Ännu en dag

Så är ännu en dag till ända och det har onekligen varit en intensiv dag som krävt en del planering för att fungera. Det är verkligen härligt att se hur en till synes omöjlig dag med lite planering inte bara fungerar utan dessutom blir riktigt bra. Bäst av allt vad dock att avsluta dagen med de andra tjejerna i bokcirkeln. Fika, mycket prat om allt möjligt och så lite prat om boken vi läst är konceptet för en synnerligen trevlig kväll. Även om det oftast blir just lite prat om boken som vi har läst så gör inte det så mycket. Vi får en anledning att träffas under trevliga former och dessutom ges vi möjligheten att läsa böcker som man aldrig kommit på tanken att läsa annars. När någon annan föreslår böckerna kan det bli riktigt spännande förslag att välja mellan. Den här gången läste vi en harmlös liten historia om en hattaffär i Dublin. Ibland kan det vara skönt även med en sådan bok som man har listat ut slutet på redan efter några sidor. Boken fick Regina att fundera över hattar och varför man sällan bär hatt idag. Själv bär jag numera ofta hatt men det krävs lite mod att ta steget att våga hatt.

Förr hade jag svårt för måndagar men numera är det min favoritdag i veckan. På måndagen ligger hela veckan och dess möjligheter framför oss. Alltid mycket att se fram emot även om det också är mycket arbete som skall utföras också. Vaknade den här måndagsmorgonen och kände att jag kan acceptera både att det är kallt och att världen utanför mitt fönster är vit. Märkligt nog känns det som att det trots allt är mysigt och trevligt med vinter vilket förvånar mig eftersom mörker, snö och kyla normalt sett inte hör till det jag älskar. Nu kommer jag på mig själv att faktiskt bli lite förtjust över att det knarrar under skorna när jag är ute och går. Njuter av att se hur lycklig vovven blir av att leka i snön och av att det är skönt att komma in i värmen efter en stund utomhus.

Hult i vinterskrud