Sidor

lördag 31 oktober 2015

För tio år sedan

Precis nu för tio år sedan var jag i Namibia i södra Afrika. Då hade jag varit på plats i nästan två veckor och började så smått ana att detta var ett land jag alltid skulle vilja återvända till. Få platser i världen har jag känt mig så hemma som där. Om tre veckor kommer jag äntligen att vara tillbaka igen. Det är sju år sedan jag senast var där och jag ser verkligen fram emot att återvända. Idag landar jag i Kapstaden där jag skall tillbringa två veckor tillsammans med ABF. Jag ska få lära mig mer om föreningsarbete, om arbetares situation och om livet i stort i Kapstaden. Dessutom skall jag under några dagar få praktisera på en av organisationerna som medverkar i utbildningen. Detta skall bli otroligt intressant och spännande. När de två veckorna är till ända skall jag sedan fortsätta till mitt älskade Namibia för ytterligare en vecka på resa. Då skall jag besöka Maggy, hon som blivit min syster och som jag träffade första gången jag var i Namibia för tio år sedan.


Då för tio år sedan tillbringade jag två månader i huvudstaden Windhoek. Genom att stanna så pass länga hinner en få vardag även när en är iväg och kommer lite närmare livet i det andra landet. Den där första gången stannade vi i Windhoek hela tiden medan jag vid nästa besök hade möjlighet att se lite mer av landet.

Såg två vackra regnbågar i Tsumeb i norra Namibia och konstaterade att även om vissa saker är annorlunda mot hemma är andra saker helt lika. Regnbågen är densamma vart du än i världen far. Onekligen en bra symbol för priderörelsen.


En del av charmen med att komma bort är att se sådant som är annorlunda än hemma. Landskapet i Namibia är onekligen något som skiljer sig från det hemma i Hult.


Utsikt från trappan till Namibias parlament


Här är jag i Namibia för tio år sedan


Maggy och jag allra sista dagen i Namibia 2005. Då visste vi inte om vi någonsin skulle ses igen med tanke på avståndet mellan våra hem. Redan 2008 var jag tillbaka i Namibia som utbytesstudent och senare samma år kom hon på besök till Sverige. För tre år sedan var hon här igen på besök och nu är det äntligen min tur att besöka dem igen. Tekniken gör avstånden kortare i tanken och gör det möjligt att hålla kontakten. Fast nog är det så att ett riktigt besök är det allra bästa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar