Helt olika erfarenheter

I måndags for yngsta barnet och jag på några dagars semester i Malmö. Väl framme började vi med att checka in på hotellet och fortsatte sedan med en båttur för turister på kanalen. Vi hade tre dagar med härlig sol och många aktiviteter. Dessutom umgicks vi med goda vänner och hann till och med träffa min kusin och hennes barn. Vid frukosten sista dagen hade vi tid att sitta länge och njuta. Det är ju något alldeles särskilt med hotellfrukost, särskilt när en har möjlighet att sitta i lugn och ro. När vi satt där vid frukosten slog det mig vilka olika erfarenheter vi har med oss i livet hon och jag. Hon jämför hotellets frukost med andra hotell vi varit på. Hon har en bestämd uppfattning om hur hon tycker att en bra hotellfrukost ska vara. Hon vill helst att hotellet ska ha ett gym så det är möjligt att träna om en vill och den där frukosten hör till det allra viktigaste. Är frukosten inte bra då är det i hennes mening inte heller ett bra hotell. När jag var elva år hade jag aldrig bott på hotell. Jag hade varit utomlands en gång när jag var tio. Då åkte hela familjen till Tyskland för att vara med när min kusin tog studenten och vi bodde hemma hos dem. Under hela min uppväxt gjorde jag tre resor utomlands först till Tyskland, sen på scoutläger i Skottland som trettonåring och på språkresa med skolan till Tyskland när jag var femton år.

Den där första resan var dock den enda semesterresan som min familj gjorde. Det fanns aldrig ekonomi att åka iväg någonstans annat än till mormor i Småland. Då knödde vi in oss i hennes lägenhet några dagar varje sommar. Förvisso mycket trevligt och jag har fina minnen från det, men det här med semesterresor har jag inte förstått förrän jag själv var vuxen. Jag kan fortfarande inte relatera till husvagnssemestrar eller möjligheten att låna föräldrarnas sommarstuga eftersom det där aldrig har varit en del av mitt liv. Mina föräldrar hade aldrig den ekonomin och deras föräldrar innan dem hade inte möjligheten att köpa någon sommarstuga som jag nu skulle kunna låna.

Mina barn däremot har en annan erfarenhet, för dem är det något fullt naturligt att resa iväg på semester, att bo på hotell eller att hyra en stuga. Husvagn kan inte heller de relatera till och jag konstaterar att jag nog inte är en husvagns och campingtyp. Vandrar gärna med packning och sover i vindskydd i skogen, men campingar tilltalar mig inte alls. När jag satt där med mitt kaffe tillsammans med yngsta barnet och hörde hennes tankar om den kommande dagens aktiviteter kände jag mig nästan överväldigad av tacksamhet. Att jag har möjligheten att ge mina barn de där upplevelserna som jag själv inte hade möjlighet till. Tror dessutom att den där tacksamheten finns där just för att jag vet att det inte är något självklart. Att många föräldrar kämpar på men aldrig får möjligheten att resa iväg på semester med sina barn. Jag är tacksam över att idag inte behöva fundera över hur jag ska klara av att köpa vinterjackor till barnen och till mig själv. Vi har vad vi behöver och även möjligheten att sätta lite guldkant på tillvaron. Jag tar det dock aldrig för givet och minns noga hur det var innan och har lovat mig själv att aldrig glömma. Jag har dessutom förmånen att vara hemma med barnen hela deras sommarlov. På så vis hinner vi med både aktivitet och den viktiga vilan. Vi har en hel sommar av ledighet och behöver inte stressa. På tio veckors lov hinns det mesta med trots allt.

Turist i Malmö tidigare i veckan