Livet i ett renoveringsobjekt

På lördag är det äntligen dags för invigningsfest i det nya köket här i Hult. Fortfarande lite småfix kvar men det skall nog hinna bli klart till helgen. Just nu fullkomligt bubblar jag av renoveringsplaner och känner att det finns ingen gräns för vad som kan orkas med. Nu när köket, husets själ och hjärta är klart då känns det som om huset nästan är färdigt.

Mitt arbetsrum, här tillbringas många timmar varje vecka

Nu är nog köket favoritrummet i huset men innan dess var det mitt älskade arbetsrum som blev klart precis i början av året. Det är otroligt skönt att ha ett helt rum som är mitt, bara mitt och som jag kan stänga dörren till. Inte ens katterna får lov att komma och gå som de vill i mitt eget rum.

Uterummet med utsikt över både rosenträdgården och växthuset

Bit efter bit faller på plats och det är verkligen så att slutet av alla renoveringar närmar sig. Nästan lite obegripligt eftersom huset i Hult befunnit sig i ständig renovering sedan tolv år tillbaka. Med tiden är det lätt att drabbas av vanmakt och känna det som att ingenting händer. Då är det bra att jag har dokumenterat hela processen från dag ett och kan gå tillbaka och titta. När en ser allt jobb som faktiskt gjorts då är det smått överväldigande.

Blommor plockade längs vägen. I pappas vas och på farmors hallbord

I och med att mer av huset blivit klart är det faktiskt möjligt att inreda på riktigt. Tidigare har sakerna mest flyttats från rum till rum beroende på vad som skulle renoveras. 

Köket så som det såg ut tidigare

En del av att leva i ett renoveringsobjekt handlar om att lära sig att helt enkelt inte se allt som måste göras. Att njuta av det som är gjort, fokusera på det nuvarande projektet och samtidigt komma ihåg att leva. Livet pågår ju faktiskt hela tiden och då kan en inte ständigt renovera. Förvisso är det alldeles nödvändigt att ha en långsiktig plan när det gäller huset men ibland behöver en pausa. Ibland är det viktigare att ta en promenad med hundarna och plocka lite blommor längs vägen och inte låta sig få dåligt samvete av det.

Livet med ett renoveringsobjekt

Att köpa sig ett renoveringsobjekt kan låta som en bra idé. Lite lagom romantiskt och en möjlighet att bygga något på egen hand. Att få skapa med sina egna händer helt enkelt. Det där stämmer bra, men det är också alldeles fel. Det är en alldeles fantastisk känsla när något blir klart och en vet att det där har jag gjort på egen hand. Fast om en inte har möjlighet att leja bort allt kommer det ta tid att bli just färdig. Kan ibland önska att jag för tolv år sedan hade förstått lite bättre vad det faktiskt innebar att köpa ett hus med omfattande renoveringsobjekt. Troligen hade det romantiska skimret avtagit något om jag vetat att huset tolv år senare fortfarande inte skulle vara klart. Samtidigt skulle jag inte vilja ha det på något annat sätt. För utan huset i Hult är det så otroligt mycket som jag inte skulle kunna och det skulle jag inte vilja vara utan.

Projektet som pågår just nu är köksrenovering, eller snarare köksbygge eftersom ordet renovering inte är riktigt rättvisande känner jag. Efter att hela köket rivits ut var det dags att byta fönster. Eftersom de fönster som satts in är mindre än de tidigare fönstrena fick det också byggas lite vägg. När det ändå byggdes vägg var det lika bra att byta panel och ordna lite isolering och måla den nya panelen. Sen var det då åter dags att ta tag i köket där en ny dörr skall öppnas upp, nytt tak sättas och nytt golv läggas. Sen är det bara att sätta själva köket och dess vitvaror på plats. Under tiden som köket byggs om får allt som tidigare var i köket rymmas i resten av huset. Märkligt mycket saker som fanns i det där köket. Köket var så knepigt planerat att en del saker stod på platser där en nästan glömde av att det förvarades saker. Två veckor in i köksbygget börjar jag drömma om ett alldeles nybyggt hus eller kanske en lägenhet. Skjuter dock raskt dessa tankar åt sidan och försöker istället se ett färdigt kök framför mig. Ett kök som jag har ritat och som innehåller precis de funktioner som jag anser är viktiga för ett kök.

Så här upplever jag ibland mitt hem men det är bara en känsla. Bilden ovan kommer istället från ett ödetorp

Renoveringsprojekt

Så vad göra när en märkligt nog är ledig i nästan två veckor? Starta ett renoveringsprojekt såklart! När dottern Anna flyttade ut i början av året förvandlades hennes rum sakta men säkert till ett skräprum  Ni vet ett sådant där rum där det ställs in saker så länge, saker som en inte riktigt orkar ta tag i men egentligen borde sortera ut eftersom de faktiskt inte används längre. Dessutom är rummet fullt med alla de saker som dottern skall ha i framtiden när hon har en egen riktig lägenhet. När rummet väl var tömt fyller dess tidigare innehåll hela lekrummet och även delar av hallen en våning ner. Blir smått tokig över det kaos som råder här hemma och försöker att inte tänka på det faktum att vi skall ha födelsedagskalas för familjens 11-åring på lördag. Nåväl det är långt till lördag och tills dess hinner mycket göras. Tanken är att rummet skall förvandlas från tonårsrum till ett funktionellt rum till mig. Ett rum där det är möjligt att ha flera projekt igång samtidigt och inte behöver städa upp när det är dags att bryta. Just att plocka fram och tillbaka tar mycket tid när en är uppe i något och då kan det vara skönt att ha möjligheten att faktiskt bara stänga dörren tills dess det åter är dags att arbeta.

Förra gången rummet renoverades var vi lata och fyllde inte i springorna i golvet vilket vi ångrar sedan dess. Det blir som betydligt svårare att städa och det samlas mycket damm i springorna. Just nu ångrar jag dock valet att täta springorna eftersom det är mördade tråkigt och tar väldigt mycket tid. Jag vet att resultatet kommer att bli bra men jag är av en otålig natur och saker som går långsamt ser jag som synnerligen frustrerande.

Färgskala i rummet skiljer sig inte så mycket från den som är där idag. Var till en början lite orolig över att tapeten skulle bli lite mycket men känner mig nu nöjd med valet. Den kommer dessutom att kompletteras med en blekgrön tapet i rummets lilla sovalkov. Även om golvet tar lång tid att få färdigt så har mycket arbete redan klarats av. Murstocken, dörr och dörrlister är nymålade och fina. Taket är spacklat och väntar på målning och sedan är det dags att måla golvet. När tapeterna väl är på plats återstår endast det roliga, nämligen att inreda rummet. Har letat i husets olika gömmor och konstaterar nöjt att ingenting behöver köpas för att möblera och inreda rummet. 

Mitt favoritrum

Det rum jag tycker bäst om i vårt hus är vårt bibliotek. Älskar alla böcker, ljuset och det faktum att jag har överblick över resten av huset. Det är ett rum som märkligt nog inte stressar mig alls. När en lever i ett renoveringsprojekt finns det mycket som en kan bli stressad över. När det gäller vardagsrummet tänker jag konstant att tänka på det faktum att rummet inte är klart. Att det målade golvet inte blev bra och att fönstret skall bytas ut samt si så där hundra detaljer till. När det gäller köket är jag så trött på hela rummet att jag knappt vill vara där. Rum för rum har de där sakerna som gnager, stressar och stör men inte biblioteket märkligt nog. Det enda vi har gjort i biblioteket är att ta bort en hemsk heltäckningsmatta som låg där samt att flytta dörröppningen till vardagsrummet. Efter det har vi inte gjort något och rummet finns inte med i några renoveringsplaner. Förvisso behöver även det rummet renoveras men kommer inte att prioriteras förrän i stort sett resten av huset är gjort. Det skulle kunna vara stressande men är precis tvärtom. Mitt bibliotek är vad det är och kommer så vara under lång tid framöver. Förutom att det inte är ett pågående renoveringsprojekt innehåller det en hel värld bortom tid och rum. Alla  mina favoritböcker finns samlade där och med det möjligheten att när som helst kliv in i någon av dem. Egentligen skulle en kunna se vårt bibliotek som magiskt med tanke på allt som ryms där inne.

Köksstilleben

Jag tycker att det är fint med små stilleben här och var i huset. Något att vila ögonen på och allra främst något som gör att allt som måste fixas inte syns lika tydligt. Vårt kök väntar på renovering och lär få vänta ett tag till. Finns alltid saker som måste göras innan vilket gör att köksprojektet får skjutas på framtiden. Tids nog finns det tid och utrymme även för en köksrenovering och fram tills dess gör vi så gott vi kan med det som är där. För en tid sedan fick en redahylla flytta in i köket vilket blev ett ordentligt lyft för hela rummet. Dels frigjorde den plats i skafferiet och dessutom ser köket mycket trevligare ut. Var först rädd att det skulle se dumt ut med en stor hylla framför fönstret men det blev riktigt bra. Hyllan fungerar också som plats för vackra stilleben vilket det inte funnits rum för i köket innan.

Ett enkelt stilleben av kaprifol, ros, en avbruten aburgineplanta som jag hoppas skall få rötter och sen en burk med etiketter. Några av etiketterna har text medan andra är tomma och inväntar ny användning.

Mitt eget rum

Idag har jag suttit och arbetat i mitt arbetsrum. Det var flera år sedan det var möjligt senast eftersom där alltid har varit totalt kaos. Det har som inte spelat någon roll om jag har städat eftersom rummet varit helt omöjligt att hålla ordning i. Nu har jag tänkt till ordentligt vad som varit problemet med hur rummet har sett ut tidigare och konstaterar att det som verkligen har saknats är förvaring. I mitt arbetsrum förvarar jag böcker, pyssel, målarsaker och lite annat smått och gott. När rummet var helt tömt på saker var jag onekligen häpen över hur mycket som rymdes där inne.

Min fina sekretär är jag särskilt förtjust i. Jag fick den av en vän för några år sedan och då var den brun och ganska ful. Med hjälp av lite vit färg och nya knoppar blev den till en favoritmöbler. Nu fungerar den åter som en bra arbetsplats och förvaring. Förutom saker som jag använder till olika projekt så finns även en del minnessaker i mitt lilla rum. 

Ena väggen i arbetsrummet är nu klädd från vägg till vägg och från golv till tak med hyllor. Där ryms sedan allt som måste få plats. Någon perfekt ordning kommer det nog aldrig att bli i mitt arbetsrum men nu råder där ett kreativt kaos där jag har koll på mina saker igen. Kändes helt fantastiskt bra att sitta där inne och arbeta och sedan stänga dörren om arbetet och kliva ut i resten av huset och vara ledig. 

Vinterland

Vintern har sedan några dagar även nått oss här i Hult. Även om jag varken älskar snö eller kyla så måste jag erkänna att det onekligen är vackert. Det har snöat ordentligt de senaste två dagarna vilket gör att hela landskapet är ordentligt inbäddat i gnistrande vit snö.

Barnen uppskattar särskilt att vi sedan trädgården grävdes om i somras har en riktigt bra pulkabacke på vår egen tomt. Förvisso kommer den till sommaren att till största delen planteras men en bit sparas för vinteraktiviteter.

Vår rosenträdgård är alltid ett blickfång i trädgården men sedan snön kom är den än tjusigare.

Tog en promenad här i Hult på eftermiddagen just när dagen började skymma. Allt ger ett mjukare intryck när det är inbäddat i snö. Det fallfärdiga skjulet som jag ofta använder som bakgrund när jag fotograferar ser till och med pittoreskt ut istället för fallfärdigt!

Vi har tur som haft några dagar hemma nu när snön kom. Gott att slippa oro för om man lyckas komma iväg eller ej. Nu är vägarna åter plogade och farbara vilket passar oss bra eftersom vi imorgon överger Hult för Göteborg.

Även huset i Hult ser lite vackrare ut när snön lagt sig intill. Då är det som om husets alla skavanker inte syns lika tydligt.

Vad som döljs i våra väggar...

Det är verkligen spännande att renovera huset här i Hult eftersom vi alltid hittar något spännande. De som bodde här innan har gjort renoveringsarbetet till en skattjakt och vi känner att detta är något vi måste ge till nästa generation som renoverar huset. Huset i Hult är byggt 1916 och var fram till 1957 byns affär. På den tiden fanns det riktigt mycket samhällsservice här i byn. Det fanns skola, affär, telefoncentral och även en lådfabrik och en grusgrop. Man kunde således bo, arbeta och handla i Hult vilket egentligen är ganska fantastiskt. Idag åker vi över mycket stora avstånd för att ta oss från bostaden till arbete och för att handla. Kraven ser ju lite annorlunda ut idag jämfört med mitten på förra seklet. Vi har en mycket högre materiell standard vilket också kräver att vi drar in mycket pengar för att upprätthålla den. För den som bor i en storstadsregion tar boendekostnaden en stor del av lönen eftersom priserna där är mycket höga. Vi har valt bort en del av det materiella och även valt bort att bo i storstaden och kan genom det jobba mindre eftersom vi klarar oss på mindre. För egen del är jag inte så bra på det här med att hålla mig nära hemma eftersom jag flyger och far över världen men för mig är Hult min lugna oas där jag samlar kraft.

Det senaste fyndet från väggarna i Hult är vacker men anspråkslöst. Tänker mig att den skall få ramas in och pryda sin plats i köket tillsammans med annat vi hittat här hemma.

Vi har nu börjat riva en av väggarna i barnens rum och hittar spännande lappar!

Genom dessa små meddelanden från förr blir det tydligt hur gammalt huset i Hult faktiskt är.

Lägg märke till den vackra handstilen. Tänk att kunna skriva så tjusigt!

Tack för datumet! Nu behöver jag inte gissa på hur gammal lappen är.

Då börjar vi?

Januari är här och med det är tanken att vi skall börja med renoveringarna i Hult igen. Det kommer krävas mycket tankekraft och planering för att det kommande renoveringsarbetet skall fungera. Småtrollens rum skall äntligen delas så tjejerna får egna rum. För att rummen skall få varsin ingång krävs att min klädkammare blir en del av ena rummet. Fast jag kan ju inte vara utan en klädkammare, vart skulle jag då ha alla mina skor? Lösningen blir att bygga ut en av krypvindarna i barnens lekrum så den kan bli en ny klädkammare. Vi börjar helt enkelt där, med att bygga en klädkammare till mig! Den jag har nu är fullt funktionell men det skall bli roligt att bygga en där jag helt får bestämma hur det skall se ut. När klädkammaren är klar får barnen flytta ut i lekrummet medan deras rum byggs om. När barnens rum väl är klara då skall även lekrummet renoveras och få nya tapeter och lite ny färg.

Här får barnen bo under tiden som deras rum byggs om. Vart vi skall göra av möblerna som redan finns i lekrummet vet jag däremot inte riktigt ännu.

Lekrummet var tidigare familjens tv-rum. Det är också ett av de första rummen vi renoverade när vi köpte huset i Hult. Åtta år med familj och djur sliter dock på ett rum och nu är det dags för ett lyft. Bra att vi genom ombyggnationen får anledning även att renovera lekrummet.

Bakom denna dörr finns den krypvind som snart skall förvandlas till en funktionell klädkammare för mina älskade kläder och skor.

I lekrummet finns det lite spår av att rummet har varit TV-rum. Jag har alltid tyckt att det är något visst med Marilyn Monroe. Såg min första film med henne när jag var åtta och det är en förälskelse som inte tycks gå över.

I lekrummet finns även plats för pyssel och spel. I bokhyllan finns barnens alla saker för pyssel och målning. I den gamla kökssoffan förvaras alla familjens spel. Vi råkade få två kökssoffor av en händelse och tänkte länge att vi skulle ha gjort oss av med den ena. Under något år stod den i biblioteket men vi fick aldrig tagit tag i att göra oss av med den. När vi möblerade om och gjorde om TV-rummet till ett lekrum då var kökssoffan en perfekt möbel. Tänk vilken tur att vi inte gjort oss av med den!

Här är lekrummet från andra hållet. Längst bort ses den öppna dörren till barnens rum. Om ett litet tag kommer det istället att vara dörren till Dianas rum.

För något år sedan målade jag dörrarna på övervåningen och prydde dem med latinska ordspråk. Här är åter ett exempel på att det ibland kan vara bra att man inte vet i förväg hur lång tid något kommer att ta. Jag höll på att bli smått tokig innan jag äntligen var klar med alla dörrarna. Jag har tänkt flera gånger att det skulle vara fint att göra samma sak nere. Hittills har jag varit avskräckt från förra gången men kanske är det ett lämpligt projekt för våren!

Svåra val

Vi funderar just nu på vilken färg vårt hus skall få framöver. Såg detta tjusiga hus och tänker att gult skulle kunna vara den rätta färgen för oss. Från allra första början var vårt hus gult. Sedan byggdes det ut och om och gick från att vara ett litet gult trähus till att vara ett stort vitt eternithus. När vi började byta fasad började vi måla rött. Idag är halva huset med röd träfasad och halva med vit eternitfasad. Jätte tjusigt! Nu när vi tar ett samlat grepp om huset funderar vi åter på det här med husets färg. Grönt har varit uppe till diskussion men det känns som att ett grönt hus som ligger i skogen försvinner helt. Vitt känns tråkigt och alldeles för vanligt. Rött känns fortfarande som ett fint alternativ och nu funderar vi alltså även på gult. Nåväl enligt snickaren har vi en hel vecka på oss innan vi måste bestämma oss.

Vem är mannen på taket i Hult?

Imorgon börjar vårt största projekt hittills här i huset i Hult. Imorgon ska omläggningen av taket påbörjas och vi kan om vi vill sitta och titta på. Fram till nu har vi gjort allt jobb själva och i längden är det inte hållbart. Vi har varken kunskap eller tid att bygga allt själva och därför känns det skönt att det kommer en snickare och ansvarar för omläggningen av taket. Vårt fokus ligger istället på köket som äntligen skall renoveras. Så snart det har satts in nya fönster i köket då är vi redo att köra. Mycket planering återstår ännu innan vi börjar med de stora bitarna har vi koll på. Det som återstår att tänka på är lite finlir som vilken sorts bänkskivor vi skall ha och hur skafferiet ska se ut. Sen skall tidsplan och budget göras. Nåväl imorgon tänker jag ta det lugnt och njuta av att andra jobbar med mitt hus.

Bild från www.fotoakuten.se

Pellets en säsongsvara!

Vi värmer upp vårt hus med pellets vilket har många fördelar. När det funkar så är det jättesmidigt och det enda man behöver tänka på är att se till att aska ur ibland och att det inte blir tomt på pellets. Det är visserligen mycket billigare att elda med ved men jag älskar inte att elda och betalar gärna för att slippa. Nu har vi haft strul med vår senaste pelletsleverans som blivit försenad och igår tänkte jag köpa pellets för att komplettera i väntan på leverans. Vet att det finns villapellets på Bauhaus och tänkte att jag kunde ju passa på att handla redan på kvällen när jag hade lite tid över. Möttes där av beskedet att pellets är en säsongsvara och nu är den slut. Personalen påpekade att de inte har möjlighet att hålla lager av säsongsvaror. Som jag ser det är detta mycket märkligt. Det är precis i början av april och kan vara kallt ett bra tag till, särskilt på nätterna. Jag brukar inte gilla Bauhaus och besöket igår gör mig inte vänligare inställd. Istället ska jag åka till kvarnen i Munkedal och handla pellets, en plats som inser att pellets behövs året om fast i varierad mängd!

Imorgon husvisning

Imorgon ska jag på husvisning vilket ska bli riktigt roligt. Tänker dock att det riskerar att bli mycket snöslask inne i huset när alla ska gå runt och titta. Får alltså bli skor som är enkla att ta av när man skall in och spana. Flytta är jag dock inte på väg att göra utan jag har istället förmånen att följa med en väninna som funderar på nytt boende. Även om vi inte har några planer på att flytta så tittar jag ständigt på hus. Varför vet jag inte riktigt, kanske för inspiration eller som en bekräftelse på att jag har något som jag inte kan hitta någon annanstans. Skulle jag flytta då skulle jag fortfarande vilja ha ett hus med lika mycket yta och från ungefär samma tidsperiod. Skulle jag på allvar leta hus då skulle jag också leta efter ett hus med en stor och uppväxt trädgård. Att ha en trädgård som vår är förvisso en utmaning, men extremt mycket jobb. På sikt och med lite hjälp kommer vi nog att bli nöjda. Ibland tänker jag att det kanske hade varit skönt att bo lite närmare civilisationen. Livets logistik skulle bli enklare då. Alltså tittar jag efter hus men landar varje gång i att jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att bo någon annanstans, jag älskar ju mitt hus.

Men hur ska det här gå?

Biblioteket är fyllt med alla vardagsrummets saker, en extra bokhylla står i köket och alla andra saker som var i vardagsrummet och hallen är spridda över huset. Igår när vi började tömma vardagsrum och hall, alltså halva undervåningen, då kändes det som en bra idé. Idag när jag inser att vi ska ha huset fullt av gäster om bara två veckor så undrar jag hur vi ska hinna bli klara med rummet tills dess. Lika bra att ställa tillbaka möblerna? Eller så var det kanske precis den tidspressen vi behöver för att bli klara någon gång. det här med vardagsrummet har blivit en never ending story. Det har flyttats möbler fram och tillbaka och nu får det vara nog! Alltså vet vi vad vi gör om kvällarna de kommande veckorna. Spacklar, målar, tapetserar och sätter nya lister. Känner att det är svårt att inte vilja åka och köpa nya möbler när det till sist är klart!

Lägenhetsliv

Under några dagar är vi på besök hos min mor och lever lägenhetsliv. För många år sedan bodde jag två våningar ovanför mammas lägenhet så omgivningen är onekligen bekant. Under några år när jag var barn bodde vi dessutom i precis det här området. I januari blir det fyra år sedan vi helt lämnade vår lägenhet och på heltid flyttade till huset i Hult. Innan dess hade vi under dryga tre år varit i Hult varannan helg då Raimo inte jobbade och även loven och andra ledigheter. Resten av tiden bodde vi med två barn, två katter, två kaniner, ett marsvin och vår hund Adde i en trea på 66 kvadrat. De lediga helgerna slet vi i huset för att där skulle bli beboeligt och ibland undrar jag hur vi orkade. Det fanns aldrig några lugna stunder de där åren. Det finns visserligen inte så många lugna stunder nu heller, men vi bor i vart fall bara på en enda plats och det är bra. Ibland saknar jag dock att bo i lägenhet. Som när vattenpumpen gick sönder, när vi hade vattenläcka genom kökstaket eller kanske när det var 34 minus och mer snö än jag någonsin sett. I sådana stunder tänker jag att det nog trots allt skulle vara enklare att bo i en lägenhet och inte ha allt jobb. Att om något händer så är det någon annans problem, inte mitt. Samtidigt som det är mycket jobb med ett hus är det onekligen skönt. Det är gott att ha sin egen trädgård, ha skogen inpå knutarna och ha ytor där familjen ryms. Nu när vi är hemma hos mor så skulle man kunna se det som en resa i tiden, vilket kanske i sig kan vara nyttigt, eftersom hela familjen sover i bäddsoffor i vardagsrummet.

Något annorlunda!

Att presentera ett hus som skall säljas är något av en konst. Många jobbar med att styla och hitta de rätta vinklarna för att lyfta fram en inspirerande miljö. Här har man gått ett steg längre och återskapat känslan av en svunnen tid. Har ingen aning om det kommer fungera och om det lockar människor till visningarna, men det borde vara så. Bilderna sätter onekligen igång fantasin och jag gillar verkligen att man vågar vara modig och tänka utanför det normalas ramar. Oavsett hur det går med försäljningen så har mäklaren lyckats sätta sig själv på kartan. Länk till huset hittar du HÄR!

Välkommen in i en svunnen tid

Söndag i väntan på att besöka kyrkan

Saknar kokerskan i köket. Vart är tjänstefolket när man behöver dem?

Elvakaffe i salongen

En husägares spännande tillvaro

Det här med att ha hus har många fördelar, men som med allt annat har det även sina nackdelar särskilt när det är ett äldre hus. Vi har haft lite otur med tekniken här hemma på sista tiden vilket gör att man lätt längtar efter tiden då vi bodde i en hyreslägenhet. Samtidigt är det bara att konstatera att saker går förr eller senare sönder även om jag föredrar om det infaller senare snarare än förr. Att tvättmaskinen gick sönder var egentligen väntat, kanske inte nu men den var inte ny. Att nu vattnet börjar krångla och att det som just nu kommer ur kranen har samma färg som.... ja vi kanske inte behöver gå in på detaljerna men vackert är det inte. I vilket fall var det något vi inte riktigt hade planerat. Jag ska ju skriva hemtenta och Raimo har tusen andra saker att göra än att tillbringa tiden nere i källaren och greja med vattnet. Det som är det positiva med att det lite oväntade trots allt händer med jämna mellanrum är att man lär sig något nytt varje gång. Det kan låta lite äppelkäckt men det är verkligen så. För varje sak som hänt i huset som känts som en katastrof har vi blivit lite klokare och fått med oss ny kunskap inför framtiden.

Det här är inte vårt hus utan ett skjul i närheten. Dock känns det ofta som att vårt hus är i samma tillstånd!

Välkommen in i ett kreativt kaos

Under en längre tid har mitt arbetsrum varit allt annat än det kreativa kaos jag önskar. Det har istället varit ett totalkaos där jag inte kunnat få ordning. Känns som om jag ägnat de senaste månaderna åt att försöka bringa ordning så det åter kan bli en plats för skapande. Nu äntligen känner jag att jag är i stort sett färdig. Nu kan min dator får flytta in igen och alla projekt kan födas. Nu har jag åter några kvadrat i huset som är bara mina och där kreativt kaos råder.

De tidigare ägarna använde mitt lilla rum som strykrum. Då rymdes i rummet förutom strykbräda också en vägg med garderober. I mitt rum samsas många lite märkliga saker. Här finns arvegods från farmor som jag är extremt rädd om och detta är det enda rum som är garanterat kattfritt. Det är egentligen en salig bladning av minnessaker, bra-att-ha-grejer och annat som inte riktigt har en plats någon annanstans.

Ett av mina senaste måleriprojekt är den viktigaste förvaringsmöbeln

Ett slagbord som hänger på väggen gör att jag har bord när jag behöver

Blandat plock som gör mig glad. Överkastet som hänger över fåtöljen har följt med sedan barndomen

Många hyllor är ett måste. Längst upp finns förvaring för alla mina handväskor

I bokhyllan finns inspiration och åter inspiration!

Äntligen!

Sotaren har varit här. Pannan och murstocken är nystädade och värmen sprider sig i huset.

Tror att jag är beredd att förlåta dig huset om du vill fortsätta ett tag till!