En sommar hemmavid

Nu känner jag igen den svenska sommaren igen. Kallt, grått och lite regn dessutom! Fast vad gör det när en är uppfylld av minnen av fantastiska dagar och ljumma kvällar. Denna sommaren om någon var verkligen rätt sommar att bestämma sig för att tillbringa hemma. Tycker så mycket om att samla månadens minnen i ett inlägg. Mest kanske för min egen skull eftersom det blir lite till en dagbok. Förundras som alltid över allt som kan hinnas med under en enda månad.

Det starkaste minnet för juli är solnedgångarna på Gotland! Helt magiskt vackra och helt omöjliga att tröttna på. Som en fin balans dessutom med tanka på att dagarna på ön var tämligen hektiska. Då var det fint att om kvällen stanna upp och njuta av skådespelet på himlen. Helt tvungen att vara i nuet eftersom solen inte väntar tills det är bättre läge.

Gotland tillsammans med fina vänner

Det var länge sedan jag sist besökte almedalsveckan på Gotland men i år kändes det som att det var dags. Det var intensiva dagar men så otroligt roligt! Dels att få förmånen att dela upplevelsen tillsammans med fina vänner. Att kunna skratta lite åt att sova i en utdragssoffa fem mil från Visby. De där detaljerna har inte någon större betydelse när en försöker att hinna med så många seminarier som möjligt och dessutom försöka hinna träffa vänner och bekanta.

Höjdpunkterna under Almedalen

Det var både långa och intensiva dagar med otroligt mycket spännande att lyssna på. Några saker gjorde dock mer intryck än annat. Störst av allt var nog möjligheten att se De redan frälsta med Tiffany och Bianca Kronlöf. Riksteatern bjöd på föreställningen som var en riktig feministiskt vitaminkick! Så otroligt bra och dessutom fantastiskt att få väl behövd pepp. Har en pepplåtlista där jag lagt in deras Jag har makt! Bra påminnelse om att vi har makt att skapa förändring även när tillvaron känns dyster! Möjligheten att lyssna på Linnea Claesson gav samma känsla! Möjligheten att lyssna på statsministern var också fin. Det var ett sådant där tal som jag under tiden tänkte att det här blir historisk. Det här är ett sådan tal som kommer att citeras och pratas om!

Mitt i allt det fantastiska i Almedalen fanns ju också det fula och riktigt otrevliga. Jag har ju tidigare skrivit om mitt möte med nazisterna. Verkligen omskakande och upprörande och jag blir fortfarande arg när jag tänker på det. När jag mötte dem var jag på väg för att lyssna när Carina Ohlsson och Tara Twana från socialdemokratiska kvinnoförbudet tog utmaningen att debattera mot kvinnliga företrädare för Sverigedemokraterna. Viktigt att göra och att visa på hur de inte är ett parti som värnar människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet. Så märkligt hur frågan om abort är en fråga vi behöver diskutera 2018 då kvinnors rätt till sen egen kropp borde vara en självklarhet!

Underbart att åter vara hemma i mitt älskade blå hus

Väl hemma efter en vecka i väg möttes jag av blommande rosor i trädgården. Så spännande att under året som gått fått upptäcka en helt ny trädgård. Jag hade inte ens lagt märke till den oansenliga rosenbusken som växer intill hönshuset. När den väl blommade visade den sig kräva uppmärksamhet och var allt annat än oansenlig. Förutom att mötas av nytt i trädgården så kom också älskade barnbarnet Amanda på besök. Vi hann med både lek och härliga hundpromenader tillsammans även om jag var tämligen trött efter att ha kört bil hela natten från Västervik och hela vägen hem till Munkedal.

Så många härliga stunder!

Juli bjöd på så många fina stunder. Sådana där som en sparar särskilt och plockar fram någon gång i vinter när det är isande kallt och en inte har sett solen på några veckor. Den är sommaren har jag verkligen sett till att ha tid att umgås med både familj och vänner. Det har blivit många koppar kaffe på min altan, på stranden eller iväg på någon utflykt. Så härligt att bo nära havet och på bara några minuter komma ner till både fin strand och en härlig strandpromenad.

Födelsedagsfirande

Juli betyder födelsedagsfirande i vår familj och numera har vi en femtonåring här hemma. På själva födelsedagen hade hon beställt favoriten toscatårta. Helt enkelt två toscakakor med vaniljkräm mellan. Otroligt gott men nästan omöjligt att äta mer än en bit! Till födelsedagskalaset hade hon önskat sig en tjusig tårta med choklad och hallon och nutella. Det blev en liten utmaning men till sist landade jag i en tårta med chokladbottnar med fyllning av nutella och nutellamousse samt ett lager med rårörda hallon. En tårta som kändes lite som ett konstverk och jag ville nästan inte låta gästerna skära i den och äta upp den!

Loppis och utflykter

Under juli såg jag till att komma iväg på flera loppisrundor. Ibland med riktigt fina fynd som böckerna och halsbandet ovan. Ibland kommer jag hem tomhänt men det gör verkligen inte något. Att gå på loppis är en upplevelse i sig och det viktiga är inte att hitta något. Sen är det visserligen roligt de där gångerna en gör riktigt oväntade fynd. Att stanna hemmavid har verkligen inte betytt att jag haft tråkigt. Jag har gjort många fina utflykter till kusten och förvånas ständigt över hur många platser jag helt missat trots att jag bott här i tio år. En av sommarens bästa utflykter var när vi åkte till Lysekil och lyssnade på Uno Svenningsson och Nationalteatern. Hanna från Arlöv är verkligen en av de mest fantastiska låtar jag vet. Så mycket kamp och pepp!

Träning, kvällspromenader och fotografering

Att komma igång med träningen har varit något jag önskat mig länge och när det var som varmast kom Sophie och jag igång och träna. Vi insåg att gymmet var en av få svala platser eftersom det där finns väl fungerande AC. Lite märkligt att kliva från behaglig kyla ut i tryckande värme!

Kvällspromenaderna längs älven har den här sommaren blivit till mina favoriter. Det är en slinga jag aldrig tröttnar på att gå och den är precis lagom lång för en promenad med hundarna. En kväll byttes den vanliga kvällspromenaden ut mot kvällsfotografering då Erika kom förbi och hjälpte mig att ta fina bilder. Hon är verkligen en fantastiskt duktig fotograf. Lite halvmärkligt dock att ha fotografering på en tämligen trafikerad bro som leder in mot centrala Munkedal. Där passerar alltid mycket bilar och det var bara att le och försöka att inte skämmas allt för mycket!

Tid att njuta har varit mitt motto den här sommaren! Alltså har jag njutit av min fantastiska altan med utsikt över Örekilsälven. Där har jag tillbringat många timmar med att läsa, dricka kaffe och med att bara vara. Att sitta och titta på älven är en syssla jag har kommit att uppskatta den här sommaren. Jag har njutit av min härliga trädgård och allt den har att erbjuda. Jag har plockat både vinbär och björnbär i stora mängder. Jag har skördat squash i sådana mängder att jag inte trodde det var möjligt. Mitt hem ger mig ro i själen och den här sommaren har dessutom gett mig gott om påfyllning inför stundande höst och vinter. Nu är jag ordentligt rustad för både snö och kyla när de så småningom kommer!

Årets första månad

Eftersom jag for söderut när februari inleddes så har nästan två veckor av februari redan hunnit passera. Det innebär att januarimörkret har bytts ut mot något ljusare och längre dagar. Den tyngsta delen av vintern tycks ha passerat och jag vädrar vår. Trots att jag tycker att januari är en mörk, tung och kall månad så har det varit en innehållsrik och riktigt fin månad.

Finfina loppisfynd

Januari inleddes med ledighet eftersom barnen hade jullov. Vi fick utrymme för att umgås och göra aktiviteter tillsammans på ett sätt som inte hinns med i vardagen. Dessutom hann tjejerna och jag med en av våra favoritsysslor, nämligen att gå på loppis tillsammans. Vi tittar på helt olika saker när vi är där men har samma nöje av att strosa runt och titta i hyllor och lådor efter fantastiska fynd.

Solsken, utgång och kalas för nybliven tonåring

Årets första vecka var ledig, intensiv och otroligt rolig. Jag for till Strömstad och åt middag tillsammans med fina vännerna Johanna och Johanna och fortsatte sedan ut på lokal. Vi var inte tillbaka hemma hos Johanna förrän långt in på småtimmarna. En kväll med mycket prat och skratt som sparas i minnesarkivet som ett särskilt fint minne. Utekvällen följdes av en promenad genom ett iskallt men soligt Strömstad och sedan hemfärd till Munkedal och fokus på födelsedagskalas. Precis innan nyår fyllde ju yngsta barnet 13 år och detta firades med kalas i nya huset på trettondagen.

Vinter, vitaminkick och loppisfyndad ros

När vädret är omväxlande och det där mörkret är drabbande har jag fokuserat på promenader på dagtid, på smoothies fyllda med vitaminer och annat som ger energi. Att umgås med familjens alla katter, hundar, marsvin och kaninen är också en källa till glädje och energi. Enda ledsamheten är att ett av de små marsvinen gick bort under månaden som gick. De är så små till storleken men har onekligen stora personligheter vilket gör att det verkligen uppstår ett tomrum när någon av dem inte finns kvar mer.

Promenader, utmaningar och inspiration

Januari har verkligen innehållit gott om energipåfyllning i olika former. Dels genom att verkligen se till att komma ut och promenera på dagtid men också genom att utmana mig själv lite. Jag har genomfört min första fackliga kurs vilket var både roligt och utmanande. Något som var helt otroligt roligt var att åka tillsammans med flera av medlemmarna i S-kvinnor Feminista och lyssna på Anna Manheimer. Inspirerande, engagerande och tankeväckande! Dessutom riktigt roligt att genomföra en aktivitet i vår nystartade klubb.

Fika och träning hör till livets viktigheter

Tid för träning och fika kan låta motsägelsefullt men egentligen inte. Båda är viktiga att hinna med för trivsel och välbefinnande. Jag hävdar med bestämdhet att kroppen mår gott av att röra på sig och att själen behöver kaffe och kaka. Vad gäller fika har jag lyckats få till tid att fika med familj och vänner men också tid att fika med mig själv. En kopp kaffe i min ensamhet tillsammans med en bra bok hör verkligen till något jag uppskattar i livet.

Sista helgen i januari for jag till Skövde för att hålla en kurs. Det blev några dagar med fina samtal och nya möten. Dessutom passade jag på att använda en alldeles nyloppad outfit från Myrorna. En kofta och en klänning som jag blev fånigt glad över att hitta. Loppisfynden har på så vis blivit den röda tråden genom januari. Månaden både inleddes och avslutades med fina fynd.

Grått men vackert

November var en grå månad med märkliga temperaturväxlingar. Från flera minus ena dagen till flera plusgrader nästa dag. För mig har månaden främst varit en månad då livstempot äntligen saktade ner lite och jag för första gången kände att jag hade tid till sådant jag vill göra och inte bara till sådant som jag måste göra.

Promenad längs älven

November har bjudit på många helt underbara promenader längs Örekilsälven. Konstaterar att den vägen är som vackrast att gå när vädret inte är perfekt. Skulle jag välja en enda bild som representant för månaden som gått då skulle jag välja den ovan. Känner att jag har hamnat på rätt plats och mår så gott av att varje dag ha älven precis intill huset.

Höstlov med ledighet, sovmorgon, promenader och hundgos

Månaden inleddes med att barnen hade höstlov. Fina dagar med mycket fika, möjlighet att ta långa sovmornar och att umgås mitt i vardagen. De där korta loven är verkligen en fin paus i vardagen. Då hinner en njuta av ledigheten men behåller samtidigt vardagens alla rutiner och struktur.

Invigning av ABF i Munkedal, höstmöte för socialdemokraterna och lite renovering

Precis i början av november höll vi en högtidlig invigning i Munkedal med anledning av att vi har en ny lokal för ABF och Socialdemokraterna. Nu äntligen får all vår verksamhet plats i lokalerna och det är verkligen riktigt roligt att det drivs så otroligt många härliga studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Munkedal. Att vara cirkelledare är något av det roligaste jag vet och det är onekligen både utvecklande och utmanande.

Vackra dagar och firande av Regina som fyllt år

Mellan de grå dagarna har det också varit några alldeles fantastiskt vackra dagar under november. Dagar då det märkligt nog har känts som att det är vår i luften. Det är nog kanske bara mitt undermedvetna som helst skulle hoppa över det här med vinter och gå direkt från höst till vår. Längtar redan efter nästa odlingssäsong och möjligheten att börja skapa något nytt i min nya trädgård.

En helg med kalas, föreläsning, sol och en tjusig loppisoutfit

De saker som gjorde störst intryck på mig under månaden som gick råkade infalla under samma helg. Den började med att vi överraskade grannen i Hult med kalas på hans 50-års dag. Det blev en synnerligen lyckad kväll och jag uppfann en ny efterrätt. Vad sägs om en mustig chokladtårta toppad med karamelliserade popcorn med havssalt och dessutom rostade marshmallows? I min mening några av de bästa smakerna i kombination. Dagen efter kalaset tillbringades i Trollhättan då jag hade möjligheten att lyssna på Mirre Sennehed som pratade om sin superkraft ADHD. Otroligt inspirerande och spännande föreläsning. Tankeväckande och engagerande på alla sätt! I en av dagens pauser passerade jag en spegel och tänkte i någon sekund: vad gör mamma här? Insåg att jag i den dagens outfit såg ut precis som min mamma gjorde på 80-talet. Enda skillnaderna var att mina klackar är något högre, mitt hår rött istället för brunt och att jag är si så där tio år äldre än vad mamma var då. Men i övrig var det en märklig upplevelse att titta sig i spegeln och se sin mamma!

Läsning, träning och ordning hemma

Några saker som jag längtat efter under hösten när allt har varit hektiskt har varit att träna, komma i ordning i nya huset och att hinna läsa. Äntligen känner jag att jag faktiskt hinner med precis de där sakerna. Så otroligt lätt att tappa sin träningsvana och sin träningsmotivation men så otroligt svårt att hitta tillbaka till vanan och känna glädjen. Samtidigt är det ju så att om jag prioriterar träningen då orkar jag mer och allt känns mindre stressigt även om jag har lika mycket att göra.

Löpning, bokcirkel och start av en feministisk klubb

Finalen på november blev riktigt fin! Jag orkade äntligen att springa en mil igen, det trodde jag verkligen inte att det skulle vara möjligt. Vi hade årets sista träff på Den röda bokcirkeln där vi läst En droppe midnatt. Jag är inte riktigt färdig med boken men det blev fina diskussioner och jag håller som bäst på att läsa klart. Verkligen en tankeväckande bok som jag ser som viktig läsning. Viktigast av allt den här månaden var att jag var med och startade den socialdemokratiska kvinnoklubben FeminiSta. Helt underbart med en feministisk förening där vi kan lyfta frågor som intresserar oss och ha fördjupade diskussioner kring maktstrukturer, livet och politiken. Ser så otroligt mycket fram emot vår verksamhet under året som kommer.

Åter på väg

Åker tåg och susar fram genom kvällen. Läser en bok, lyssnar på musik och lutar mig tillbaka. Njuter som alltid av resan. Förr var jag alltid otålig när jag åkte tåg. Ville vara framme genast och såg tågresan som en synnerligen tråkig och onödig transportsträcka. Idag ser jag resan som egentid och ser fram emot att få tid för bara mig själv. Tid som jag kan spendera precis som jag vill.

Befinner mig på hemväg efter en helg då jag gått en ledarskapsutbildning på Bommersvik tillsammans med socialdemokratiska kvinnoförbundet. Det har varit en intensiv helg med många intryck som kommer att ta tid att smälta. Mest spännande var att få min egen ledarskapsprofil. Det var nästan lite läskigt att läsa och se hur väl profilen stämde in. Jag kunde le igenkännande till det som är mina styrkor. Samtidigt stod där svart på vitt de där sakerna som jag vet om men inte alltid vill erkänna. Det där som jag inte är så bra på. I min iver att nå resultat och komma framåt har jag en tendens att gå lite för fort fram och glömmer att kolla så jag har mina kamrater med mig. Jag vet ju om att det är såg nu vet jag dessutom varför. Just det där att förstå varför gör det enklare att faktiskt arbeta med det som är lite svårare. Styrkorna däremot de är jag till skillnad mot svagheterna stolt över. Fast det är ju det starka och det svaga som skapar helheten. Jag har genom åren gått flera ledarskapsutbildningar men det här är första gången jag går en med en tydlig feministisk inriktning vilket känns otroligt spännande och faktiskt lite befriande. At vara kvinna och ledare är inte alltid enkelt och det är skönt att kunna dela det med andra som befinner sig i samma situation.

Fullmatad med intryck var det skönt att kunna välja att läsa färdigt boken som jag började läsa på tåget upp till Stockholm. Skönt att förlora mig i en finstämd berättelse om människor och relationer. En berättelse som inte krävde något annat av mig än att jag följde med i texten. Alldeles lagom och helt rätt sätt att använda tågresan som bara är min.