tisdag 25 juli 2017

En fladdrig läsare med böcker överallt

Sedan jag lärde mig att läsa har det hört till mina favoritsysselsättningar i livet. Det och att själv skriva och brodera ut berättelser som annars bara skulle ha funnits i mitt huvud. Jag har alltid en bok med mig så länge som jag har en tillräckligt stor väska. Skulle så inte vara fallet lyssnar jag helt enkelt på en ljudbok. Detta har resulterat i att det i stort sett alltid ligger någon bok i handskfacket på min bil, minst två vid sängen, en i handväskan jag oftast använder samt ytterligare några utspridda över huset. Tror det till och med kan tänkas ligga en i växthuset.

När jag råkar befinna mig där boken är då läser jag den men när jag är där en annan bok är då läser jag den istället. På så vis läser jag alltid flera böcker samtidigt. Sen har ju böcker den där tendensen att efter ett tag verkligen fånga ens intresse och då tar jag helt enkelt med mig just den boken överallt tills dess den är slut. Inte ett särskilt effektivt sätt att läsa, men det har alltid varit så jag gör. Jag har genom åren försökt att vara en mindre fladdrig läsare men inte lyckats med den uppgiften! Det finns dock en stor fördel i att läsa flera böcker samtidigt. När en berättelse blir för tung och en kanske inte orkar med att ta in allt det svåra den handlar om. Då är det bara att förflytta sig lite i huset och läsa boken som ligger på en annan plats. När jag sedan känner mig mer lätt om hjärtat då är det bara att plocka upp boken igen och fortsätta läsa.


Försökte mig på att ta en bild på lite böcker för att illustrera det här inlägget med. Det tog dock ganska länge innan jag lyckades eftersom Ida och Ebba ville ha uppmärksamhet. Hur jag än försökte lägga upp mina böcker skulle de vara antingen på eller framför böckerna. Det där stämmer också ganska bra med när jag försöker läsa här hemma. Det är inte helt ovanligt att båda hundarna absolut skall sitta i knät precis när jag ska läsa.


Typen av böcker jag läser har varierat genom åren. Som tonåring läste jag nästan bara fantasy och science fiction. På senare år har jag nästan helt slutat läsa den typen av böcker. En tid snöade jag helt in på historiska dramer och under en annan tid läste jag enbart biografier. Just nu tycker jag om att läsa böcker om alldeles vanliga människor som lever tämligen vanliga liv. Tycker om det där när en kan känna igen sig och relatera till det som händer i berättelsen. De där böckerna har en tendens att vara de som stannar kvar längst i mitt sinne. Som kan få mig att stanna upp och tänka till flera veckor senare när jag själv befinner mig i en liknande situation.

Läsningen är för mig inte bara något jag gör, det är en del av hur jag är. Många böcker som jag läst ser jag nästan som gamla vänner och kan längta efter att läsa dem igen. Förvisso blir bokens resultat alltid detsamma men upplevelsen varierar från gång till gång beroende på min egen sinnesstämning. Vid omläsning av böcker upptäcker jag dessutom alltid nya detaljer vilket ger en fördjupad känsla för boken. Alltså precis som när en träffar sina gamla vänner ofta. Varje möte gör vänskapen lite djupare.

måndag 24 juli 2017

I rosornas tid

Nu blommar rosenträdgården här hemma i Hult och då finns det ingen plats där jag hellre vill vara. Kan sitta i timmar och bara njuta av allt det vackra som finns där just nu. Det gäller ju att passa på att njuta i stunden eftersom rosorna snart blommat över.

New Dawn

För fem år sedan gjordes det första spadtaget till rosenträdgården vilket nästan är lite svårt att tro med tanke på hur den har vuxit upp. Nu täcker rosorna snart både tak och väggar och vill vi sitta i solen och fika kommer vi få söka oss en annan plats om något år eller så.

Rosenträdgården sett från balkongen
 De gula blommorna hör till honungsrosen och de röda är rosen Flammentanz. Det är två sorter som tar för sig och breder ut sig helt fantastiskt. När de blommar är de helt spektakulära. Däremot blommar de bara under en period vilket är lite synd då väggar och tak inte blommar hela säsongen.

Flammentanz
 Jag har planterat två andra röda rosor i rosenträdgården med förhoppningen om att de skall breda ut sig och ta plats när Flammentanzen blommat över. Dessvärre verkar ingen av dem trivas så kanske får jag tänka om.

Rosa Helenae
 Visst är det fint att se hur rosen har täckt både tak och väggar. Det är bara fyra år sedan denna rosen planterades men den trivs onekligen bra där den är!


Om sommaren brukar vi äta dagens måltider i rosenträdgården men den här sommaren har hittills bjudit på få möjligheter. När det i förra veckan var ljuvligt väder såg vi därför till att duka upp en ordentlig sommarbrunch för att verkligen kunna sitta länge och bara njuta av solen och av rosorna. Brunchen var inte så tokig den heller även om den kom på andra plats i förhållande till sol och rosor.

Några av de rosor som hittills blommat och fortfarande blommar
Min rosenträdgård är verkligen en fantastisk plats på jorden. Det är i stort sett omöjligt att inte må gott när en sitter där i trädgården omgiven av allt det vackra!

lördag 22 juli 2017

Retrodröm i Emmaboda

Sommaren är verkligen en tid för utflykter och för upptäcksresande. En möjlighet att upptäcka nya platser men också att återse gamla. I sommar har jag hittat gott om just nya platser men jag hoppas att de kommer bli till platser att återvända till. En ställe som verkligen gör det värt det långa resan från Hult är Konditori Fenix i Emmaboda. Det är verkligen en riktig retrodröm! Att kliva in genom dörrarna är nästan som att göra en tidsresa. Inredningen är både genomtänkt och lekfull samtidigt som det är riktigt mysigt.


Vad sägs om den här utsikten till lunchen?


Jag hade turen att vara helt ensam i konditoriet när jag kom dit. Vilken tur att jag passade på att fotografera medan jag väntade på att kaffet skulle svalna lite. Det tog nämligen inte lång stund innan konditoriet var helt fullt med folk.


Den där gröna kobra telefonen fick mig att bli smått barndomsnostalgisk! Vi hade en sådan i mitt barndomshem i början på 80-talet. Den var min favorit eftersom den hade jättelång sladd vilket gjorde att jag slapp sitta still och prata i telefon.


En cykel på väggen, varför inte!?


Hela konditoriet är fullt av fina små minnessaker och detaljer. Tror egentligen att det skulle behövas många besök för att verkligen upptäcka allt!


Konstaterar att mycket onekligen var finare förr!


Det där golvet är skapar verkligen den rätta känslan.


Konditoriet består av flera små rum. I det första finns disken med allt gott att välja mellan. Förutom att det är ett otroligt mysigt ställe var det också riktigt bra fika. Onekligen en bra kombination!


Största problemet i min mening var att det helt enkelt fanns för mycket gott att välja mellan.


Det fanns även ett rum med inredning från 70-talet men jag missade att fotografera det innan konditoriet blev fullt av folk. Inte helt enkelt att fotografera när i stort sett alla bord är upptagna. Nåväl det ger mig ju en anledning till att återvända till Konditori Fenix och även uppleva 70-talet!

fredag 21 juli 2017

Rosencupcakes med fluffy pink frosting

Nu när snart hela rosenträdgården blommar här i Hult känns det passande med rosencupcakes till fikat. Det kan ju knappast finnas något mer passande att fika med när en har en rosenträdgård att sitta i! Cupcaksen är dessutom dekorerade med fluffy pink frosting vilket är sött, gott och namnet gör mig på gott humör.


Rosencupcakes med fluffy pink frosting

Cupcake
100 g smör
1 dl mjölk
3 ägg
2,5 dl strösocker
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Fyllning
Jordgubbar
Grädde

Fluffy pink frosting
2 äggvitor
1 tsk vaniljsocker
2-3 dl strösocker
0.8 dl vatten
0.25 tsk ättiksprit
Röd karamellfärg

Gör så här:
Smält smöret och tillsätt mjölken, vätskan skall bli ljummen. Vispa sedan ägg, socker och vaniljsocker till en porös smet. Tillsätt vätskan med smör och mjölk. Blanda mjöl och bakpulver och vänd försiktigt ner i smeten och blanda runt. Klicka ut smeten i muffinsformar och lämna ungefär en centimeter till kanten. Grädda i ugnen på 175 grader i cirka 15 minuter

När cupcaksen svalnat, skär av toppen och gröp ut lite av innehållet. Mosa jordgubbar och blanda med grädde. Fyll varje cupcake och sätt sedan tillbaka toppen ovanpå fyllningen

Blanda ingredienserna till frostingen i en kastrull och värm tills dess sockerlagen sjuder. Under tiden vispas äggvitor och vaniljsocker till ett vitt skum. Häll sedan den varma sockerlagen i en tunn stråle ner i skummet och fortsätt hela tiden vispa. Det är en stor fördel att använda en hushållsmaskin till det här momentet. Elvisp fungerar givetvis bra också men blir lite krångligare. Ha inte för bråttom med att hälla i sockerlagen. Låt sedan marängen vispa tills dess den är kall. Tillsätt sedan några droppar röd karamellfärg och blanda runt till önskad färg.

Spritsa den fluffiga frostingen på cupcaksen. Dekorera gärna med färska rosenblad för att förstärka bilden av att det är rosor. Låt cupcaksen stå svalt inför serveringen.

Kommentar:
Jag har testat lite olika varianter på just dessa cupcakes och som vanligt är det bara fantasin som sätter gränserna. Till nyår ett år smaksatte jag själva cupcakesmeten med mörk choklad, fyllde dem sedan med kokosmousse och spritsade på fluffy white frosting. Dekorerade sedan med guldlöv och guldkulor.

onsdag 5 juli 2017

Den första sommarmånaden

Sommardagarna passerar en efter en och det slog mig idag att vi nu är flera dagar in i juli. Det är ju trots allt sommar även om vädret bitvis har lite svårt att förstå att det är så. Jag brukar ju samla ihop månaden som har gått och skriva lite om de dagar som har passerat. Tycker så mycket om att göra den där avstämningen varje månad. Fint att se hur mycket som kan rymmas i en månad och hur mycket glädje det finns i vardagen. Det är ju de glada stunderna som förevigas på bild och då blir det tydligt att varje dag finns det något som varit så fint att det måste fotas. Härligt att se all den samlade glädjen helt enkelt.


Juni har varit en trädgårdsmånad, det trots att jag inte riktigt hunnit med trädgården. Jag ser det dock som en övning i att acceptera att allt inte måste vara perfekt. Jag kan välja att se ogräset eller så kan jag välja att njuta av alla de fantastiska blommor som jag planterat genom åren. Nu har trädgården verkligen växt upp och blivit den färgsprakande oas jag alltid önskat mig.


Juni betyder sommar och det är ju också en månad som betyder skolavslutning. Tänk när hösten kommer då går båda de yngsta tjejerna på högstadiet. Alldeles nyss var alla fyra flickorna just småflickor medan två av dem nu är vuxna och utflugna och de andra två på god väg.


När lusten fallit på har jag rensat ogräs i trädgården, men helt ärligt har jag hellre fikat i rosenträdgården. Fick dessutom besök en dag av en väninna med en tjusig Pontiac från 1959. Medan vi satt där i rosenträdgården och drack kaffe hörde vi bilarna som körde förbi att sakta in och titta på hennes fina bil. En stannade till och med för att titta ordentligt. 


Sommaren bjuder verkligen in till både fika och utflykter och jag har sett till att hinna med båda. Har sett nya platser och fikat med kära vänner på favoritplatser med bekant utsikt. Onekligen svårslaget! Mellan varven har jag dessutom äntligen ro att läsa igen. Alla de där böckerna som jag köpt det senaste året har bara samlat damm i bokhyllan fram till nu. En efter en blir nu lästa och det är verkligen härligt att kunna förlora sig i främmande världar och berättelser.


Midsommar firades med traditionellt väder och med goda vänner. Fint och ganska stillsamt och alldeles, alldeles perfekt helt enkelt!


Tillsammans med Sophie och Regina for jag iväg till ett pelargonmuseum på Orust och längtar redan tillbaka. Blommorna var verkligen smått fantastiska. Det är något särskilt med pelargoner... eller snarare något särskilt med blommor över lag. Nu blommar rosorna i rosenträdgården och dessutom den vackra doftpionen. Varje blomma som blommar blir till min absoluta favorit! Kanske är det så att jag helt enkelt älskar blommor utan att behöva välja någon särskild favorit


Sommaren skall enligt mig innehålla jordgubbar, utflykter, tid med kidsen, trädgård och mycket fika. Hittills har sommaren precis det innehållet. Dessutom har jag hunnit med att fira gammelkatten Selmers födelsedag. Nu är han 17 år och en gammal och ibland lite vresig gubbe. Fast vi står allt ut med varandra katten och jag och nu väntar resten av sommaren på oss.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...