Mamma fick således kallas in för att lära mig att lägga upp maskor och komma igång. Hon visade och jag härmade, plötsligt var det ju riktigt enkelt att lägga upp dem. Övade på räta och aviga maskor och kände även där att det gick riktigt bra. Kort in i mitt projekt ställdes jag inför en svårighet. En olöslig knut på garnet som gjorde att garnet behövde kapas. Fick även där god handledning av mamma och när jag ställdes inför samma problem idag då kunde jag lösa det på egen hand. De första dagarna fick jag kramp i händerna och kunde bara sticka två varv åt gången innan jag fick göra något annat. Attans så jobbigt att sticka! Minns inte alls att jag fick kramp när jag sist stickade för tjugo år sedan. Nu går det dock riktigt bra att sticka varv efter varv. Nästa målsättning är att kunna titta upp medan jag stickar. Kan tyckas som en ickefråga men är faktiskt lite viktig. Var och fikade idag och hade stickningen med mig. Konstaterade snabbt att jag nästan är en äkta tant eftersom jag stickar och dricker kaffe ur kopp med fat. Däremot klarar äkta sticktanter att titta på dem de pratar med och sticka samtidigt. Större delen av kvällens samtal satt jag med blicken riktad nedåt och det finns viss risk att då uppfattas som mindre social.
Nu när jag är igång känns det riktigt roligt att jag valde ett bra projekt att börja med. Västen är till en liten tvåårig tjej och hon har godkänt färgen men jag fick absolut inte mäta om storleken var rätt. Nåväl för liten kommer den definitivt inte att bli och fördelen är att just tvååringar har en tendens att växa sig större med tiden. Jag längtar redan efter att känna mig så pass varm i kläderna att jag vågar ge mig in på det egentliga målet med stickandet. Att kunna sticka egna raggsockar. Varje hem behöver gott om raggsockar och vill en att de skall vara riktigt fina då måste de vara hemstickade också. Tänker dessutom att det är bra för barnen att se hur lång tid det tar att tillverka en enda socka eller som mitt nuvarande projekt en väst. Att sticka är verkligen motsatsen till modeindustrins fast fashion.
Mitt nuvarande stickprojekt |
Ååå sticka är också något jag vill lära mig. Sticka värmande ullstrumpor till hela familjen. Tänk att slippa köpa varma strumpor på vintern, vilken lyx ;)
SvaraRaderaEn fantastisk fin dag till dig och jag ser fram emot att se resultatet sen.
Kram
Annie
Vad roligt att du börjat sticka! Jag har följt din blogg länge och gillar allt du skriver om och att stickning dyker upp här är en extra bonus. Stickning är min stora passion. :)
SvaraRaderaEtt tips om du inte får prova och mäta på barnet är att låna en tröja, som du vet passar, och använda den som mått.
Att sticka strumpor med gammeldags strumstickor (inte rundsticka) - det är så rogivande! Underbart tidsfördriv. Och hemstickat är ju så mysigt :)
SvaraRadera/Monica
Sticka är trevligt, men så otroligt länge sedan jag gjorde det. Min mor var fantastisk på alla sorters handarbeten, men jag frågade henne aldrig när hon fanns... känns lite synd. Tänker att det är bra att man presenterar saker på bloggen för då måste man liksom verkställa det. :-) Fin kväll!/Kram
SvaraRaderaStick- och syjunta tillsammans med bokträffarna - där är en tanke ;)
SvaraRaderaSnart sitter du och stickar i en rasande fart medan du ser på tv eller konverserar :) Övning ger färdighet, faktiskt!