söndag 27 januari 2013

Promenad i Hult

Om vintern saknar jag skogen här i Hult. Det är ju inte så lätt att ge sig ut i skogen när det ligger ett djupt täcke med snö i hela skogen. Ibland tänker jag att det skulle vara värt jobbet att ta med sig en snöskyffel och skotta en väg i skogen så att jag kan gå. Som det är nu får jag hålla mig till vägarna i Hult när jag skall ut på promenad och det är inte så illa det heller. Det är verkligen ett vackert landskap att vandra i när snön breder ut sig över marken. Samtidigt så saknar jag stillheten i skogen och möjligheten att vara ensam med mina tankar. Att kunna knäppa av kopplet på Ida och låta henne springa som hon vill när vi är ute. Det är en härlig känsla för både hund och människa.


Fast så sakta så närmar sig den tiden igen. Idag är den sista söndagen i januari och om några dagar inleds februari, den sista vintermånaden. På pappret i alla fall! Mars kan ju vara en riktigt nyckfull månad. Jag kommer ihåg mars 1992, minns året eftersom det var första året när vi hade flyttat ut till Sjöhåla på landet när jag var barn. Det året var det 25 plusgrader på min lillasysters födelsedag 26 mars och eftersom det varit varmt i över en vecka gick mamma äntligen med på att låta oss bada i havet. Det var kanske inte så varmt i vattnet men vi badade i alla fall och sen värmde vi oss i solen. Året efter fick vi ställa in min systers födelsedagskalas eftersom det då var snöstorm och 14 minusgrader. Tänk vilken skillnad det kan vara från ett år till ett annat!


I väntan på att kunna ge mig ut i skogen får jag ge mig ut på andra äventyr. På lördag skall Raimo och jag bege oss till Berlin och det ser jag fram emot. Det var många år sedan jag sist var i Tyskland och Berlin har jag aldrig varit i. Undrar hur rostig min tyska kommer att vara efter att inte ha använts på några år. När jag var i Namibia som utbytesstudent pratade jag ganska mycket tyska men det är fem år sedan. Det tog dessutom någon månad innan jag vågade börja prata tyska. Engelska känner jag mig helt bekväm med, men tyskan är det värre med. Har på senare år börjat läsa barnböcker på tyska för att hålla igång språket men även det känns som ett svårt projekt.

6 kommentarer:

LyckligaPraliner sa...

Tack så hemskt mycket för kommentarerna du skriver hos mig då och då!! Det gör mig glad :)

Jag är uppväxt mitt bland fjällen och vi badade i sjön men även i åar med smältvatten direkt från fjället. Det var kallt vatten hela sommaren men konstigt nog tyckte vi det var ok. Barn verkar aldrig frysa lika som vuxna. Det har hänt att det snöat på midsommar. Men då tycker jag det gått för långt!

Vi har skogen nära inpå huset och jag stortrivs med det. Strax ska jag fara och handla. Försöker skjuta upp det men det är väl lika bra att få det bortgjort. Sen i veckan kommer jag att vara mycket tacksam över det. Ikväll ska jag läsa riktigt länge. Har ju några böcker att välja bland nu ;)

Ha en bra vecka!

Kram Ann-Louise

VisaLiza sa...

Tror att du har helt rätt i att barn är tåligare än oss vuxna. Känner igen det sär med att skjuta på handlanden. Jobbigt men nödvändigt och jag känner jag förvandlas till Alfons Åberg och ska bara... Kram Liza

Huset nummer tio sa...

Åh så härligt med skogen, här gillar jag den med. Älskar vår lilla skogspromenad till dagis som vi tar varje dag (fast lite läskig är det när de säger att varg har skymtats i skogarna, jag vet löjligt att vara rädd för ett djur som troligtvis är räddare än mig men rädslan smyger sig på ändå;)

Härligt halsband i förra inlägget tror personen som får det kommer uppskatta det, vem hade inte gjort det.

Ha det så härligt i Berlin, en mycket vacker stad.
Kram
Annie

VisaLiza sa...

Tror inte du behöver vara så rädd för vargen, den är oftast mer rädd för dig! Vi har en del varg här i skogen i Hult och jag har sett några genom åren men vi har aldrig haft något problem med dem. Tänkte nog att du skulle uppskatta mitt återbrukade halsband. Skall bli kul att lämna över imorgon. Du har alltså varit i Berlin, några tips på vad vi inte får missa? Kramar liza

Anna sa...

Det kanske inte är en så dum idé med snöskyffeln i skogen! Det blir ju ett litet bra träningspass och sedan är det klart för många promenader.
Jag var i skogen igår och gick på en liten stig som faktiskt någon bemödat sig med att skotta - kändes riktigt lyxigt!
Kram Anna

VisaLiza sa...

När det väl slutar snöa kanske jag alltså borde ge mig ut i skogen och skotta :) Kramar Liza

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...