Några dagar i huvudstaden

Slutet av veckan som gick tillbringade jag i Stockholm. Några riktigt trevliga dagar med både arbete och ledighet. De senaste gångerna jag har varit i Stockholm har jag haft både tid och möjlighet att utforska mer av staden vilket är riktigt trevligt. Trots att det är en stad jag besökt många, många gånger genom åren är det sällan jag haft tid att faktiskt stanna upp. Oftast har jag varit där för ett möte eller en utbildning och sedan åkt raka vägen hem. Lantisen i mig brukar tämligen fort längta hem men på senare tid känns staden allt mer intressant.

 En av resans stora höjdpunkter var mitt besök på Daisy Dapper. Vilken otrolig butik! Helt fantastiska kläder i vintagestil, otroligt mysig lokal och dessutom kunnig och riktigt trevlig personal. Hade lätt kunnat köpa med mig halva butiken hem. Istället fick det bli en ljuvligt grön blus med sitt från 40-talet. Kommer ofta på mig själv att längta efter kläder i grönt så här års. Vem vet kanske hjälper det till att locka fram våren att klä sig i grönt!

Det bestående intrycket från dagarna är att det har varit riktigt kallt. På fredagsmorgonen gav jag mig ut på promenad strax efter klockan sex på morgonen. Det var ju inte så långt från hotellet till Söder tänkte jag på kvällen. Inte dumt att börja arbetsdagen med en promenad! Det visade sig vara både kallt och långt. Märkligt hur avstånd känns betydligt längre i en stad än på landet. Å andra sidan var det en synnerligen uppfriskande promenad och jag kände mig verkligen alert när det var dags att ta itu med dagens arbetsuppgifter. Fredagskvällen var kanske en av de bästa kvällarna på riktigt. Den ägnades nämligen åt att redigera bilderna från dagens uppdrag samtidigt som jag lyssnade på ljudbok. Inte dumt alls att vara ensam på ett hotell och kunna sitta och arbeta i timmar utan att bli störd.

Lördagen i Stockholm var till stor del ledig. Dessutom bjöd staden på sitt allra vackraste väder. Tillsammans med en nyfunnen vän promenerade jag i solen och glömde till och med bort att det var kallt. Lustigt det där med att träffa bloggvänner. Att känna varandra så väl trots att en aldrig har träffats på riktigt tidigare. Märkligt och fint på samma gång.

På lördagseftermiddagen ordnade Tillsammansskapet en manifestation i Stockholm. En manifestation för värnad asylrätt, för att avskaffa de nyligen inrättade ID-kontrollerna och för att åter öppna våra gränser och att visa att Sverige är ett land där medmänsklighet och solidaritet är störst. Otroligt inspirerande tal från bland annat Helle Klein och Somar Al Naher. Trots att mina fötter var alldeles iskalla efter en timme med tal och poesi kände jag mig varm och hjärtat och lite lättare till sinnet.

Avslutande min lördag tillsammans med vänner och njöt av det faktum att jag sedan hade fem minuters promenad hem. Att inte behöva anpassa mig till varken tåg eller bussar eller behöva fundera på om vägen är plogad och farbar. Istället var jag hemma några minuter efter att jag sagt hej då och kunde som inte låta bli att tänka att staden har onekligen sina fördelar!