Idag har jag en alldeles egen dag då jag är ensam hemma vilket är något mycket sällsynt. Eftersom både maken och jag jobbar hemifrån och vi dessutom är en stor familj så är det ytterst sällan jag är ensam hemma. Förr kunde jag tycka att ensamheten var påfrestande men idag ser jag den som en sällsynt lyx. Vad jag gör en dag hemma när jag är ensam skiljer sig inte nämnvärt från att ha sällskap hemma. Jag skriver, plockar med sådant som behöver plockas med här hemma och går på promenad med hunden. Den stora skillnaden är är att jag själv kan välja musiken om jag alls väljer att lyssna på musik. Oftast njuter jag bara av tystnaden. De som känner mig har svårt att tro mig när jag säger att jag har ett stort behov av just tystnad eftersom jag gärna pratar och gärna mycket. Jag tänker att det kanske är just på grund av att jag tycker om att vara social som behovet av ensamhet och tystnad är stort. Något av det bästa jag vet är att ge mig ut på långpromenad tillsammans med Ida. Antingen i skogen längs någon av våra stigar eller längs vägen som löper genom Hult. Just nu är vi hänvisade till promenader längs vägen eftersom snön ligger djup. Skogspromenad känns väl utmanande när en måste pulsa fram i djup snö. Då väljer vi istället vägen förbi den gamla skolan som sedan löper genom grannens lilla gård innan vi kommer fram till de öppna fälten. Väl framme brukar vi gå ut på fältet och där kan Ida springa utan koppel tills hon blir trött. När det är många möten och livet är allmänt hektiskt då är det just de där stunderna jag verkligen längtar efter.
Visar inlägg med etikett Ensamhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ensamhet. Visa alla inlägg
tisdag 3 februari 2015
onsdag 24 juli 2013
En stunds ensamhet
Ensamhet är en bristvara i Hult vilket faktiskt kan vara lite problematiskt. Jag tycker om att få vara helt själv ibland och jobbar som bäst när huset är tomt på barn, make och gäster. Det som kan vara lite motsägelsefullt är att jag också älskar när huset i Hult är fyllt till brädden av liv och rörelse från just barnen, maken och gästerna. Den här veckan tillbringar vi ute i Grebbestad eftersom barnen och deras kompis går på teaterskola där under två veckor. Teaterskolan drivs av två driftiga tjejer som är sommarlovsentreprenörer och har detta som sitt företag för sommaren. Otroligt bra initiativ tycker jag. Det är nästan sex mil att köra ut till Grebbestad för oss så medan barnen spelar teater får föräldrarna möjlighet till lite egen tid. Igår kunde maken och jag sitta och fika i två timmar helt ostörda och prata om just ingenting. När man är många i familjen hör det inte till vanligheterna att kunna prata så länge utan att någon vill något.
Idag stannade maken hemma vilket innebar att jag fick helt egen tid att förfoga över. Så vad göra på egen hand? Valet var ganska enkelt eftersom ett av mina absoluta favoritcaféer ligger i Grebbestad. Kap Horn är mysigt att besöka när som och har god mat och mysig inredning. Jag åker gärna dit om vinterhalvåret och fikar när det stormar utanför. Höststormar upplevs som allra bäst inomhus vid havet anser jag.
Med en bok som sällskap och god mat så är det synd att klaga på livet. Det är verkligen nödvändigt att ha tid för sig själv och sina egna tankar ibland.
Som ni ser är jag mätt, nöjd och belåten!
När så barnen är klara för dagen väntar nya utflykter. Vi har haft picknick med fantastisk utsikt varje dag och dessutom kunnat njuta av salta bad. Idag hittade vi en otroligt vacker liten strand som få verkar hitta till. Nu hoppas vi bara på att åskan skall dra vidare så vi får en stund på stranden även imorgon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)