torsdag 22 september 2016

Dessa dagar

Har haft många dagar då jag kunnat njuta av härliga promenader här hemma i Hult. Idag fick vovvarna och jag sällskap av Sophie på vår eftermiddagspromenad. Tanken var att vi skulle plocka björnbär men där det annars brukade vara fullt av bär var det idag helt tomt. Tur för mig att min gäst alltid har med sig goda kakor när hon kommer på besök. Fast snart, snart är mitt kök så pass färdigt att jag åter kan börja baka kakor. Känner hur jag kan andas lite lättare av att renoveringskaoset närmar sig sitt slut. Det i kombination med dagar som dessa med härlig höstluft och fin promenad är sådant som ger guldkant på tillvaron.


Det är september men märkligt nog blommar lupiner i dikena i Hult. De blommar inte samma överflöd som i sommarens början men tillräckligt för att sätta färg längs vägarna. Å andra sidan behövs det inte extra färgsättning just nu när hela skogen är som ett färgsprakande fyrverkeri. Alla dessa skiftningar från grönt till gult till orange och rött är verkligen fantastiskt vackert. Våren känns skir och och beskrivs bäst som ljuvlig. Hösten känns mer robust och då passar kanske ståtligt bättre som beskrivning.


Hittar små söta äpplen längs vägen. Söta enbart till utseende dock eftersom de smakade attans så surt. Fast trots det helt oemotståndliga när de är så små och helt ryms i min hand. Allt blir gulligt i miniformat.


Dagens promenad avslutades med fika i rosenträdgården. I stort sett alla rosor är översållade med knoppar och kommer snart att blomma igen. Väntar med förtjusning på att i nästa vecka kunna fika i en rosenträdgård som åter står i blom. Alltså beställer jag dessutom vackert väder som sällskap till mitt kaffe och mina rosor.

onsdag 21 september 2016

När lyckan smyger sig på

Luften är fortsatt ljum om dagen med en lite kyligare ton om morgonen. Träden i min trädgård skiftar allt mer från grön till gult och dagarna är alldeles ljuvligt härliga. Nog är det som allra bäst nu när ljuset om eftermiddagen blir så där mjukt och gyllene. Pausar dagens arbete en stund tillsammans med Elvis och tar med mig min kaffekopp ut.


Vi har våra rutiner Elvis och jag. Fast kanske är det jag som mest står för rutinerna. Han är ju som bekant nöjd bara han får vara med. Slår mig ner i min rosenträdgård en stund med katten i knät och kaffekoppen i handen. Fåglarna kvittrar och stunden är nästan fånigt perfekt. Det slår mig då plötsligt att känslan jag känner rakt genom kroppen är lycka! Den har som smugit sig på men är helt närvarande och tydlig. Elvis tittar på mig som för att säga att han kände också det där. Känslan av hur allt är i fas och bara är.


Vi sitter kvar en stund även efter att kaffet är slut och sedan tystnaden brutits av en traktor som kör förbi. Den väsnas något väldigt men det bekommer mig inte alls. Går in och tar tag i det som måste göras, alla de där måstena som alltid finns och som alltid kräver ens uppmärksamhet. Fast jag märker hur jag gör det med lite lättare hjärta.

tisdag 20 september 2016

Lekfullt med prickar

Hittade en prickig kjol i somras och blev störtförälskad. Jag älskar kjolar och jag älskar prickigt så kombinationen kändes egentligen ganska given. Kände mig lite fundersam till en kjol med hängslen men vande mig ganska snabbt även om det till en början kändes lite märkligt. Har nog inte haft hängslen sedan jag var barn inser jag.


Den fina vita blusen är ett loppisfynd från roadtripen till Skåne i somras. Helt fantastiskt egentligen hur det kan vara möjligt att göra så fina fynd på loppisar. Halsbandet är ett av mina favoriter och matchar de flesta vintage- eller retrooutfits.


Hängslena var egentligen för långa och har därför fått kortas av lite för att kjolen skulle passa. Jag såg till att ta tag i att sy med en gång. Vet att om jag inte gjort det hade kjolen lätt kunnat hänga i min klädkammare i flera år utan att användas.


Kanske är det för att jag är tämligen kort som jag har en förkärlek för höga klackar. Fullkomligt älskar dessa skorna eftersom de får mig att känna mig längst i hela världen. Det är dessutom ett par otroligt bekväma skor som funkar en heldag vilket är en viktig egenskap när det gäller just skor. Om ett par skor inte också är bekväma hjälper det i min mening inte hur tjusiga de är. Ett par skor är ju i första hand till för att användas och inte för att vara prydnad. Sen får de gärna pryda sin plats också men inte som främsta syfte.


Frisyren är den enklaste av frisyrer och tar inte många minuter att göra. Egentligen tycker jag om att locka håret och lägga lite tid på att skapa tjusiga vintagekreationer. Fast om jag skall vara ärlig är det sällan som jag har den tiden. Då är det bra att kunna skapa snabba vintagefrisyrer och kunna vara tjusig även i vardagen. De riktigt avancerade uppsättningarna får jag spara till tillfällen då jag har lite mer tid helt enkelt.

måndag 19 september 2016

I rosors sällskap

Alltså september, denna ljuvliga månad! Dagarna är ljumna och soliga och min trädgård blommar vackert vidare. Efter en stunds paus hos de flesta av rosorna i rosenträdgården är det nu åter dags för blomning. Har jag tur håller den i sig i någon månad till. Oktoberrosorna är nog som allra vackrast eftersom då de är ganska ensamma om att blomma och med det verkligen lyser upp i trädgården.


Louise Odier är verkligen en otroligt vacker ros. Den i likhet med flera andra tog mycket stryk under vintern men har nu hämtat sig fint och blommar otroligt vackert.


Rosen Sympathie är vacker men har varit lite av ett sorgebarn ända sedan start. Konstaterar att den nog verkligen inte trivs på sin plats. Även mot den var vintern tuff och den har nätt och jämt hämtat sig. Låter den vara trots allt men tänker att om den överlever vintern är det nog klokt att fundera över en ny placering.


Leonardo da Vinci blommar alldeles fantastiskt just nu och är helt översållad med sina vackra rosa blommor. Den har inte pausat sedan den började blomma i juli utan bara fortsatt att vara vacker.


Elmshorn är en lite enklare ros men jag älskar verkligen färgen. Den planterades förra hösten när rosenträdgården utökades. Tanken är att den och övriga rosor som planterades då ska skapa en blommande slänt. Just nu är det glest mellan blommorna men jag försöker att ha lite tålamod. När blommorna växer till sig kommer det bli riktigt bra. Det gäller bara att ge sig till tåls.


Har en ny ros som inte bör vara en tålamodsprövning. Rosenholm har små vackra rosa blommor och skall tydligen ha ett mycket kraftigt växtsätt. Den ska som jag förstår verkligen kunna vräka ut sig och det hoppas jag på. Det är egenskaper som även min  honungsros besitter och det har verkligen blivit riktigt fint.


Rosenholm är helt översållad med knoppar och har redan hunnit växa till sig sedan den planterades för någon månad sedan. Nu pryder den ingången till den nya delen av rosenträdgården.


På andra sidan av den nya ingången finns en alldeles nyplanterad ros med namnet Uetersen Klosterrose. När jag körde hem den doftade hela bilen av den enda blomma som då blommade. Om en enda blomma kan dofta så pass intensivt då kommer min trädgård fyllas av härlig rosendoft framöver.

söndag 18 september 2016

Både viktigt och vackert

I helgen har jag varit med kidsen på läger med Unga Örnar. Det har varit en nästan löjligt perfekt helg när det gäller vädret. Strålande sol och ljuvlig sommarvärme är onekligen en bra grund till ett härligt läger. Unga Örnar har en egen lägergård i Gråbo alldeles intill en sjö. Gott om ytor att härja runt på och det dessutom på barnens villkor. En verksamhet för barn som dessutom styrs av barn. Förvisso med stöd och hjälp från vuxna men ändå på barns villkor.

Härligt att få tillbringa några dagar i solen på en vacker plats och i gott sällskap. Att se barnen ta både utrymme och ansvar och dessutom ha riktigt roligt. Känns helt lugnt med vinter nu! Jag har tankat energi så det räcker över hela den mörka årstiden.

Gråbogården

Vissnande skönhet

I många år drömde jag om att ha vackra hortensior i min trädgård. Anledningen till att det bara var en dröm var först att min trädgård var en otämjd djungel. När jag senare fått ordning på trädgården då kunde jag inte alls komma på vart jag skulle sätta några hortensior. Så märkligt det där hur det ibland kan vara helt omöjligt att tänka vart något skulle passa in.


Så förra året köpte jag mig helt enkelt en hortensia och flyttade runt den i trädgården. Testade ett stort antal planteringar innan jag till sist kände mig nöjd och grävde ner den. När den väl var på plats var placeringen så självklar att jag undrade hur det alls kunnat vara ett problem.


Nu växer det fram en ny plantering där den första hortensian planterats. Den har i år fått sällskap av en pion och ännu en hortensia. När jag väl hade en utgångspunkt finns det ingen hejd på kreativiteten.


Den milt gula hortensian har precis börjat blomma medan den rosa närmar sig slutet på blomningen. Den har varit ett fantastiskt blickfång under sommaren och har verkligen en härlig färg. Det jag särskilt tycker om med hortensior är att de är vackra även när de vissnat. De vissnade blommorna kan om en har tur stå sig fint genom större delen av vintern.

fredag 16 september 2016

Jag gillar det lite fula...

Har ägnat en stor del av kvällen till att redigera bilder. Konstaterar att de bilder jag gillar mest är de som är allt annat än perfekta. De bilderna som egentligen är fula och inte alls de som är tänkta att användas. Fast jag gillar just de där bilderna för att de innehåller liv och glädje.


Dottern Anna hjälpte mig att fotografera ett gäng vintageoutfits och jag bryter ihop helt när vi ännu en gång måste pausa på grund av att det kommer en traktor. Det händer som bara i Hult känns det som!


Även här störs vi av traktorer och konstaterar att vägen inte är den bästa platsen för fotografering. När jag sitter och redigerar slås jag av hur lik jag är min mormor på den här bilden och undrar om hon haft en precis likadan klänning. Kan det vara min mormors klänning jag hittat på en loppis?


Fast favoriten är denna! Har ingen aning om vad jag gör, vet som bara att jag inte ser klok ut och att jag fullkomligt älskar bilden. Konstaterar att dottern är duktig på att fånga mina mindre tilltalande sidor. Konstaterar också på att hon är duktig på att fånga bilder med både liv och känsla. Hon fångar det lite fula, men det är bilder med innehåll!