Sälsafari

I november när jag var i Sydafrika gjorde vi några fina utflykter. Den mesta tiden spenderades i Community House med föreläsningar och det gör att de utflykter som gjordes blev särskilt minnesvärda. Den där första dagen när vi landade i Kapstaden for vi raka vägen till hotellet, lämnade våra väskor och gav oss sedan av igen. Vi hade flugit hela natten och jag var både trött och mör. Landskapet vi färdades genom var dock så vackert att en glömde bort att vara trött.

Första stoppet på vår utflyktsdag var i Hout Bay för att åka på sälsafari.

Det är något alldeles särskilt med att vistas till havs på en båt. Har alltid älskat havet och blir nästan barnsligt glad av att åka båt.

Vet att jag den där första lördagen i Kapstaden önskade att det skulle ha varit soligt. Förvisso var det ganska varmt, men jag saknade solen. När jag gick igenom bilderna från båtresan i Hout Bay konstaterar jag att landskapet kommer mer till sin rätt med det väder som var. Det är något riktigt fängslande med molnen som sveper ner över bergstopparna.

Målet för båtresa var att få se sälar och detta lyckades vi med. Redan innan vi kom fram till platsen där sälkolonin höll till kunde en känna lukten av dem. Har aldrig tidigare funderat över hur en säl luktar men konstaterar att många sälar i grupp luktar mycket och inte helt angenämt!

Som förr och uppväxt i Bohuslän är sälar inte något särskilt exotiskt egentligen. Ändå blir jag lika glad varje gång jag ser en. Den här gången var det dessutom fler än jag hade möjlighet att räkna!

Det är något särskilt med sälar ändå. Ett mycket märkligt djur egentligen. Klumpigt på land men smidigt och graciöst när de är i vattnet.

Livet som säl ser ut att vara ett ganska gott liv. Att ligga på en klippa och njuta av tillvaron är onekligen inte särskilt dumt!

När en tröttnar på att vila är det bara att kasta sig i havet!

Även om det var en upplevelse att se sälarna är det ändå landskapet som gjorde störst intryck. Kombinationen av klippor, hav och moln var både dramatisk och vacker.

Fördelen med att alltid ta många bilder är att det blir möjligt att upptäcka detaljer som en kanske missade där och då. Det finns dock en risk med att alltid betrakta världen genom kameran eftersom en då inte blir så social. Behöver bli lite bättre på att hitta en balans mellan fotograferandet och det sociala. Samtidigt är det ju så otroligt roligt att fotografera och tänk, hemska tanke om en skulle missa någon detalj och sedan gräma sig över det!

Samma klippa fast från ett annat perspektiv. På väg till nästa stopp stannade vi en stund för att titta på utsikten. Samma vyer fast ur olika perspektiv. Andlöst vackert och något som jag alltid kommer att bära med mig.