Jag har aldrig varit någon morgonmänniska men trots det, eller kanske det varit nästan barnsligt förtjust i att vakna riktigt tidigt innan alla andra har vaknat. Gillar känslan av att det känns som att en liten stund på dagen har jag världen helt för mig själv innan dagen börjar på allvar. Eftersom vi bara har en bil i vår familj innebär det att de dagar jag behöver bilen då behöver jag skjutsa min man till Munkedal tidigt om morgonen så han kommer med bussen. Hela vintern igenom har jag känt att det är orimligt tidigt på morgonen och funderat på om jag verkligen behöver bilen, kan jag slippa så gör jag gärna det. Fast sen händer det något i februari, plötsligt kommer ljuset åter och min morgontur innebär att jag får se dagen gry. Får vara med om när mörker ersätts med ljus och plötsligt var allt trötthet som borta. Välkommen till en ny dag! Den här dagen känns dessutom nästan som en bonusdag, en dag extra i tillvaron, det är ju skottdagen idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar