Minimalismen stressar mig!

Att inte ha så många saker har blivit något av ett ideal och det har blivit lite fult att samla på sig saker. Det finns gott om tips på hur en effektivt rensar både i hemmet och i garderoben och på så vis får en enklare tillvaro. Jag tror att livet säkert är enklare om en har ordning och reda och inte har fler saker än vad som är enkelt att hålla ordning på. Samtidigt blir jag så otroligt stressade både av minimalismen som ideal och av pressen att rensa. Jag vet att jag har saker ståendes i förråd och lådor som jag inte använder, som jag borde göra något åt men jag har inte tid och orkar helt enkelt inte. Samtidigt får det mig att känna mig som en slarvig människa som inte tar tag i sakerna och ordnar upp dem. Jag är ju dessutom en varm förespråkare av kretsloppstänkande när det gäller både prylar och kläder. Att det jag inte använder lämnas vidare till en loppis för att på så vis bli till glädje och nytta för någon annan. Då blir det lite motsägelsefullt att ställa in saker i ett förråd och stänga dörren. Samtidigt inser jag att var sak har sin tid och just nu ryms inte rensande i mitt liv. Trots det känner jag mig stressad över de där lådorna som jag vet att jag tids nog behöver ta tag i.

Nystädat och fint hemma i ungefär tio minuter

Att ha saker som bara står är inte något jag egentligen önskar mig. Helst skulle jag vilja ta en dag då jag röjer och kör till loppis eller till tippen. Däremot är inte minimalism ett ideal som passar mig. Jag tycker om saker och samlar gärna på mig sådant som jag tycker om. Det är ju sakerna som gör skillnaden mellan att ett hus är ett hem och inte bara ett hus. Mitt hem är en blandning av mestadels gammalt där mycket är loppisfyndat och annat kommer från barndomen eller är sådant jag fått eller ärvt. Mitt vardagsrum är ett typiskt exempel på detta eftersom soffan och träborden och skänken kommer från olika loppisar, fåtöljen har jag fått av min syster och fotpallen kommer från Regina. Bokhyllan och det runda bordet är nyinköpta i höstas och skänken där TVn står hittade jag på en köp- och säljgrupp på Facebook. Taklampa var svårt att hitta någon jag trivdes med så till slut beställde jag en ny och gav upp att leta på loppisar.

Blickfång bredvid TVn

Alla små ljusstakar och vaser och inredningsprylar är sådant jag samlat på mig genom åren. Det nyaste tillskottet är den handgjorda runda skålen som jag köpte i Namibia tidigare i år. Fint att kunna se hur den gjordes och även ha möjligheten att stötta lokalt hantverk.

Den ryska dockan var en present jag fick som barn

Min ryska docka låg i flera år i den där lådan med minnessaker längst in i förrådet. Den packades ner för säkert 25 år sedan men fick komma fram igen för några år sedan. Som tonåring tyckte jag den var fånig och kunde inte alls tänka mig att ha den framme. Nu är jag glad att den bara packades ner istället för att rensas bort och skänkas vidare. För så kan det ju också vara många gånger, att något inte känns rätt i stunden men att det kommer kännas rätt lite längre fram.

Den låga bokhyllan intill kaminen stod i huset i Hult när vi köpte det. Har varit på väg att göra mig av med den fler gånger men alltid hejdat mig eftersom den är så praktisk. Har också tänkt många gånger att jag skulle måla om den men har aldrig tagit mig tiden. Den är nött och lite skamfilad men jag har kommit fram till att det är precis så som jag vill ha den och låter den därför vara precis som den är. Jag är ju lite av en samlare och alla mina fina resväskor är ett bevis på detta. Jag kan verkligen inte motstå gamla resväskor. Dels för att de är så fina och dels för att jag alltid börjar fundera över vilka resor de varit på innan de hamnat hos mig. Förutom att de är fina är de praktiska eftersom det går att förvara saker i dem.

Alla dessa saker gör mitt hem till en trivsam plats att vara på. Jag är fortsatt stressad över allt det där som jag borde rensa och gå igenom. Fördelen är dock att det finns kvar även en annan dag och då kanske jag har mer tid!

Grått men vackert

November var en grå månad med märkliga temperaturväxlingar. Från flera minus ena dagen till flera plusgrader nästa dag. För mig har månaden främst varit en månad då livstempot äntligen saktade ner lite och jag för första gången kände att jag hade tid till sådant jag vill göra och inte bara till sådant som jag måste göra.

Promenad längs älven

November har bjudit på många helt underbara promenader längs Örekilsälven. Konstaterar att den vägen är som vackrast att gå när vädret inte är perfekt. Skulle jag välja en enda bild som representant för månaden som gått då skulle jag välja den ovan. Känner att jag har hamnat på rätt plats och mår så gott av att varje dag ha älven precis intill huset.

Höstlov med ledighet, sovmorgon, promenader och hundgos

Månaden inleddes med att barnen hade höstlov. Fina dagar med mycket fika, möjlighet att ta långa sovmornar och att umgås mitt i vardagen. De där korta loven är verkligen en fin paus i vardagen. Då hinner en njuta av ledigheten men behåller samtidigt vardagens alla rutiner och struktur.

Invigning av ABF i Munkedal, höstmöte för socialdemokraterna och lite renovering

Precis i början av november höll vi en högtidlig invigning i Munkedal med anledning av att vi har en ny lokal för ABF och Socialdemokraterna. Nu äntligen får all vår verksamhet plats i lokalerna och det är verkligen riktigt roligt att det drivs så otroligt många härliga studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Munkedal. Att vara cirkelledare är något av det roligaste jag vet och det är onekligen både utvecklande och utmanande.

Vackra dagar och firande av Regina som fyllt år

Mellan de grå dagarna har det också varit några alldeles fantastiskt vackra dagar under november. Dagar då det märkligt nog har känts som att det är vår i luften. Det är nog kanske bara mitt undermedvetna som helst skulle hoppa över det här med vinter och gå direkt från höst till vår. Längtar redan efter nästa odlingssäsong och möjligheten att börja skapa något nytt i min nya trädgård.

En helg med kalas, föreläsning, sol och en tjusig loppisoutfit

De saker som gjorde störst intryck på mig under månaden som gick råkade infalla under samma helg. Den började med att vi överraskade grannen i Hult med kalas på hans 50-års dag. Det blev en synnerligen lyckad kväll och jag uppfann en ny efterrätt. Vad sägs om en mustig chokladtårta toppad med karamelliserade popcorn med havssalt och dessutom rostade marshmallows? I min mening några av de bästa smakerna i kombination. Dagen efter kalaset tillbringades i Trollhättan då jag hade möjligheten att lyssna på Mirre Sennehed som pratade om sin superkraft ADHD. Otroligt inspirerande och spännande föreläsning. Tankeväckande och engagerande på alla sätt! I en av dagens pauser passerade jag en spegel och tänkte i någon sekund: vad gör mamma här? Insåg att jag i den dagens outfit såg ut precis som min mamma gjorde på 80-talet. Enda skillnaderna var att mina klackar är något högre, mitt hår rött istället för brunt och att jag är si så där tio år äldre än vad mamma var då. Men i övrig var det en märklig upplevelse att titta sig i spegeln och se sin mamma!

Läsning, träning och ordning hemma

Några saker som jag längtat efter under hösten när allt har varit hektiskt har varit att träna, komma i ordning i nya huset och att hinna läsa. Äntligen känner jag att jag faktiskt hinner med precis de där sakerna. Så otroligt lätt att tappa sin träningsvana och sin träningsmotivation men så otroligt svårt att hitta tillbaka till vanan och känna glädjen. Samtidigt är det ju så att om jag prioriterar träningen då orkar jag mer och allt känns mindre stressigt även om jag har lika mycket att göra.

Löpning, bokcirkel och start av en feministisk klubb

Finalen på november blev riktigt fin! Jag orkade äntligen att springa en mil igen, det trodde jag verkligen inte att det skulle vara möjligt. Vi hade årets sista träff på Den röda bokcirkeln där vi läst En droppe midnatt. Jag är inte riktigt färdig med boken men det blev fina diskussioner och jag håller som bäst på att läsa klart. Verkligen en tankeväckande bok som jag ser som viktig läsning. Viktigast av allt den här månaden var att jag var med och startade den socialdemokratiska kvinnoklubben FeminiSta. Helt underbart med en feministisk förening där vi kan lyfta frågor som intresserar oss och ha fördjupade diskussioner kring maktstrukturer, livet och politiken. Ser så otroligt mycket fram emot vår verksamhet under året som kommer.

En egen dörr att stänga

Så snart vädret och temperaturen tillåter kommer jag att tillbringa så mycket tid som möjligt i min trädgård. Det är där jag trivs som allra bäst oavsett om jag arbetar, sitter med en bok eller bara tittar på gräset som växer. Förvisso går det alldeles utmärkt att vistas i trädgården även nu men jag är lite kinkig av mig när det gäller kyla. Istället spenderar jag min tid i rummet i huset i Hult där jag trivs som bäst. Mitt arbetsrum stod klart för snart ett år sedan och det är ett rum jag älskade redan innan det var klart. Även om jag har ett helt hus att vistas i så är det något särskilt att ha en egen dörr att stänga. En plats som faktiskt bara är min! Resten av huset består av familjens ytor och de enda som har sina egna dörrar att stänga är barnen.

Oftast är mitt rum också min arbetsplats. Jag sitter med min dator vid min sekretär och kan se ut över min trädgård. När vädret är aningens varmare står fönstret alltid lite på glänt och jag kan höra skogens alla ljud. Onekligen en inspirerande arbetsplats!

Jag har ett slagbord i mitt rum som allt som oftast är belamrat med papper och böcker. Egentligen ska det bara vara utfällt när det används. Fast de där böckerna behöver jag ju titt som tätt och då får de helt enkelt ligga i sina högar på bordet. Det ser ut som ett smärre kaos på mitt bord om jag skall vara ärlig, men för mig är ordningen helt logisk och jag vet precis vad som finns där. När en bok till sist är färdiganvänd ställs den åter i hyllan men ersätts tämligen snart av en ny.

Fåtöljen i mitt rum är egentligen mer att betrakta som ett projekt. Kanske kan jag sedan se den som min fåtölj istället för farmors fåtölj. Det spelar inte någon roll att jag har haft den i femton år, det är fortfarande farmors fåtölj. Den är från 1961 och behöver kläs om vilket är anledningen till att jag ser den som ett projekt. En vacker dag ska jag ta tag i det men tills dess nöjer jag mig med att lägga ett överkast över. Fåtöljen är ju faktiskt bekväm oavsett om jag har klätt om den eller ej. Om kvällarna sitter jag gärna där i fåtöljen med läslampan tänd och en bok som sällskap. På fåtöljens ryggstöd ligger antingen katten Nemi eller Elvis och kurrar. I de där stunderna tänker jag att lycka är en bok och en kurrande katt.

Farmors fåtölj i mitt alldeles egna rum

Sådant jag inte kan motstå

Jag kan enkelt konstatera att jag inte bara tycker om att göra loppisfynd,jag är i själva verket smått loppisberoende. Jag fullkomligt älskar att botanisera runt på olika loppisar för att hitta nya saker till mitt hem eller till min klädkammare. De senaste veckorna har jag tänkt mer än vanligt på detta eftersom jag valt att helt sluta köpa nytillverkade kläder som ett sätt att förändra min egen konsumtion. Inser att när det kommer till heminredning och möbler skulle jag inte behöva en sådan utmaning eftersom det allra mesta hemma i huset i Hult kommer från loppisar, är ärvt eller sådant jag fått. Lite nytt finns det givetvis också, särskilt nu när köket är alldeles nyrenoverat men i det stora hela är det en fin blandning med mest gammalt och lite nytt.

Fina loppisprylar. Ångrar så att den gröna kakburken inte fick följa med mig hem!

Det finns en del saker som är alldeles omöjliga att motstå på loppisar enligt mig. De flesta loppisentusiaster har en förkärlek för gamla burkar, så även jag. De är fina och är en praktisk förvaring. Mitt arbetsrum är helt fyllt med gamla burkar och väskor som jag använder som förvaring. Lite opraktiskt ibland när jag inte kommer ihåg vad som förvaras i vilken burk, men alltid lika fint!

En brun bordsspegel förvandlades med hjälp av lite färg

 Speglar hör även det till mina svagheter. Just riktigt gamla speglar där det syns att glaset är gammalt tycker jag verkligen om. Jag har många dunkla vrår i huset i Hult och då passar det bra att inreda med speglar och på så vis fånga upp lite ljus även till mörka hörn.

Kaffe och våffla serverat på finporslin på Gamla Bruket i Munkedal

Gammalt porslin kostar idag inte många kronor och går utmärkt att fynda på loppis. Det gör mig alltid lite ledsen att se de överfyllda porslinshyllorna där någons finservis, någons stora stolthet nu slumpas ut för bara någon krona. Förvisso är det inte helt praktiskt med kaffekoppar eftersom de inte går att diska i maskin. I min mening smakar kaffe dock bäst när det serveras i kopp!

Kökets stolthet i Hult

Även om köket i Hult numera är alldeles nytt så är det mesta av inredningen en samling av loppisfynd. Min stora stolthet är den fina köksredan som köptes för många år sedan. Den är praktisk och så himla fin. Blir glad varje gång jag drar ut en av glasbehållarna för att komma åt dess innehåll.

Halsband, sjal, blus och kofta är samtliga fina loppisfynd

Det jag allra helst fyndar på loppis är kläder. Helst skall det vara vintage eftersom gammalt helt enkelt är roligast. Eller i alla fall brukar det vara vackrast och hålla en mycket hög kvalitet. Däremot går det alldeles utmärkt att fynda nya kläder även på loppis. Jag tror det är fullt möjligt även för den med en modern stil att helt och hållet handla sina kläder på loppisar och sådant som Tradera.

Fina politiska knappar. Skoknappen föreställer Ingvar Carlsson och är i min mening ett riktigt fint fynd!

 Jag samlar på socialdemokratiska första maj nålar och dessa hittar jag då och då på loppisar. Ofta kan de ligga i något undanskymt hörn på loppisen eftersom det oftast inte är någon som är intresserad av dem. För mig är de dock fina skatter och jag blir glad när jag kan komplettera samlingen. Politiska knappar från arbetarrörelsen i stort har en tendens att få följa med mig hem. Värt att tänka på är att sådant som en själv inte uppskattar kan vara skatter för någon annan. Alltså alltid klokt att lämna saker vidare till loppis istället för att slänga.

Fin vintageaftonväska som jag ofta använder

 Vintageväskor är nog det jag blir gladast av att fynda. De är ju så fina och helt omöjliga att motstå!

Tyll och klackar i fin kombination

Om vintageväskor är favoritfyndet så kommer skor på en hedrande andraplats. Det är helt enkelt inte möjligt att ha för många vackra skor i klädkammaren.

Inte riktigt slut ännu

Nu först har granarna börjat barra och det är dags att kasta ut dem. Ser i mitt flöde på sociala medier att de flesta av mina vänner redan har stökat undan julen, men jag har inte bråttom. Det dröjer ju trots allt flera månader innan det är dags igen så varför inte passa på att njuta. Dessutom är det ju egentligen först till tjugondag knut som julen ska kastas ut och det är ju först på fredag.

Vid farstun hänger alla julkort på rad. De riktigt fina sparas och hängs upp igen nästa år.

Jag tycker om huset i Hult när det är julpyntat, det blir lite extra ombonat och fint. Jag känner inte något behov av att täcka allt ytor med pynt men det får gärna vara lite här och var. Lite lagom helt enkelt.

Trägranen fanns i Huset i Hult när vi flyttade hit

Vissa saker har hängt med i många år medan andra är nya. De flesta av sakerna packas upp redan till advent och får sedan vara kvar över både jul och nyår.

Julgranen på julafton

Granen har sin givna plats i husets mitt. Nu skall det dock bli skönt att få tillbaka ytan i vardagsrummet igen. Nu längtar jag efter ljus och vår och granen byts mot tulpaner och andra vårblommor.

Blommor och ljusslingor är effektiva sätt att skapa julstämning. Det är i min mening inte möjligt att ha för många julstjärnor eller hyacinter.

Hörnet i vardagsrummet där TVn står gjordes i ordning precis innan jul. Jag är riktigt förtjust i det och av känslan att TVn nu är en av alla tavlor. Ljusslingan som är julig kommer att bytas mot en mer neutral. Hade först inte tänkt mig belysning vid tavlorna men nu kan jag inte tänka mig att vara utan.

Vardagsrummet med det nya loppisfyndade bordet

Jag viker de där filtarna flera gånger om dagen men har egentligen resignerat och konstaterar att lite kaos är inte så farligt. Tvärtom! Det är ju faktiskt ett bevis på att rummet är flitigt använt.

Då var det så dags att lägga den här julen till handlingarna och packa ner alla saker. På återseende kära jul, du har varit himla fin även den här gången!

I väntan på renovering

Ett av projekten för året som kommer är att renovera matrummet. Det kommer att bli en ganska omfattande renovering eftersom fönster och element skall bytas ut. Dessutom skall en altandörr sättas in och rummet behöver nytt golv och tak. Givetvis behövs även lite nya tapeter i rummet vilket innebär att allt blir nytt och inget gammalt blir kvar. Nästan som att bygga ett helt nytt rum helt enkelt.

Matrummet i väntan på renovering

I väntan på renoveringen har rummet gjorts i ordning och känns riktigt mysigt. Den gamla dörren har satts igen och en ny har öppnats upp från köket. Det är verkligen skönt att ha en dörr direkt från köket och slippa gå genom vardagsrummet och hallen för att komma in i matrummet. Efter att den gamla dörren sattes igen känns rummet betydligt mer logiskt och blev enklare att möblera. Även om rummet skall renoveras kommer de gamla möblerna att få flytta tillbaka in så snart allt är klart. Den enda möbeln som är köpt nytillverkad är köksbordet. De övriga möblerna är loppisfynd eller sådant vi fått.

Babyblått är inte riktigt mitt val av färg men under färgen döljer sig ett vackert gammalt skåp

Mitt fina hörnskåp hittade jag på en loppis för över tio år sedan. Jag höll på att gå rakt förbi det på grund av hur gräsligt det var målat. Sedan dess har planen varit att måla om skåpet men det har blivit ett projekt som jag har skjutit på framtiden. Ett tag hade jag inte ens en bra plats för skåpet och tänkte att jag dessvärre skulle behöva göra mig av med det. Nu har det dock sin givna plats i matrummet och när renoveringen drar igång skall jag passa på att måla det grått.

Tavlorna är en blandning av egentillverkning, loppisfynd och nytt

Just nu är en del av matrummets ena vägg en rå brädvägg. För att dölja den fula väggen valde jag att sätta upp en tavellist och ett gäng tavlor. Blev så pass nöjd med resultatet att jag tänker att när rummet väl är klart får både tavlor och list komma upp igen.

Den lilla pallen som granen står på fick jag när jag var ett år så den har hängt med ett tag

Rå brädvägg och tre sorters golv i ett och samma rum! Märkligt hur sådant knappt märks när en stället möbler och en liten gran på plats. Bokhyllan har tidigare stått i köket i många år och innan dess stod den i Reginas kök. När köket renoverades råkade hyllan hamna i matrummet så länge. Det visade sig vara en alldeles utmärkt plats och här kommer den att få stanna. Även den kommer att målas grå eftersom matrummet precis som köket kommer att ha vit pärlspont. Kommer att bli en fin kontrast med det grå mot det vita. I matrummet finns också en stor brun skänk som även den ska målas grå, däremot kommer soffa och bord få vara som de är.

Tavlan i mitten är ett motiv från Kvistrum i Munkedal. Fint med konst där en känner igen sig

Jag är svag för att köpa tavlor på loppisar. Det finns så otroligt mycket spännande berättelser som alla de där tavlorna berättar. Fram tills nu har de flesta av dem blivit stående i ett förråd här hemma i Hult. Nu har dock de flesta av dem fått komma upp sedan vi gjorde i ordning ett hörn i vardagsrummet och plats i matrummet.

Dukat för julaftonsmiddag

När bordet dukades fint till jul och i skenet från de levande ljusen då spelade det inte någon roll att rummet ännu inte är renoverat. Då var det ett mysigt och fint rum oavsett brädvägg och allt annat som är lite galet i rummet. Det är egentligen inte mycket som krävs för att ett rum skall upplevas som mysigt och fint trots att det i själva verket är ett ganska sjavigt rum.

Vilken lycka!

Tillbringade eftermiddagen idag med ett loppisbesök tillsammans med mamma. Hon hade köpt ett bord som behövde forslas hem och jag hade en lagom stor bil för uppdraget. Det går dock inte att besöka en loppis utan att titta lite också. För första gången på flera år lyckades jag hitta en fin vintageresväska. Dessutom till det mycket överkomliga priset av trettio kronor.

Den är lite skavd och saknar ett beslag men jag tycker att den är otroligt fin. Jag älskar verkligen gamla resväskor och blir därför smått lycklig när jag lyckas hitta nya på loppisar. Idag är det ju fler än jag som har kommit på hur charmiga de gamla väskorna är.

Elvis hjälper till att inspektera väskan när den kommit hem till Hult, lite osäker dock på om han godkänner den eller ej.

Med åren har det blivit ett antal gamla resväskor och de finns placerade lite här och var i huset. De är verkligen en riktigt bra förvaring och dessutom riktigt fina. Ovanpå skåpet i vardagsrummet är de två fösta väskorna jag köpte. Då hade jag precis flyttat till min första egna lägenhet och var i behov av en byrå till mina kläder. Däremot hade jag inte råd att köpa mig en byrå, inte ens på loppis! Istället köpte jag tre resväskor för fem kronor styck, placerade dem på varandra och problemet var löst! Kan vara bra att påminna sig själv ibland om att det finns många sätt att lösa problem på och att det kan vara klokt att tänka lite utanför ramarna.

Ett alldeles eget rum

I mellandagarna påbörjades renoveringen av det rum som numera är alldeles egna rum. Tidigare var rummet något av ett skräprum sedan dottern Anna flyttat ut för ett år sedan. Det har varit ett roligt men också jobbigt arbete att få ordning på allt. Känns dock helt fantastiskt att ha ett eget rum. Tidigare hade jag ett mycket litet arbetsrum där det var svårt att kombinera förvaring och möjlighet att hålla på med olika projekt. Trots ett rejält försök för något år sedan att lösa bot på detta blev det aldrig riktigt bra.

Nu har jag istället ett rejält rum som dessutom har fin utsikt över trädgården. Med lite god vilja kan jag se både växthus och odlingar från mitt fönster. Mitt rum är en inrett med en salig blandning av gammalt och nytt. En del ärvt, somligt loppat och en del jag har fått. Fåtöljen kommer från min farmor och stod i hennes vardagsrum från det den köptes 1961 till hon gick bort 2002. Trasmattan är arvegods från mammas sida. Någon faster eller möjligen moster som gick ur tiden långt innan jag föddes. Sekretären fick jag från min väninna Sofie för några år sedan och var ett av mina första målningsprojekt.

En utmaning med renoveringen och planeringen för mitt rum var att där också behövde rymmas förvaring. Dottern har fortfarande de flesta av sina saker här hemma eftersom hon ännu inte har någon permanent bostad. Alltså måste de förvaras någonstans och mitt rum är det enda utrymmet som är stort nog. För att lösa förvaringsproblemet sattes en skena upp i snedtaket och med hjälp av ett draperi döljs det som förvaras där bakom. Draperiet såg dock riktigt tråkigt ut men detta löstes genom en klädställning fylld med mina vackraste vintageklänningar. Jag såg även till att leta upp mitt gamla sminkbord som under några år fått så gömt i ett förråd.

Väggen på rummets ena sida togs bort för flera år sedan för att göra rummet lite större och nu har vi även öppnat upp och gjort i ordning den andra sidan. Under snedtaket ryms sedan en liten sovalkov. Mindre roligt är dock röret som passerar rakt genom öppningen. Det är ett skvallerrör som så snart vi byter panna skall tas bort. Tills vidare får det vara som det är och det går alltid att dra för draperiet så det inte syns. Dessutom är det ett praktiskt sätt att dölja en obäddad säng om en skulle vilja.

Inte helt enkelt att bädda snyggt inne i sovalkoven men med lite god vilja fungerar det. Till sängens huvudända har vi återbrukat en gammal växasäng som stod i huset när vi köpte det. Den var ett sådant där projekt som blev stående men som ingen tog tag i att renovera. Till slut var barnen för stora för att använda den men jag kunde inte förmå mig att kasta den. Nu fick en del av sängen i alla fall ett nytt liv. En liten tavellist intill sängen skapar möjlighet för att ställa några böcker trots att där inte ryms något sängbord.

Eftersom jag är en människa med tämligen spretiga intressen behövs gott om förvaring för att allt skall rymmas. Målning, stickning, smyckestillverkning, trädgård och lite annat smått och gott hör till sådant som jag tycker om att roa mig med. Dessutom måste jag ha plats att förvara alla mina vackra vintageväskor.

Gott om plats för böcker är alldeles nödvändigt! Vad är väl ett rum utan böcker?

Jag tycker om blickfång och får erkänna att jag är svag för vackra saker. Har alltid varit mycket förtjust i glas och då särskilt kristall. Det är något alldeles särskilt med ljuslyktor i just kristall. Ljuset i dem blir något annat än i vanliga ljuslyktor. Minnessaker hör också till det jag är svag för. Jag tycker om saker med historia vilket inte är särskilt förvånande egentligen med tanke på att jag är etnolog. Kanske också anledningen till att jag tycker om fotografier. De sparar ju själva ögonblicket till skillnad från en sak som bara kan påminna dig om minnet. Det lilla kortet till vänster i bild är så fint tycker jag. Det är min farmor och jag när jag inte ens var ett år gammal. Så mycket kärlek i den bilden och jag är tacksam över att just den stunden sparades åt mig eftersom jag själv inte kan minnas den.

Ett slagbord får fungera som extra arbetsyta för att jag skall kunna breda ut mig ordentligt. Det har dessutom försetts med hjul för att kunna vara riktigt flexibelt. Mina gamla resväskor som jag har samlat på mig genom åren får fungera som förvaring. De största har staplats på varandra och ersätter en byrå. Lika praktiskt men mycket vackrare!

Ett alldeles eget rum, inrett helt efter eget huvud och med de funktioner som jag önskar i ett rum. Bättre kan det egentligen inte bli. När jag sitter och skriver har jag utsikt över trädgården. Om några veckor kommer jag att kunna ha öppet fönster och lyssna till fågelsång. I mitt tidigare arbetsrum låg fönstret precis intill farstun och att ha öppet var direkt farligt. Om någon inte var uppmärksam var risken att den gick rakt in i fönstret. Nu har jag åter en dörr att kliva in igenom när det är dags att arbeta samtidigt som detta är ett rum där jag gärna sitter och läser eller pysslar. Ett rum för hela vardagslivet helt enkelt! Det gamla arbetsrummet då? Det har fått den funktionen som det alltid råkade få fast det inte var meningen. Det har helt enkelt blivit ett förråd och nu dessutom med betydligt bättre förvaring sedan mina saker flyttats därifrån.

Två riktigt fula lampor

I somras köpte jag mig två riktigt fula lampor på loppis. Så fula att de resulterade i frågan: är du säker på att du verkligen ska ha dem? Fast jag var helt säker på att det var just dem jag ville ha. Jag hade gått igenom loppisens alla lampor och konstaterade att dessa faktiskt var de allra finaste som fanns där. Eller nja, de var ju faktiskt anskrämligt fula men de hade potential att bli riktigt fina.

Jag undrar lite hur resten av inredningen såg ut i det hem där lampan med tofsarna hängt? Föreställer mig ett hem med många dukar, med tunga gardiner och svepande överdrag till soffor och fåtöljer. Givetvis alltsammans noga dekorerat med tofsar!

Det som gjorde att jag föll för dessa båda lampor var dess fina form under allt tyg. Tanken var att lite snabbt och lätt befria dem från allt tyg och sedan sprejmåla dem vita. Det där med snabbt och lätt visade sig sedan inte riktigt stämma. Konstaterar att den som klätt lamporna gjort ett synnerligen bra jobb. Men tanke på hur lång tid det tog att få bort sammetstyget är det lätt att börja fundera över hur lång tid det tog att sätta dit det. Tanken gav mig nästan lite dåligt samvete när jag klippte, sprättade och drog. Sen var då lamporna klara att sprejmålas och sedan hängas upp. Har testat dem i lite olika rum men har inte riktigt blivit nöjd där de har hängt.

Den ena lampan har fått flytta in i mitt nya rum. Det där med att fotografera en vit lampa mot ett vitt tak visade sig inte vara helt enkelt. Har också kommit fram till att jag skall byta ut sladden mot en i textil istället. Det finns ju så fina sladdar och upphängningar idag och det dessutom i en stor mängd färger.

Lampan är på plats i mitt rum och här får den nog stanna kvar tänker jag. En viktig fråga i mitt rum har varit den om belysning. Att kunna sitta med olika projekt även om kvällarna är viktigt för mig och då är ljuset onekligen av stor betydelse. Med den här lampan får jag bra ljust med en fin inramning.