söndag 3 mars 2013

En ateist i kyrkan

Även om jag är ateist så trivs jag med att gå i kyrkan. Kanske lite märkligt kan man tycka men för mig är det fullt logiskt. Den här söndagseftermiddagen spenderades i Hede kyrka i Sörbygden där det bjöds på familjegudstjänst och sång av kyrkans barnkör. Barnkören är själva orsaken till att vi var där idag eftersom de minsta tjejerna båda sjunger i kören. Även om jag själv inte är troende så tycker jag att kyrkans barnverksamhet är fantastiskt bra. De erbjuder både kör och miniorer som är uppskattade inslag i barnens vecka. Jag har valt att trots min egen tro fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan, det känns viktigt och det ger mig möjlighet att vara med och rösta i kyrkovalet. Kyrkan är trots allt en institution som fortfarande besitter mycket makt och inflytande och då vill jag kunna vara med och påverka. Eftersom barnen är troende vill jag kunna påverka den verksamhet som de deltar i. Den barnverksamhet som erbjuds hos oss är varm och välkomnande och helt olik den jag själv var med i när jag var barn. Då var jag barnet vars föräldrar inte gick i kyrkan och det var allt annat än accepterat. När vi hade avslutningar i barnverksamheten och det skulle fikas då bytte de andra föräldrarna bord om min mamma satte sig vid deras bord. Så här i efterhand tänker jag att den inställningen och det bemötandet troligen har påverkat min egen inställning och livsåskådning. För mina barn är både gud och kyrkan viktig och jag är glad att de har en tro och en bra verksamhet att delta i. Tänk vilken glädje i att sjunga! Tjejerna har genom barnkören fått mycket vana på att sjunga inför publik. De är helt orädda och förstår inte alls att man skulle kunna bli nervös av att stå framför en fullsatt sal!


Det är inte bara kyrkans verksamhet jag gillar, jag gillar även själva kyrkorummet. Det är något särskilt med att kliva in i en kyrka. Märkligt hur samma sorts känsla kan infinna sig av att vistas i den lilla landsbygds kyrkan i Hede som att besöka en katedral i Rom. Tänker att det kanske är känslan av tidlöshet som infinner sig. I själva kyrkorummet är det som att tiden står stilla!


 Här finns oändliga möjligheter till vilka psalmer som skall sjungas. Vissa siffror tycks vara mer använda än andra.


Hede kyrka är en vacker gammal träkyrka och inte är den särskilt stor. Min blick fastnar alltid vid de vackert målade trägolven. Ser ni att det är samma färg vi har på golven hemma i Hult?


Även bänkarna är enkla men vackra


Två lite mer påkostade fönster finns i kyrkan som bryter som den övriga enkelheten. Fast för att vara målade glasfönster är även de ganska anspråkslösa i sin utformning.


Kanske är det märkligt att som ateist trivas i kyrkan. Jag tänker att en del av mig är lite avundsjuk på de som har en tro att luta sig mot. Livets slut ter sig ju onekligen mer trevligt om evigt liv väntar istället för ett ingenting!

12 kommentarer:

LyckligaPraliner sa...

Hej! :)

Jag behöver ingen kristen tro att luta mig mot. En tro har jag men inte kristen. För mig slutar inte livet när man avlidit. Det är början på något annat. Jag tror att kroppen vi har nu bara är vårt färdmedel. Det vi har blivit tilldelade att ta oss fram med i den form vi är just nu.

Det de gjorde mot din mamma tycker jag var riktigt hemskt! Man kan ju tro att alla kristna är goda och förstående. Men långt ifrån alla är det. Precis som med icke troende. Det krigas hej vilt i världen i guds namn, som de säger. Mycket konstigt säger jag. Fanns och finns det en gud kan jag aldrig tro att det är meningen. Men människan tolkar som den vill och passar.

Jag har mött många godhjärtade människor, både kristna och icke. När jag var liten hade vi barntimmar och ungdomsverksamhet. Det var de finaste människor som höll i det och att vi skulle be bön och sjunga tyckte vi barn var kul. Ingen av mina vänners föräldrar var troende och ingen blev behandlad så illa som din mamma.

Jag har jättefina minnen från barntimmarna när jag var liten. Och jag kommer ihåg flera av sångerna :)

Tack för ett inlägg som fick igång mig :))

Kram Ann-Louise

Prinsessorna på Bellevue sa...

Vilken underbar liten vacker kyrka! Kyrkan är till för alla och jag tycker att det är så fint att du stödjer dina fina barn, även fast du inte tror. Jättefina bilder!

Kraam
Petronella

Hannis sa...

Ser ut att vara en vacker plats!

Det är svårt det där med tro.
Jag tror på något som är större än mig och oss. Behöver inte benämnas som just gud.
Å andra sidan så finns det så mycket som olika religioner står för som jag inte kan stå bakom.
Men rent krasst så är ju inte samma sak som min tro.
Och jag tycker om att besöka kyrkor, för friden och andligheten.

Sen älskar jag ju sakrala föremål, som kors och madonnor. Vilket många kopplar ihop med katolicismen.
Som i mångas ögon står för det onda. I mina ögon är det fridfulla symboler.
Snurrigt! Det bästa är ju att man faktiskt idag får välja själv, till skillnad från förr=))

Hoppas att du får en bra vecka/Hannis

Unknown sa...

Här är vi inte troende av den svenska kyrkan. Men en slags tro har vi fast den stämmer inte överrens med någon religion utan är nog mer ett samplock av de bästa från alla religioner;) Tyvärr har jag svårt för kyrkan och att den enda öppnaförskolan som erbjuds här är den som kyrkan anordnar. Jag gillar inte att sitta och sjunga guds lov. Men jag biter ihop och är med ändå för gemenskapens skull och för att barnen har haft så roligt. Men det känns som ett svek mot mig själv och mot kyrkan (vad har jag för rätt att vara där jag som inte tror) och jag har svårt för att skolavslutningarna sker inom kyrkans portar men är glad över de nya beslutet som tillåter ett avslut i kyrkan utan religionens inblandning. (det gillar jag)

Ja det där med religion är spännande och jag har ett stort religiöst intresse (kan komma av mina 60p religion på högskolan) Kan sitta i evigheter och diskutera religion och jag har en djupt troende vän och med henne diskuteras mycket;)

Önskar dig en ljuvlig dag
Kram
Annie

Villa Frejas bokblogg sa...

Jag tror inte heller på någon gud, även om jag tror på något (?) och kyrkan för mig är en plats som skänker frid och avkoppling - de få gångerna jag nu vistas i en kyrka.
Er kyrka ser underbart söt ut.
Kram.

VisaLiza sa...

Vad härligt att få igång tankarna :D Gott att höra att du har fina minnen av kyrkans barnverksamhet. Kramar Liza

VisaLiza sa...

Tack! Ja det känns viktigt att stötta sina barn. Hur skall de känna trygghet och våga om inte ens deras egna föräldrar stöttar upp deras tankar. Kramar Liza

VisaLiza sa...

Håller verkligen med dig om att det är bra att få välja själv! Tänk vad vi tar det för givet egentligen, rätten att göra våra egna val. Liza

VisaLiza sa...

Jag kan verkligen förstå hur du menar och jag är tacksam över att man här hemma tonat ner hallelujagrejen. Sen tycker jag inte att du ska se det som ett svek som är där fast du inte tror. Kyrkan ska ju vara till för alla sägs det och genom att öppna upp för öppen förskola så visar de ju en önskan om att vilja det. Kramar Liza

VisaLiza sa...

Det är onekligen en plats som manar till frid. Det där något verkar vara populärt :) Bra som sagt att man får bestämma själv. Kramar Liza

Linda sa...

Vissa kyrkor är så vackra och jag förstår att du gillar dem. Jag är inte heller kristen och jag skulle inte gifta mig i kyrkan om jag skulle gifta mig. Men hur menar du att kyrkan har makt? Kyrkan har väl inte mycket att säga till om i Sverige nuförtiden eller?

VisaLiza sa...

Som förening är den en av sveriges största och besitter mycket pengar och egendom. Sädant har en tendens att generera makt

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...