminarieprogram med otroligt bra föreläsningar och fick möta intressanta och inspirerande människor. Kapstaden är en stad med stor fattigdom, där människor lever i misär. Att ha sett detta på nära håll var svårt. Trots det ser jag den upplevelsen som positiv. Att ha fått se hur svårt livet kan vara sätter press på mig att fortsatt arbeta för att skapa förändring. Att fortsätta att arbeta politiskt och helt enkelt fortsätta vilja förändra världen
Utsikt från Taffelberget |
När jag tänker tillbaka på upplevelserna i Kapstaden tänker jag att de vackra vyerna gjorde det lättare att möta det svåra. Att det fanns någonstans där en kunde låta tankarna vila och bara vara.
Sen var det ju också alla de där fantastiska människorna som jag delar upplevelsen i Kapstaden med. Vet att jag redan använt ord som inspirerande och ambitiösa men det är bra ord och beskriver även den här gruppen människor. Folkbildare från Sverige, Norge, Finland och Sydafrika som gör ett otroligt arbete och genom det faktiskt gör världen lite bättre!
Maggy, hon som blivit min syster och varit en del av mitt liv i tio år |
Efter Kapstaden fortsatte jag min resa till Namibia och till Swakopmund. Under en dryg vecka bodde jag hemma hos Maggy och hennes familj i kåkstaden Mondesa. En stark upplevelse och även den något som kommer att följa mig i mitt politiska engagemang.
Stranden i Swakopmund |
I Swakopmund möter havet öknen och få vyer är vackrare. Jag förälskade mig i ökenlandskapet vilket förvånade mig. Trodde inte jag skulle tycka om ett landskap som helt saknar grönska.
Kan en känna träningskärlek? Träningsglädje finns ju så varför inte kärlek. Träningen har blivit till en av de mest positiva sakerna i mitt liv under åren som gått och särskilt i år. Genom löpning och styrketräning är det möjligt att pausa tankarna en stund och helt enkelt bara låta kroppen jobba. De där tankarna har ofta alldeles för mycket utrymme. Samtidigt har jag insett hur fantastiskt roligt det är med träning. Den där känslan när en lyckas springa lite fortare eller lyfter lite tyngre. När jag lär mig en ny övning som blir till en favorit då känner jag lycka rakt igenom.
Mitt vintagejag! Det här har dessutom varit ett år med ovanligt många fina vintagefynd |
Så när året är summerat är det lätt att konstatera att 2015 har varit ett år med många alldeles fantastiska och underbara händelser. Jag har mött människor som inspirerar och engagerar mig. Har fått möjligheten att se nya platser och uppleva sådant som jag alltid kommer att bära med mig. Det svåra finns där givetvis också och har varit en stor del av året som gått men den delen väljer jag att lägga till handlingarna och blickar med tillförsikt fram mot 2016 som jag tror kommer bli ett synnerligen spännande år i livet.
Det är klokt att fokusera på det positiva, tycker jag. Jag behöver bli bättre på det själv. Min känsla är att 2015 var ett jobbigt år, men när jag ser tillbaka på bilder jag tagit under året inser jag att mycket positivt har hänt och många stunder varit fantastiska. Mer fokus på det under 2016! God fortsättning!
SvaraRadera