Rosenlängtan

Två dagar av fantastiskt vårväder följdes av en dag med dimma och kyla. Märkligt ändå hur snabbt en vänjer sig vid sol och värme. De senaste dagarnas värme har nästan smält bort all snön men än finns det vitt kvar i trädgården. Jag har spanat runt i mina rabatter för att se vad som kan tänkas vara på väg upp men än så länge är det snö i dem. I höstas satte jag flera hundra lökar vilket gör att jag är mycket förväntansfull inför hur det kommer att se ut när de tittar upp. Min förhoppning är ett färgsprakande överflöd som får längtan efter rosorna att mildras något. Har inspekterat rosenträdgården idag och känner lite oro för hur mina älskade rosor egentligen mår. De är ju min stora stolthet i trädgården och det är dem jag längtar som mest efter. Den där oron jag känner efter dagens inspektion har jag känt varje vår sedan rosenträdgården anlades. Det ligger många timmars arbete och mycket tanke bakom varje planterad ros. Jag har verkligen blivit en riktig rosentok som pratar med mina rosor, pysslar om dem och månar om dem. Alltså är jag lika orolig varje vår att de inte skall ha klarat sig genom vintern. En oro som hittills varit obefogad.

Honungsrosen hör till de första jag planterade i rosenträdgården och är en riktig favorit. Den har hunnit breda ut sig ordentligt under den senaste säsongen och än mer lär det blir. Älskar att sitta på stentrappan i rosenträdgården och känna lukten av hundratals blommor på honungsrosen. Allra bäst är det om kvällen när trädgården i Hult är stilla och jag sitter ensam med mina tankar.

Grand award är den tjusigaste av alla mina rosor. Det har hunnit bli ett trettiotal rosor och alla är utvalda just för att det är något särskilt med dem. Fast just Grand award är nog ändå rosornas ros. Helt fantastiskt vacker och doftar himmelskt. Jag flyttade den förra året eftersom dess första placering inte gjorde den rättvisa. Nu har den en central placering i rosenträdgården med möjlighet att breda ut sig ordentligt.

Rhapsody in blue heter rosen ovan fast jag skulle nog hävda att den är lila. Tänk att det faktiskt finns en ros precis i min favoritnyans av min favoritfärg!

New Dawn är rosenträdgårdens första ros och även den som blommar längst. I regel är den både först och sist att blomma under säsongen. Nu har min New Dawn blivit så pass stor att jag kan unna mig att plocka in rosor och göra buketter. Trodde aldrig att jag skulle bli en sådan människa som ständigt har rosor i vas i mitt hem. Fast det går som inte att motstå att plocka in det vackra, jag vill ju ständigt omge mig med det som är vackert!