Med en vacker prislapp

Väskor är onekligen en av mina passioner. Det går som inte att motstå vackra väskor, särskilt inte om de är vintage. För visst är det så att en alltid har behov av ännu en väska. Den senaste i samlingen är en riktigt fin skolväska. Känns riktigt passande nu när jag åter är student och skriver uppsats. I väskans foder står det Lars-Göran 1B. Undrar hur Lars-Göran kände när han packade väskan till första skoldagen i årskurs ett. Troligen var han både nervös och förväntansfull. Undrar vilket året var när han gick i första klass och kan inte låta bli att föreställa mig honom som min pappa som också hette Lars-Göran. Fast pappa kallades alltid för Lasse och tyckte inte riktigt om det mer formella namnet. Kanske var det även så för pojken som en gång ägde min väska. Jag tycker om föremål med historia och kan som inte låta bli att fundera över vad som hänt innan ett ting hamnat hos just mig.

Det här är en synnerligen praktisk väska och passar bra till mina många möten. Den rymmer kalender, Ipad och anteckningsboken samt de där glasögonen som jag borde komma ihåg att ha med mig. Den enda nackdelen är att det är ett enda stort fack i väskan. Det leder till att jag får tömma i stort sett hela väskan innan jag hittar mitt läppstift.

Något som jag älskar med vintageväskor är de många detaljerna. Förstärkta hörn gör att väskan får en betydligt längre livslängd och hållbarhet. Dessutom gör detaljerna helheten och är riktigt fina.

Finaste detaljen är nog det lilla låset! Så fint och lite speciellt.

Fast finast av allt på mina nya väska är ändå prislappen. Solidaritet är nog det vackraste ord jag vet. Tänk då att kunna kombinera min passion för väskor med att göra solidaritet i praktisk handling. Min förtjusning i väskor blir en liten del i arbetet för ett fritt Palestina, det är onekligen stort!