Sidor

tisdag 9 juli 2013

Ljuva pioner och historia

Vår pion i Hult blommar just nu och det känns lika högtidligt varje år. Det har gått åtta år sedan vi rensade fram den och den blir större och vackrare för varje år. Första sommaren blommade den med en enda blomma vilket är svårt att föreställa sig nu när busken är helt översållad med blommor. Numera kan jag till och med unna mig att plocka in flera blommor och göra buketter. Det märks inte ens på busken att jag har plockat dem.


Det som är lite spännande med vår pion är att den tycks vara riktigt gammal. En av våra grannar berättade att det var husets första ägare som planterade pionen och att den var ett uppskattat inslag i en annars ganska torftig trädgård. Exakt hur gammal pionen är vet jag alltså inte men jag vet att huset i Hult är byggt 1916 av Anna och Karl Sträng som sedan sålde huset 1942.


Fastän huset i Hult är nära hundra år så är vi ägare nummer fem. Från 1916-1957 var huset i Hult en affär. Den enda affären i vår lilla by och som sådan en viktig knytpunkt och samlingsplats. 1989 såldes huset till en sekt. Ja faktiskt en riktig sekt! De hade en tanke om att missionera och att värva människorna i Hult till sin verksamhet. Det fungerade inte särskilt väl och ganska snart övergavs huset.


Under femton år stod huset i Hult helt övergivet och öde. Jag tror att varenda ungdom i Hult har varit inne i vårt hus och spanat. Alltid spännande med ett övergivet hus. Särskilt när huset stod helt olåst!


I augusti 2004 köpte vi huset. Den berättelsen har jag nog aldrig berättat tror jag, i alla fall inte här på bloggen. Tänker att det blir ett inlägg för en regnig dag!


Redan under den där första hösten började vi att röja i trädgården och sommaren därpå hittade vi vår pion som sedan har vårdats varsamt.



Kan inte riktigt se mig mätt på denna vackra buske. Däremot får man tänka sig för när man plockar in den. Mer än två blommor i en bukett är inte att rekommendera då det är en doftpion. Den doftar helt ljuvligt men även det goda kan bli för mycket ibland!

18 kommentarer:

  1. Pioner är så vackra och jag är glad att vi har flera stycken i vår nya trädgård. Vilken spännande berättelse om ert hus, den hör jag gärna mer om en annan dag. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är verkligen en sanslöst vacker blomma. Kul att ni har flera Kramar Liza

      Radera
  2. Alltså pion...
    Det måste vara den vackraste blomman som finns.
    Oavsett om den är knopp eller utslagen så är den vacker.

    Jag vill gärna läsa historian om hur ni hittade huset och sen köpte det. Sånt tycker jag är spännande!

    Kram Hannis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig, det är en fantastisk blomma! Lovar att historien om huset i Hult kommer här framöver. Kramar Liza

      Radera
  3. Vilken enormt vacker Pion, både blommorna och busken! Tänk att ha tillgång till sådan lyx som snittpioner i vas inomhus. Vilken lycka!

    SvaraRadera
  4. Så vacker!
    Vi har ingen pion alls i vår trädgård, bara gräsmatta och vilda blommor.
    Ha en bra dag!
    //bara Anna
    Annacecar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilda blommor låter fint, det har vi gott om i trädgården i Hult också :) Liza

      Radera
  5. Vacker pion! Våra är överblommade sen nästan en månad. :(
    Jag kan tänka mig att där var en hel del jobb med huset om det stått tomt så länge!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart är kort sägs det ju. Man kunde önska att de blommade lite längre när det är så vackert. Sen kan jag säga att här har funnits att göra.

      Radera
  6. Ljuvligt vacker & intressant läsning/Kramar Annmi

    SvaraRadera
  7. Det var en trevlig liten historia! Jag har också en riktigt gammal pion som vi tog från sambons farfars hus när farfarn dog och huset skulle säljas. Även den var otroligt många år. Och så sa folk att det inte GÅR att flytta en pion, för den dör. Vi har flyttat den 2 ggr, från förra huset till detta också, och den har överlevt.
    (Ja! Precis så tänkte jag också om de där skorna - galet snygga!:))
    Kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo man har ju hört att det inte går att flytta en pion men vi har faktiskt flyttat vår också. Då har vi flera bevis på att det visst går :D Kul att er pion fått flytta med. Kramar Liza

      Radera
  8. Å, jag älskar pioner, men våra är överblommade för detta året. Och vilken fantastisk berättelse om ert hus, det är något visst med gamla hus som har en historia.
    Tack för att du delade med dig av husets historia :)
    Kram Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har nog några dagar till att njuta av vår. Det är verkligen något alldeles särskilt med gamla hus. Kramar Liza

      Radera
  9. Ljuvliga pioner och tänk om den funnits där sedan begynnelsen;) Härligt med historia om huset, det "säger" endel om huset;)

    Önskar dig en härlig kväll
    Kram
    Annie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det kändes som att det här huset behövde oss och att vi fyllde det med liv igen. Kramar Liza

      Radera