Några dagar i Rom

I slutet på november for Raimo och jag till Rom i några dagar. Det var en på många sätt omtumlande resa eftersom intrycken var så många. Känner att det har tagit tid att sortera och smälta allt vi hann uppleva på några få dagar. Dels var det alldeles ljuvligt att komma från ett grått novemberdis och kyla här hemma till en stad med solsken och värme. Nåväl huruvida det var varmt är kanske en definitionsfråga men i jämförelse med det vi lämnade var det onekligen varmt. En av dagarna hade vi arton plusgrader och strålande sol vilket nästan kändes lite magiskt så där i november.

Att komma till Rom var omtumlande på grund av alla intryck. Dels befann vi oss på otroligt historisk mark. Tänk så många människor som genom århundradena vandrat just där vi vandrade. Samtidigt var det en stad där vi mötte fattigdom och utanförskap tydligare än i någon annan stad vi varit i. Det är verkligen inte värdigt ett modernt land att låta sina invånare leva i fattigdom och misär. Sen behöver man inte komma till ett annat land för att det skall finnas allt för mycket av den varan. Även här hemma är det allt för många människor som lever under gränsen för vad som borde vara acceptabelt. Mötet med dessa människor gör mig påmind om hur lyckligt lottad och priviligerad jag är i mitt liv. Känner en stor tacksamhet inför detta och samtidigt känner jag mig ledsen inför insikten om hur svårt en människas liv kan vara.

Att besöka Rom var verkligen en upplevelse och när jag tittar igenom mina bilder från de dagarna är jag förvånad över hur mycket vi hann med på kort tid. Det visade sig vara en stor fördel att att åka till Rom i november när det inte var så varmt. Hade det varit om sommaren hade det varit helt omöjligt att vandra runt så som vi gjorde. Vi promenerade, betraktade, promenerade lite till, åt god mat och tog in alla olika intryck. Kort och gott en fantastisk resa!