Det vackra och det svåra

Jag befinner mig sedan några dagar tillbaka i Kapstaden i Sydafrika. Har knappt hunnit pausa alls sedan vi kom eftersom det händer något hela tiden. Vi har ett intensivt program och upplevelserna är många. Idag har vi besökt två kåkstäder och det har kännts riktigt jobbigt på flera sätt. Dels är det alltid svårt att ställas inför fattigdom. Här är människor fattiga på ett sätt som det nästan är svårt att föreställa sig Jag har ju mött det förut i Namibia men tror att jag delvis har förträngt hur det verkligen var. En vill som inte ta in att människor faktiskt har det så svårt. Den andra biten som känns svår är sättet vi besökte kåkstäderna på. Eller kanske inte just vi egentligen. Jag upplever att vi alla visade respekt och höll bra på gränserna. Fast det blir märkligt att visas in där människor bor och även i en skola. Människorna där möts av turistgrupper flera gånger om dagen, Barnen sjunger sina inövade sånger för ännu en grupp vita turister och det blir på hela taget en obehaglig känsla i kroppen. Det här är ett land med många kontraster och mycket som kommer att ta lång tid att bearbeta. Lika svårt som de mänskliga mötena varit idag lika hänförande är landskapet. Här är verkligen otroligt vackert och det går som inte att få nog av hur här ser ut. Skönt att det vackra får balansera upp det svåra tänker jag.