lördag 27 augusti 2016

Let's twist again!

Jag älskar verkligen klänningar och klänningen jag hittade igår är något utöver det vanliga. En 60-tals klänning i helt perfekt skick, i en underbar färg och med fantastiska detaljer. När en gör ett sådant fynd är det bara att slå till eftersom tillfället inte kommer igen. Det är ju det som är själva grejen med vintage, det är unikt och det gäller att fånga stunden och inte tveka för länge. Den här klänningen är dessutom något utöver det vanliga. Jag tror inte att det är möjligt att vara ledsen i en klänning som fullkomligt utstrålar lycka. Den får mig att vilja twista och dricka tjusiga drinkar på någon tillställning inspirerad av Mad men. Det är lite märkligt vad en tjusig klänning kan göra även för insidan. Det är omöjligt att känna sig som något annat än tjusigast i hela världen när en har på sig en tjusig klänning. Det som återstår nu är att hitta en tillställning värdig min klänning. Det duger inte att låta den bara hänga på en galge utan det här är en klänning som förtjänar att användas ofta. Eftersom det dessutom är en klänning som det inte går att vara annat än glad i förväntar jag mig därför många fantastiska tillställningar framöver. Något annat kan det inte bli med en klänning som denna!

This dress makes me wanna dance!

torsdag 25 augusti 2016

Dagens stora premiär!

Idag är dagen då det är premiär för CamiLiza Podd. Det är en podd där Camilla och jag pratar om livets viktigheter. Camilla och jag har länge velat driva något projekt tillsammans men märkligt nog inte förrän nu tänkt att det var en podd vi skulle starta. Mycket märkligt egentligen då det är något som intresserar oss båda. Det kändes lite nervöst idag när första avsnittet skulle presenteras. Alltid lite spännande så där när en börjar med något nytt tänker jag. Varje torsdag kommer ett nytt avsnitt och med det ett nytt ämne. Både Camilla och jag gillar utmaningar och är inte rädda för diskussion eller för att kasta oss in i sådant som är nytt eller oväntat. Omöjligt är ett ord som inte finns som begrepp för någon av oss. Möjligen utmanande eller svårt men aldrig omöjligt vilket onekligen är ett perspektiv som gör livet spännande. Så in och lyssna på vår podd och gilla oss på Facebook!

onsdag 24 augusti 2016

En tanke om våren

Jag börjar så smått att planera för våren. Snart är det ju dags att plantera lökar så jag får gott om blommor att njuta av när trädgården åter vaknar till liv. Märkligt det där att när jag förra året satte hundratalet lökar svor jag att aldrig göra om det. De där lökarna var ju tvungna att komma ner i jorden, jag hade inte någon tid alls att ta tag i det och fick plantera på alla möjliga lediga stunder. Tio lediga minuter betydde under några veckor att jag hade just tio minuter till att plantera lökar. Var så irriterad på mig själv över att jag köpt så attans många lökar. Jag kunde ju ha köpt lite färre sorter och kanske färre av varje. Till slut var dock varenda en av lökarna planterade och det var bara att invänta våren. När våren så kom blev jag väl lönad för mitt arbete och tänkte att jag borde ha satt ännu fler lökar. Nu är det snart höst igen och jag skriver listor över lökar som jag absolut måste ha i mina planteringar. Troligen kommer jag att köpa alldeles för många, svära när de ska planteras och sedan glömma allt besvär till våren då de blommar.

En av många vårblommor i Hult som blommade fint i våras

tisdag 23 augusti 2016

Passar inte riktigt in

Det är en lite märklig situation det här att vara ofrivilligt barnlös och ändå ha barn. Eftersom jag inte är biologisk mamma till de barn jag har räknas inte mitt föräldraskap märkligt nog inte fullt ut. Som mamman som efter några veckor anser att hon har mer mammaerfarenhet än vad jag har efter 13 år. Som hävdar att: Liza det är skillnad när du fött dina barn själv, hade du haft barn hade du förstått! Genom åren har jag också märkligt ofta fått frågan: men vill du inte ha riktiga barn? På vilket sätt är mina barn mindre riktiga för att vi inte har ett biologiskt band oss emellan?

Det är onekligen en sorg för mig att vara ofrivilligt barnlös. Jag sörjer inte att jag inte har biologiska barn men jag sörjer att inte ha fått möjligheten att vara med från början och genom barndomens alla faser. Jag sörjer också över de barn som inte blev,de barn jag förlorade innan de ens hade fötts. Förvisso tidigt i graviditeten men ändå en förlorad framtid och barn som jag aldrig fick veta vilka de skulle ha blivit. Tanken var ju att de skulle vara en del av mitt liv under resten av min levnad. Istället kom de att bli till parenteser i tillvaron.

Har under året sökt mig till grupper på bland annat Facebook för just ofrivilligt barnlösa som befinner sig på andra sidan alla försök att bli med barn. Där mottas inte min sorg på allvar. Får frågan om jag verkligen hör hemma i gruppen eftersom jag faktiskt har barn och således inte är barnlös. Här gör mitt föräldraskap att min sorg inte tas på allvar.

Det är märkligt vilket behov vi människor har att sätta etiketter och sortera andra människor. Det borde ju räcka med den egna upplevelsen för att en skall tas på allvar. Typ dela min sorg fast vi har olika erfarenheter. Acceptera mitt föräldraskap fast det inte ser ut på samma sätt som ditt gör! Det riktigt svåra i livet är väl just det där med att acceptera det en inte kan råda över. Det är ju så mycket som vi faktiskt kan påverka och styra över att det är lätt att tro att allt är möjligt. Allt är inte möjligt men det är möjligt att gå vidare och skapa nya drömmar. Sorg tar tid och en måste ge sig själv tid att sörja för att kunna ta nästa steg. Att passa in i andras föreställningar om hur något skall vara är inte ett måste, men ibland skulle det göra tillvaron något enklare känns det som.


måndag 22 augusti 2016

Lavendelskörd

Lavendeln blommar så fint i min trädgård och jag ser ut att kunna få en riktigt fin skörd i år. Förra året gjorde jag i ordning en ordentlig lavendelplantering eftersom jag då upptäckt hur otroligt användbar blomman är. Tidigare har jag haft lavendel i rabatterna mest för att den är vacker. Brukade som barn göra små doftpåsar med lavendel att lägga i garderober och lådor men någon större användning för blomman hade jag inte sett. Så fick jag för två år sedan en burk med lavendelsocker i present. Detta använde jag sedan för att baka ljuvligt goda kakor med en antydan av lavendel i. Det blev gott men det var just det där med en antydan till lavendelsmak, jag ville ju ha mer! Prövade därför att helt enkelt hacka blommorna och hälla direkt i smeten. Resultatet blev över förväntan. Alldeles vanliga kolasnitt smaksatta med lavendel är nog bland det godaste jag har ätit. Det är däremot inte bara bakverk som blir ljuvligt goda med lavendel. Har även testat att göra lavendelkyckling och potatissallad med lavendel. Låter som märkliga kombinationer men i själva verket otroligt gott. Ju mer jag använder mig av den söta blomman desto mer konstaterar jag att jag odlar alldeles för lite av den. Har därför ägnat morgonen till att stega runt i trädgården och fundera över vart det borde växa mer lavendel. Ett trevligt problem att börja veckan med känns det som.

söndag 21 augusti 2016

Blå huset i Borrby

Vissa platser gör särskilt intryck på en och stannar kvar i minnet. Blå huset i Borrby är en sådan plats som både gjorde intryck och dessutom får mig att vilja åka tillbaka. Så otroligt fint med vintage- och retrobutik och café och dessutom en alldeles ljuvlig trädgård. Så fint med trädgårdar där det lagts både arbete och kärlek.


Sophie, Regina och jag fikade i den otroligt vackra trädgården och njöt både av omgivningen och fikat. Det var gott om andra gäster i trädgården men det märktes knappt eftersom den är så pass stor och det finns många platser att sitta på. Konstaterar att det här är en plats där en behöver gott om tid på sig eftersom butiken rymmer otroligt mycket fint och trädgården verkligen är ett måste att gå runt hela.


Många fina blickfång och jag fick mycket inspiration till min egen trädgård i Hult. Älskar verkligen byrån med blommor i och tänker att nästa sommar ska jag också ha en blomstrande byrå.


Något som jag också inspirerades av var hur de använt vatten i trädgården. Det skapar verkligen liv och lekfullhet. Vi skulle fara hem samma dag som vi var på Blå huset vilket gjorde att vi egentligen inte stannade så länge som vi önskade. Det var egentligen så med flera platser vi besökte under vår roadtrip i Skåne. Vi hade ju bara tre dagar och fick fördela tiden för att hinna se allt vi önskade. Otroligt fint egentligen när en lämnar platser och känner att en ville stanna längre och gärna kommer tillbaka. Då är det onekligen som bäst!


Jag glömde helt att fotografera i butiken men delen med café lyckades jag komma ihåg att ta några bilder på. Verkligen fint och genomtänkt och kändes lite som att förflyttas i tiden. Den röda soffan skulle jag verkligen vilja ha hemma i huset i Hult. Den hade varit perfekt i biblioteket eller pysselrummet. När köket är klart blir det nog något av de rummen som det är dags att ta sig an.


Måste ju visa upp min passade outfit när vi besökte Blå huset. Den fina scarfen var ett loppisfynd från Trelleborg dagen innan. Det loppisbesöket resulterade i riktigt fina fynd, nog de bästa den här sommaren faktiskt!

lördag 20 augusti 2016

Hällekis säteri

När sommaren mer liknar höst får en tänka tillbaka på mer sommarlika sommardagar. Är på humör för att åka på utflykt och hoppas på mer sol och blå himmel. En plats jag gärna skulle vilja besöka igen är Hällekis säteri. Är lite svag för slott och herrgårdar måste jag erkänna. Skyller detta på en tidig förtjusning i Jane Austens böcker. När en har läst hennes böcker och förälskat sig i miljöerna och karaktärerna är det nog nästan omöjligt att inte känna ett intresse för platser som Hällekis säteri.


Visst går det att föreställa sig att Austens böcker skulle kunna utspela sig precis här!


Solsken, trädgård och vacker miljö vad mer kan önskas?


Jag fullkomligt älskar pelargoner och på Hällekis såg jag några av de tjusigaste exemplaren jag sett. Köpte dessutom med mig några sorter hem som nu två år senare fortfarande växer och frodas.


Det finns ett riktigt trevligt café på Hällekis. Taket är fullt av vindruvor vilket fick mig att vilja odla egna vindruvor. Vem vet kanske det är något jag borde satsa på till nästa säsong.



Förutom att deras café är mysigt finns det gott om fika att välja mellan.  Tillräckligt mycket för att valet skulle vara tämligen svårt!


Sommarutflykter är onekligen bland det allra bästa en kan göra. Fast när jag tänker tillbaka har nog de finaste utflykterna jag gjort varit under september och oktober. För när jag väl har accepterat sommarens avslut så njuter jag verkligen av hösten. Det är en tid för nystart och en tid då en är utvilad efter sommaren. Börjar så smått längta efter mustiga soppor, stickade tröjor och levande ljus.