Årets slut

Jul och nyår har passerat och januari är här med milt men regnigt väder. I december önskar jag mig alltid lite snö. Vill gärna att det skall vara så där julkortsvacker när det ändå är jul. Lite snö bjöds det dessutom på under december även om själva julen var grön.

Torps herrgård i vinterskrud

Även om jag är tämligen skeptisk till snö och kyla kan jag inte hävda annat än att vintern blir vackrare när den är vit. Det kan dessutom bli så andlöst vackert att jag måste stanna och fotografera.

Kurshelg, advent och marsvinsbad

Månaden inleddes med lätt pudersnö och ett löfte om en vit jul. Jag hade förmånen att ha med mig yngsta barnet som prao när jag höll kurs i Vänersborg. Dessutom hann vi med att fira första advent den helgen och hade ändå tid till annat smått och gott. Bland annat att bada marsvinen. I alla år jag har haft marsvin har de avskytt att bli badade men marsvinet Greta är det stora undantaget. Hon fullkomligt älskar att bada och älskar att bli ompysslad.

Flera påminnelser om vikten att ta vara på varje ögonblick i livet!

Inledningen av december innehöll en sådan blandning av saker. Jag var hemma i Kungälv en sväng för att hålla en workshop. Märkligt nog lyckades jag få tiden att räcka till för att också fika med mamma vilket jag inte riktigt hunnit med under hösten. De gånger jag har haft vägarna förbi har hon varit på språng eller så har min tid varit allt för knapp. Jag var på en helt märkligt fin begravning när en av mina väninnor begravde sin make. Märkligt fin känns som rätt beskrivning eftersom jag aldrig tidigare suttit och smålett på en begravning. Det var så rätt stämning och så fint i allt det hemska och jag är tacksam över att det blev precis så.

Lite vinter och lite bokrelease

När jag var ungefär femton år lärde jag känna min kamrat Evert. En klok man som har gett mig många kloka råd genom åren. Dessutom en man med ett synnerligen spännande liv som han nu har skrivit en bok om. Boken heter Mitt namn är Evert och handlar dels om åren då han satt i riksdagen men också om så mycket mer han hunnit med i sitt drygt nittioåriga liv. Det var så fint att få vara med på bokreleasen av hans bok och få höra alla fina hälsningar till honom samt höra honom berätta en del av historierna i boken. Det är lite märkligt att lyssna till någon berätta om historien, den stora historien som rör ett land samtidigt som det var en del av hans alldeles vanliga vardag.

Fula jultröjor, pepparkakor och julklappar

Den lilla snön som kom regnade bort lagom till jul men jag ersatte julkänslan med att ta på mig min fulsnygga julkofta, spela julmusik och baka pepparkakor. Regina och Sophie och min fyraåriga lilla kompis kom hit en onsdag före jul. Vi åt galet god pizza med pesto, grönkål och granatäpple, åt massor av de nybakade pepparkakorna och bytte julklappar. Kvällen var väldigt sen innan gästerna sa hej då vilket onekligen är tecken på en bra kväll.

Jufirande, gran och klappar

Själva julen inleddes med en traditionsenlig tur till Liseberg. Barnen åkte allt de förmådde och hann med medan vi vuxna nöjde oss med att strosa och dricka kaffe. Själva julafton tillbringades i Hult med en ovanligt tjusig gran. Jag brukar hävda att årets gran är den tjusigaste men i år menar jag det verkligen. Attans vilken praktfull gran vi hade i år. Julafton innehöll allt som sig bör i form av god mat, godsaker, klappöppning, ännu mera mat och filmtittande. Ganska lagom men himla fint!

Födelsedagsfrukost, shopping och nyår

De sista dagarna på året hör alltid till de viktigaste eftersom det är då yngsta barnet fyller år. Den här gången hela tretton år och det firades med en shoppingdag i Göteborg tillsammans med min syster. Många fina fynd gjordes men vi var helt slut när vi lämnade stora staden. Nyårsafton firades i det nya huset vid älven och jag kan konstatera att det är ett hus som passar för kalas. En ganska stillsam tillställning med många skratt. Mest nöjda och mest irriterade med kvällen var vovvarna Ebba och Ida eftersom min syster hade med sig hunden Svante. Å ena sidan var han rolig att leka med men mina gamla tanter tyckte att valpen var lite jobbig efter ett tag. Nåväl, han blir äldre och de kommer att vänja sig vid honom. Det blev en fin avslutning på ett märkligt år. När jag tänker tillbaka på året som gått har jag nästan svårt att peka ut vad som varit de största händelserna eftersom det varit ett år så fullt av liv. Att blicka tillbaka på året som gått får helt enkelt bli en syssla för en annan dag. Just nu nöjer jag mig med att lägga december till handlingarna.

Fulsnyggt

För några år sedan hittade jag en alldeles gräslig kofta på loppis och lyckan var total. Jag hade letat en tid efter en gräslig jultröja, en sådan där som de alltid har i amerikanska filmer men inte hittat någon. Besökte min syster som då bodde i Dublin och där var utbudet stort men jag kände mig lite snål. Även om jag ville ha en alldeles gräslig tröja som en kul grej så kändes det inte lika roligt att betala mycket pengar för ett plagg som inte kommer att användas särskilt ofta. Trenden med fula jultröjor hade inte slagit igenom här hemma ännu vilket gjorde att utbudet på loppisarna var tämligen begränsat. Faktiskt var det helt obefintligt insåg jag efter en tid och gav upp tanken på en jultröja. Så en dag när jag var på en loppisrunda och i stort sett var klar då hittade jag en kofta som hängde helt fel. Den var trasig på flera ställen och saknade någon knapp, trots det var den precis vad jag hade letat efter. Med tanke på koftans skick betalade jag nästan ingenting för den. Däremot fick jag lägga några timmar på att laga hål och att sy i den saknade knappen. Som tur var följde en extraknapp med i koftan vilket gjorde jobbet lite enklare. Funderar dock på att byta ut alla knapparna eftersom de är i plast och blivit ganska skavda med åren. Har därför börjat leta på loppis efter tjusiga guldknappar i rätt storlek för att göra koftan helt perfekt. Just knappar är något som jag alltid letar efter på loppis i första hand. Dels för att det blir betydligt billigare men också för att det är ett smart sätt att återbruka. Dessutom brukar knappar av äldre modell vara av god kvalitet och många gånger väldigt fina.

Lägg märke till fickorna som ser ut som vantar!

Det hade varit så enkelt att sortera bort julkoftan som ett hopplöst projekt. Den var ju trots allt trasig och inte i användbart skick. Även om det tog lite tid att laga koftan var det helt klart värt arbetet. Främsta anledningen till att det tog så pass lång tid som det gjorde beror på att jag inte är särskilt duktig på att sy. Jag kan sy men det tar tämligen lång tid och arbetet är ofta kombinerat med djupa suckar och ett antal svordomar. Trots mina tillkortakommanden när det gäller sömnad brukar jag som regel tycka att det är värt att lägga tid på att lappa och laga.

Julkoftan matchad med en blus i fyrtiotalsstil från Daisy Dapper och en kjol i samma stil

Min loppisfyndade julkofta är verkligen helt gräslig och alldeles underbar. Den är precis vad jag ville ha när jag började leta efter en jultröja och är nöjd över att jag inte föll för frestelsen att kliva in i någon av alla butikerna i Dublin och köpa en nytillverkad.

Julkofteselfie i spegeln

Gillar att koftan passar både till min lite tjusigare vintagestil och till ett par jeans och t-shirt. Känner jag att jag vill gå ett steg längre har jag dessutom ett par himla tjusiga julgransörhängen som kompletterar fint. Både kofta och örhängen är så fula att de helt enkelt blir snygga, fullt logiskt!

Julmarknadstraditioner

För några år sedan var min väninna Sophie och jag ute och körde runt en decemberdag. Målsättningen var att besöka några julmarknader och ha en riktigt mysig dag. Vi hade en planerad rutt och det såg riktigt lovande ut. I själva verket blev det inte särskilt roligt alls eftersom marknaderna vi besökte inte alls var vad vi hade hoppats. Alltså satte vi oss i bilen och beslutade att åka och fika på ett närliggande köpcentrum istället. Precis innan vi skulle svänga ut på motorvägen såg vi en skylt där det stod Julmarknad. Sophie frågade om vi skulle chansa och se vad det var för marknad. Det var värt en chansning tyckte även jag och vi började att följa skyltarna som ledde oss fram till Hagalund Trädgård. Plötsligt befann vi oss på en julmarknad som var precis vad vi hade önskat oss. Sedan dess har vi varit där också på våren när de har påskmarknad och det har blivit en tradition att alltid åka dit.

Mysiga Hagalund trädgård

Det är en kombination av saker som gör att jag älskar att åka och fika på Hagalund trädgård. Det ena är att allt alltid är så genomtänkt. Det är alltid fint pyntat och dekorerat både ute och inne. Fikat är alltid gott och även det noga genomtänkt.

Bohuslän från sin bästa sida

Fast det som gör mest intryck har de som driver marknaden inte kunnat råda över. Utsikten från trädgården är verkligen helt fantastisk. Jag tror att det där är en sådan utsikt en aldrig tröttnar på. En sådan som är vacker oavsett tid på året och oavsett vilket väder det är. Skulle julmarknaden i övrigt varit lite medioker då hade utsikten ändå varit värt besöket.

Gott om fina blickfång

Julmarknaden är liten men vi brukar alltid stanna länge. Det är kallt inne i butiken men inne i cafédelen brinner alltid en brasa och det är varmt och skönt. Det är dessutom mysigt att behöva trängas lite för att kunna få plats. Den här gången trängde vi ihop oss fem personer kring ett runt litet bord. Talesättet Finns det hjärterum, finns det stjärterum kändes onekligen passade. Vi fick allt plats med alla koppar och fat men fick spara på de yviga gästerna.

Regina och jag

Jag har en tendens att glömma bort att ta kort på människor men Sophie lyckades fånga Regina och mig på bild vid fikat. Vi är verkligen tre små tanter Regina, Sophie och jag. Förvisso skiljer det ganska mycket i ålder mellan oss men jag har insett att tantigheter är tidlösa. En del väljer att se det som ett skällsord men jag tycker det är en synnerligen fin egenskap att vara tantig. Tanter gör som de själva vill utan att bry sig om vad andra tycker om det.

Hagalund i skymmningen

Vi kom i skymningen och åkte när det blivit helt mörkt och jag kände mig innerligt tacksam över det fina besöket. Det har funnits så mycket svårt och så mycket sorg under en tid och det har gjort att fina stunder som dessa blivit särskilt värdefulla. Så lätt att glömma bort det där enkla och fina i livet när en har fullt upp.

Ljuvligt, härligt och alldeles förfärligt

Så länge jag kan minnas har jag älskat julen. Denna fantastiska högtid med ett skimmer och magi över sig. Som doftar av kanel och kardemumma och bäddas in i ett täcke av snö. Underbar på så många sätt men samtidigt helt förfärlig om en inte är uppmärksam. Det är så lätt att låta sig svepas med i alla krav och måsten som omgärdar julen. Att helt tappa fokus på vad du själv vill och istället försöka uppfylla andras föreställningar av hur det borde vara.

För några år sedan insåg jag att jag inte längre kände någon glädje inför det som alltid varit min favorithögtid. Jag kände mig stressad och pressad och all glädje hade försvunnit. Först på juldagen kunde jag andas ut och börja njuta av julen och ledigheten. Så en dag för några år sedan konstaterade jag att det där inte var tillräckligt för mig. Varför accepterade jag att stressa mig igenom den högtiden som jag egentligen älskar som mest? Alltså bestämde jag mig för att bryta stressen och pressen och istället fokusera på att njuta. Första steget för att nå mitt mål blev att fundera igenom hur jag själv vill ha min jul. Vad med julen älskar jag och vad kändes mindre viktigt? Pepparkaksbak, julmusik och gott om tid att umgås hörde till det som jag älskar. Däremot är jag inte särskilt brydd med traditionell julmat eller julklappar. Julgranen gör mig barnsligt glad och då undrar jag varför jag bara hade en enda?

Förra årets jul, en fin kombination av allt det där som gör julen särskilt härlig!

Jag gjorde en lista med det som var viktigt och en lista med det som inte kändes särskilt viktigt. Nu har det gått några år sedan jag gjorde mina båda listor och jag känner inte längre den där julstressen. Däremot så njuter jag av att gå på julmarknader, av att fika, spelar julmusik på hög volym och jag har flera julgranar. Några stora och flera små. Det är fortfarande mycket som jag vill hinna med innan julen är över. Skillnaden mellan nu och tidigare är att jag har gjort prioriterade val, har rensat bort allt som känns oviktigt och fokuserar på det jag verkligen vill ha. Då är julen åter ljuvlig och härlig och väldigt lite av det stressade och förfärliga. Jag gör helt enkelt så som jag själv vill och struntar i hur mycket eller lite andra pyntar och köper julklappar. Jag gör det som gör mig lycklig och njuter åter av den älskade julen.

Inte riktigt slut ännu

Nu först har granarna börjat barra och det är dags att kasta ut dem. Ser i mitt flöde på sociala medier att de flesta av mina vänner redan har stökat undan julen, men jag har inte bråttom. Det dröjer ju trots allt flera månader innan det är dags igen så varför inte passa på att njuta. Dessutom är det ju egentligen först till tjugondag knut som julen ska kastas ut och det är ju först på fredag.

Vid farstun hänger alla julkort på rad. De riktigt fina sparas och hängs upp igen nästa år.

Jag tycker om huset i Hult när det är julpyntat, det blir lite extra ombonat och fint. Jag känner inte något behov av att täcka allt ytor med pynt men det får gärna vara lite här och var. Lite lagom helt enkelt.

Trägranen fanns i Huset i Hult när vi flyttade hit

Vissa saker har hängt med i många år medan andra är nya. De flesta av sakerna packas upp redan till advent och får sedan vara kvar över både jul och nyår.

Julgranen på julafton

Granen har sin givna plats i husets mitt. Nu skall det dock bli skönt att få tillbaka ytan i vardagsrummet igen. Nu längtar jag efter ljus och vår och granen byts mot tulpaner och andra vårblommor.

Blommor och ljusslingor är effektiva sätt att skapa julstämning. Det är i min mening inte möjligt att ha för många julstjärnor eller hyacinter.

Hörnet i vardagsrummet där TVn står gjordes i ordning precis innan jul. Jag är riktigt förtjust i det och av känslan att TVn nu är en av alla tavlor. Ljusslingan som är julig kommer att bytas mot en mer neutral. Hade först inte tänkt mig belysning vid tavlorna men nu kan jag inte tänka mig att vara utan.

Vardagsrummet med det nya loppisfyndade bordet

Jag viker de där filtarna flera gånger om dagen men har egentligen resignerat och konstaterar att lite kaos är inte så farligt. Tvärtom! Det är ju faktiskt ett bevis på att rummet är flitigt använt.

Då var det så dags att lägga den här julen till handlingarna och packa ner alla saker. På återseende kära jul, du har varit himla fin även den här gången!

Ljuvliga juliga december

Det är inte bara december som är till ända utan hela 2016. Under året som gått har jag summerat varje månad och så även för årets sista månad. Till skillnad från resten av året har december varit en tämligen lugn månad. Dels för att jag valt att prioritera att fika och julmysa, men också för att jag likt många andra låg nerbäddad i feber och halsont. Sjukdom till trots har december varit en riktigt härlig månad och det var skönt att byta tempo ett tag. Vi har fikat, haft invigning av köket och firat jul här hemma i Hult. Nyår är kanske den festligaste av högtider men i år längtade jag verkligen bara efter att sitta i soffan och titta på filmer. Kändes helt perfekt att fira nyår i myskläder och utan några krav. På många sätt känns faktiskt december lite som en semestermånad. Vi har visserligen inte haft semester på riktigt men den där skillnaden i tempo gjorde stor skillnad. Jag har haft tid för sådant som jag inte riktigt hunnit med vilket har känts otroligt skönt. Jag känner mig i balans med livet och det tackar jag denna ljuvliga månad för. Märkligt hur det kan behövas lite feber för att ge sig själv lite vila och utrymme för sina tankar.

Några guldkorn från december

Granna granar i Hult

Sedan några år tillbaka har vi fler än en julgran här i Hult. I år är det faktiskt hela tre granar i huset! En i vardagsrummet, en liten en i matrummet och en på övervåningen. Anledningen till att det blivit så många granar här i Hult beror på att barnen och jag har haft lite olika syn på hur en gran ska se ut. I vardagsrummet vill jag gärna ha en som passar in och är genomtänkt. Samtidigt vill jag ha en gran som är alldeles proppad med julpynt av alla former. Helst sådant som är hemtillverkat. Alltså konstaterade vi att det behövdes mer än en gran här i Hult.

Granen på övervåningen är lite mer lekfull

Granen i vardagsrummet är enligt barnen tråkgranen och enligt mig husets stora stolthet. På grund av takhöjden är det möjligt med en hög gran som får ta mycket plats. På övervåningen är takhöjden lägre och där blir det således en lite mindre gran.

Julpynt som tillverkats av mig för si så där trettiofem år sedan

Fast ska jag vara helt ärlig är granen på övervåningen den mest älskade. Det är ju den som innehåller alla minnen, som är alldeles galet klädd och inte alls är det minsta stilren. Det är den som innehåller sådant som barnen tillverkat men faktiskt också sådant som jag tillverkat som barn.

I år blir dock sista året som det är möjligt att ha en gran just där denna gran står. Till våren skall övervåningen byggas om och då kommer det att gå en vägg rakt igenom granen. Tanken är att bygga ytterligare ett sovrum istället för en möblerbar hall. Å andra sidan är det ju fullt möjligt att ha en gran i sovrummet, alltså finns det gott om plats för en gran på övervåningen även nästa år!

Julen i Hult

Jag önskade mig en lugn och fin jul med god mat och tid att bara vara. Precis så har julen i Hult varit och jag har verkligen fått det jag har önskat mig. Det blev dessutom en extra lång jul eftersom vi smygstartade julfirandet hemma hos mamma i Kungälv redan två dagar innan julafton. Smygstarten fortsatte med jul på Liseberg.

Härlig och lugn julafton

Själva juldagarna har firats här hemma i Hult med de yngsta barnen och mamma på besök. Vi har fikat, ätit god mat, sett på massor av töntiga men söta julfilmer, öppnat julklappar och tagit det riktigt lugnt. Större delen av annandagen gick hela familjen runt i pyjamas samtidigt som stormen viner runt husknutarna.

Tända ljus, julpynt och god mat. Onekligen bra kombinationer för jul!

Den här julen kändes julbaket och matlagningen så mycket enklare än tidigare år. Det gör verkligen skillnad att ha ett fungerade kök. Andra år har det verkligen varit kaotiskt att försöka laga mat och sedan förvara allt som lagats. I år var det inte några problem alls och dessutom både enkelt och fint att servera maten i köket och sedan äta i matrummet. Förvisso ska matrummet renoveras även det men just nu har det gjorts i ordning så länge och känns riktigt mysigt.

Uppdukat för julbord i Hult

När det gäller julmaten har vi sedan länge valt bort hur ett julbord borde se ut och skapat vårt eget. Det finns ju ingen anledning att laga mat som ingen egentligen tycker om. Istället har vi valt att ha med sådant som vi tycker om och på så vis skapat våra egna julmatstraditioner. I min mening finns det bara ett enda måste när det gäller julen och det är att en skall trivas och ha det bra. Vilket innehåll som julen fylls med kan variera från år till år vilket jag tycker känns skönt. En måste inte göra som en alltid har gjort utan kan göra som en känner just nu istället. Mitt just nu är lugn och ro och möjligheten att inte lämna gårdsplanen på hela julhelgen.

Lizas Rockyroadfudge

Det är åter juldag, min absoluta favoritdag på hela året. Det är dagen som tillbringas i soffan och familjen ser film efter film. När någon blir hungrig är det bara att gå och hämta något ur den fullproppade kylen. Det finns gott om både mat och annat gott och min favorit bland dessa är rockyroadfudge. Den kom till för några år sedan då jag hittade ett recept jag tänkte pröva men insåg att jag saknade hälften av ingredienserna. Så istället för att göra en fudge enligt recept råkade jag hitta på ett alldeles eget recept.

Tveklöst världens godaste fudge!

 Nästa jul såg jag till att ha de rätta ingredienserna för det andra receptet och fick till en fudge som inte ville stelna. Barnen frågade varför jag inte gjorde samma som förra året. Alltså var det bara att försöka komma ihåg vad jag haft i mitt recept för att göra barnen glada. När receptet väl var återskapat såg jag till att noga skriva ner hur jag gjort. Har nämligen en tendens att komma på spännande recept men glömmer att skriva ner dem. Många bra smaker som försvunnit ur minnet eftersom de aldrig skrivits ner. Jag vill gärna tro att minnet är bättre än vad det i själva verket är.

Kombinationen av choklad, nötter, marshmallows och dumle är helt oemotståndlig. Alla goda smaker samlade i en enda fudge. Risken finns att en inte nöjer sig med en eller ens två bitar!

Lizas Rockyroadfudge
200 g mörk choklad
200 g vit choklad
25 g smör
2 dl grädde
2.5 dl salta jordnötter
200 g dumlekolor (eller annat liknande godis)
4 dl minimarshmallows

Gör så här:
Bryt chokladen i bitar och smält den och smöret i en skål över ett vattenbad. Rör runt ordentligt, tillsätt grädden och låt svalna lite när allt är smält. Under tiden som smeten svalnar passa på att klä en fyrkantig form med bakplåtspapper. Formens storlek avgör tjockleken på fudgen. Hacka jordnötterna rör ner i chokladsmeten. Skär sedan dumlekolorna i mindre bitar och rör ner dem tillsammans med minimarshmallowsen.  Häll ut smeten i formen och ställ in i kylskåp i några timmar. När fudgen stelnat är det dags att skära den i lämpligt stora bitar. Servera och njut! Skulle allt mot förmodan inte ätas upp med en gång förvaras fudgen i kylen för längst hållbarhet.

Kommentar:
Viktigt att låta smeten svalna innan dumle och minimarshmallows läggs i. Är smeten för varm smälter de nämligen. Det blir fortfarande en god fudge men smakerna kommer inte helt till sin rätt.

It´s the most wonderful time of the year

Det är måndag och jag har helt gått in i christmasmood. Jag förstår verkligen inte konceptet med julstress, istället väljer jag att njuta så mycket som det bara går. Spelar julmusik på hög volym och frossar i mat smaksatt med sådant som saffran och kanel. I övrigt tänker jag som så att det som hinns med det hinns med och det blir julafton oavsett. Kanske är det åldern som gör det enklare att förhålla sig till högtiden och i så fall är det onekligen en fördel med att åldras. Kanske är det också en insikt om att det är synd att stressa bort sin favorithögtid. Förr om åren har jag haft långa listor med alla måsten innan det fick lov att bli jul. Allt skulle vara perfekt städat, all mat skulle vara klar innan julafton, det skulle göras eget godis och bakas. Numera gör jag fortfarande allt det där men bara de delar som är roliga, annars låter jag det vara. Förr längtade jag efter stora julkalas, med huset fullt med folk och massor av mat och aktiviteter. Idag ser jag istället fram emot en stilla jul med bara familjen hemma. Vi har ingenstans vi behöver åka, inga tider att passa och helt enkelt inte några måsten alls. Skulle jag önska mig något mer är det i så fall ett strålande vackert väder. Det behöver inte vara snö, men jag önskar mig sol och långa promenader med vovvarna. Fast skulle vädret vara dåligt då tänder jag istället massor av ljus, spelar mer julmusik och ser det som en fin anledning att sitta i soffan och läsa.

Skulle inte köpa mer julpynt men kunde inte motstå en ljuslykta med texten till min favoritjulsång

Fröknäck

Knäck är i min mening något av det bästa med julen. Även det bästa går att både förändra och fullända och så är även fallet med knäck. Till helgens julfest hemma i Hult gjorde jag ett experiment där jag plockade de bästa egenskaperna från olika knäckrecept och lade till pumpakärnor och solrosfrön. Lite lustigt är detta också viktiga ingredienser till det snarlika namnet fröknäcke. Det senare något nyttigare än fröknäck men båda minst lika goda och enkla att göra.

Fröknäck
150 g smör
1 dl råsocker
1 dl honung
1.5 dl solrosfrön
2 dl pumpakärnor

Gör så här:
Koka smör, socker och honung i femton minuter. Gör sedan en kulprov för att se om smeten är färdig, om inte koka en stund till och gör sedan ett nytt kulprov. Häll i fröna i smeten och blanda ordentligt och fördela sedan smeten i knäckformar. Om smeten blir för seg är det bara att värma på den igen.

Köksinvigning och julmarknad

Helgen som passerat har varit en synnerligen bra helg. Nu är nämligen köket ordentligt invigt med julfest i Hult. Det innebär att jag dessutom verkligen fått chansen att testa hur köket fungerar när det ska lagas mat till många. Mitt älskade nya kök klarade utmaningen med bravur och det går inte att vara mer nöjd med ett kök tror jag.

Det nya köket är som gjort för kalas och för mycket mat

Köksfesten var egentligen en alldeles vanlig julfest fast kanske med lite extra fokus på maten. Det var länge sedan det var ordentlig fest i Hult och det har vi nu tagit igen ordentligt. Jag har en tendens att vara rädd att gästerna skall gå hungriga och lagar av den anledningen och att det är så attans roligt gott om mat. Kvällens favorit lyckades jag inte fånga på bild men den kommer att göras många gånger igen. Vi gjorde nämligen minihamburgare på hönsfärs och med vörtbröd till hamburgerbröd. Till detta en senapsdressing som även den var riktigt god. Kul när en tanke fungerar hela vägen smakmässigt.

God mat och fina vänner, den bästa av kombinationer!

Jag gillar att servera plockmat så gästerna kan gå och ta vad de känner för under hela kvällen. Brukar bli lite friare och mer mingelvänligt än en traditionell sittning med middag. Tycker om det informella när en kan flytta runt under en kväll och på så vis hinna umgås med alla gäster. Dessutom hinner en verkligen att äta av allt gott. Min andra favorit för kvällen var även det ett nytt recept, nämligen knäck med frön och honung.

Julmarknad på Gamla bruket i Munkedal

På söndagen var det inte någon vilodag utan istället en lång arbetsdag. Fast trots det hann mamma och jag med en tur till Gamla bruket i Munkedal där det var julmarknad. Mysig plats, med mycket fint att titta på och dessutom riktigt god fika. Även det en synnerligen bra kombination. En riktigt fin helg och precis så där mycket julmys som jag önskat mig att helgerna i december i år.

Julförtjusning och förväntan

I vanliga fall brukar jag ta in granen någon eller några dagar innan julafton. I år känns det dock som om jag inte kan vänta längre. Det är ju trots allt redan tredje advent till helgen och då borde en väl kunna ta in sin gran. Har försökt få med barnen på mina planer men konstaterar att även de yngsta nu blivit så stora att de har släppt taget lite om julen som magisk. Själv blir jag nog aldrig för gammal när det gäller just julen. Jag känner ständigt en barnslig förtjusning inför julmusik, gran och pepparkakor. Konstaterar att jag kanske är lite väl förtjust med tanke på att jag med åren har samlat på mig tillräckligt med pynt för att klä minst tre granar. Lösningen skulle ju kunna vara att resa ut lite bland pyntet, men det känns onekligen som en lite tråkig lösning. Min lösning har därför varit att ha två granar, en uppe och en nere. I år funderar jag istället på vart jag ska kunna få plats med en tredje gran. Kanske behövs det en gran till matrummet! Det är ju när en tänker på det ganska självklart att ett matrum behöver en alldeles egen gran precis som vardagsrummet och hallen på övervåningen. Några adventsgranar har det däremot inte blivit i år, måste kanske åtgärda det också. Mer granar åt folket helt enkelt!

Förra årets fina julgran

Hagalund trädgård om julen

Av en slump hittade min väninna Sophie och jag till Hagalund trädgård för tre år sedan. En lycklig slump som har lett fram till en älskad tradition. Ett besök på julmarknaden på Hagalund är numera ett absolut måste bland mina jultraditioner. Det är nämligen få platser som är så otroligt mysiga och trevliga att besöka. Allt är verkligen genomtänkt och trevligt. Det enda jag skulle kunna klaga på är att det är ibland lite väl många som i likhet med mig vill dit och fika och julmysa. Onekligen ett kärt bekymmer för dem och en uppmaning från oss besökare att ha öppet oftare.

Bara själva platsen i sig är verkligen värd ett besök. Alltså det där huset och den trädgården hade jag verkligen kunnat tänka mig. Läget vid havet är dessutom alldeles fantastiskt vackert.

Jag tror att en av de främsta anledningarna till att jag trivs så gott på Hagalund är att det är både småskaligt och genuint. Det finns en charmig liten butik men för mig är målet alltid fikat. Att sitta och fika i lugn och ro med en brasa som sprakar i sällskap med goda vänner och familj. Det blir som inte bättre än så!

Jag tycker så mycket om platser där jag känner mig inspirerad när jag åker hem. Den där inspirationen som väcker en önskan om att själv skapa är onekligen något alldeles särskilt.

Efter att ha fikat, barnen testat gungorna och vi tittat oss mätta på den fantastiska utsikten var det så dags att fara hemåt igen. Hem för att adventsstäda och pynta huset i Hult. Skulle nog våga påstå att huset i Hult nu är minst lika julfint som det i Hagalund.

Den perfekta julen!

Om precis en månad är det julafton vilket jag verkligen ser fram emot. Julen är min absoluta favorithögtid. Jag älskar allt med julen, allt utom stressen som så lätt infinner sig. Det är så lätt att tänka att det här skall bli den perfekta julen och börja göra listor för vad som måste göras för att julen skall bli perfekt. Jag har kastat ut tanken om att julen måste bli perfekt, istället fokuserar jag på allt det där som gör att jag älskar julen. Jag vill ha en härlig jul med möjlighet att välja det jag tycker om och helt enkelt strunta i resten.

Normalt sett brukar det alltid vara glöggmys i Hult till första advent med massor av gott att äta. I år ersätts glöggmyset med en invigningsfest för det nya köket. Fast om jag skall vara ärlig är det bara en ursäkt att ställa till med ett ordentligt julkalas. Min tanke är att fylla hela köket med mat och att gästerna sedan får ta vad de vill ha och sätta sig vart de vill. Ett organiserat kaos helt enkelt.

Vissa år har jag köpt pepparkakor men oftast brukar jag baka egna. Det är dock inte ett måste utan något jag gör om tiden räcker till och lusten faller på. Jag försöker undvika måsten som skapar stress. Att baka pepparkakor skall vara roligt och inte något som görs bara för att.

Jag älskar att dekorera pepparkakshus men är helt hopplös på att baka dem. Alltså har jag insett att min grej är själva dekoren och därför köper jag numera alltid en färdig hussats. Det blir riktigt fint det med och jag kan fokusera på det jag gillar.

Något som däremot är ett absolut måste är hyacinter. Massor av hyacinter! Helt ärligt tror jag inte att det blir jul om det inte finns doftande hyacinter i huset.

Det som gör att jag älskar jul ligger mycket i upplevelserna och själva bilden av julen. För mig handlar det om tid att umgås och uppleva tillsammans och väldigt lite om julklappar. Att gå på mysiga julmarknader hör till de aktiviteter jag prioriterar. Jag har ju förmånen att ha mysiga Hagalund trädgård alldeles i närheten och ett besök där står högst på min önskelista.

Även jul på Liseberg är något jag gärna planerar in. Det är så vackert med alla ljusen och jag går så gärna och strosar sakta och tittar på allt fint, känner dofterna av glögg och julkakor.

 Egentligen är det inte ens nödvändigt att julpynta alls. Det räcker att släcka alla lampor och tända levande ljus. I skenet från lågorna blir allt både vackert och mjukt.

Fast jag älskar julpynt och ser fram emot att börja pynta. Längtar hela året efter att få använda mina absolut mest kitschiga örhängen. De är egentligen alldeles gräsliga men jag älskar dem.

Får en önska då skulle jag givetvis önska ett vackert vinterlandskap till jul. Fast inte ens snön är ett måste, det blir ju jul oavsett om det snöar eller regnar. Kommer snön lagom till jul blir det en fin överraskning, men julen i sig är smått fantastiskt oavsett väder om en hunnit med allt en tänkt sig eller ej. Så länge en är där en vill vara då blir det en fin jul!