Ett år efter min omstart i livet

Idag är det ett år sedan jag gjorde min gastric bypass operation. Märkligt egentligen hur fort ett år kan gå. Samtidigt så känns det som att det är så mycket längre sedan, kan inte riktigt känna hur det var att bära runt på all den där extra vikten. För ett år sedan hade jag aldrig klarat att springa fem kilometer som jag gör idag och jag hade aldrig ens tänkt tanken att vilja springa Tjejmilen. Nu är det mitt mål att klara Tjejmilen i Stockholm i september nästa år. Inser dock att det hamnar mitt i valrörelsen men även en politiker måste ju ha en eller två dagars ledigt emellanåt. Jag vet att jag har skrivit tidigare om min operation och varför jag valde att göra den. Vill dock åter ta fasta på att vinsten med att göra en operation inte handlar om de kilon jag går ner utan allt det som min kropp orkar idag. Som att springa eller dansa eller cykla. Eller för den delen att sitta på möte en hel dag utan att få ont.

Jag har medvetet inte tagit några gräsliga före bilder. Tänkte faktiskt inte alls på det där med bilder före då när operationen skulle göras. Fast precis som när man renoverar sitt hus är det bra att ha bilder från innan för att lättare kunna se förändringen. Bilden till vänster är från för två år sedan när  jag var på modellfotografering. Riktigt roligt för oss alla tre och det är onekligen kul att ha så fina bilder. Det känns skönt att kunna titta på bilder på mig själv från då och konstatera att jag tycker om det jag ser, det är ju jag! Känner märkligt nog tacksamhet för min tid som överviktig eftersom det gjort att jag känner mig trygg och bekväm i min kropp. Jag kände mig vacker när jag vägde 110 kilo och jag känner mig vacker nu när jag väger 68 kilo.

För egen del har jag bara bra upplevelser av att göra en gastric bypass och det känns som att operationen har gett mig en nystart i livet. Jag mår bra, är gladare och orkar mer! Det som kan kännas svårt för min del hänger inte riktigt ihop med mig själv. Som igår när jag skulle äta ute och restaurangen där jag skall äta menar att de kan inte göra mindre portioner. Jag är flexibel och säger att jag kan ta barnportion och förklarar att det beror på att jag gjort en gastric bypass som jag vill ha mindre mat. Mannen i restaurangen svarar mig att vuxna inte kan få barnportioner och att man skall inte luras för att få betala mindre. Liknande saker har hänt flera gånger och det gör mig ledsen. Visserligen skulle jag kunna ta en hel portion och sedan slänga det jag inte äter upp, men det känns fel att slänga mat. Tanken är ju att matsvinnet skall minska. Dessutom känns det dumt att betala för något som jag inte kommer orka att äta upp. De allra flesta restauranger och caféer löser frågan åt mig och många gånger behöver jag inte ens förklara varför jag vill ha en liten portion och det känns verkligen skönt. Det känns ibland lite jobbigt att behöva lämna ut sig på det sättet till vilt främmande människor.

Ett år har gått och 42 kilo har jag gått ner. Målvikten har jag inte nått men det känns inte särskilt viktigt längre. Kanske går jag ner mer, kanske gör jag det inte och vilket som fungerar bra för mig. Jag är enormt tacksam över möjligheten att fått göra en gastric bypass och genom det fått en omstart i livet. Livet är gott och jag mår bra, bättre än så blir det inte!