Säg inte grattis idag!

Idag är det internationella kvinnodagen och då kan det vara på sin plats med lite råd och tips för hur en på bästa sätt hanterar dagen. Det är nämligen inte helt givet varför dagen finns eller varför den uppmärksammas. Dagen har funnits sedan 1910 efter ett initiativ från Clara Zetkin (1857-1933) som var en tysk kommunist och en kvinnorättskämpe. Sedan 1978 är dagen dessutom en högtidsdag som erkänns av FN. Så vad gäller då när det är dags att ta sig an 8 mars?

Säg inte grattis!

Kvinnodagen är inte en födelsedag och inte heller en högtidsdag i stil med mors dag eller alla hjärtans dag. Visst är det fint med hyllningar till alla fantastiska kvinnor som finns, för det finns verkligen alldeles fantastiska kvinnor. Fast internationella kvinnodagen handlar om att uppmärksamma kvinnors situation i världen och då särskilt den utsatthet kvinnor befinner sig i just för att de är kvinnor!

Vill du uppmärksamma kvinnor idag, säg inte grattis utan poängtera istället det märkliga i att kvinnor som grupp fortfarande tjänar mindre än män som grupp. Hur det fortfarande är kvinnor som gör det mesta av det oavlönade arbetet i hemmet, tar ut mest föräldraledighet och dessutom är de som i störst utsträckning är hemma med sjuka barn. Påtala det galna i att det 2019 pågår allt mer omfattande diskussioner om att inskränka möjligheten till abort och med det förnekar kvinnor rätten att bestämma över sina egna kroppar.

Vill du uppmärksamma en kvinna på internationella kvinnodagen? Gör det, men inte för att hon är underbar utan beskriv istället vad som gör att hon är en fantastisk människa. 

Köp inte presenter

Som sagt det är inte en dag som firas med presenter. Känner du ändå att det är svårt att motstå impulsen att konsumera så finns det många fina projekt som arbetar för att förbättra kvinnors förhållanden. Sätt in en slant till valfritt projekt, skriv gärna varför på sociala medier och var på så vis en god kraft som sprider vidare intentionen med internationella kvinnodagen. (Fatta är en utmärkt organisation att skänka ett bidrag till)

Säg inte: men männen då!

Bara nej gör det inte! Det finns en internationell mansdag som infaller 19 november. Det står var och en fritt att uppmärksamma den dagen på sätt som en kan tycka är lämpliga. 8 mars är dagen då kvinnor står i fokus, en dag då vi konstaterar att kvinnor som grupp fortfarande har sämre möjligheter i samhället än vad män som grupp har och det är inte acceptabelt!

Gör något!

Det kommer att finnas gott om arrangemang runt om i landet under dagen. Passa på att delta på något av dem och fundera över varför samhället ser ut som det gör. Vilken betydelse har det för ett samhälle att kvinnors och mäns möjligheter ser så olika ut?

Då så, jag är redo för internationella kvinnodagen och ser fram emot konstruktiva diskussioner, hyllningar till fantastiska kvinnors styrka och att kvinnors situation i världen för en gångs skull får fullt fokus!

En sommar hemmavid

Nu känner jag igen den svenska sommaren igen. Kallt, grått och lite regn dessutom! Fast vad gör det när en är uppfylld av minnen av fantastiska dagar och ljumma kvällar. Denna sommaren om någon var verkligen rätt sommar att bestämma sig för att tillbringa hemma. Tycker så mycket om att samla månadens minnen i ett inlägg. Mest kanske för min egen skull eftersom det blir lite till en dagbok. Förundras som alltid över allt som kan hinnas med under en enda månad.

Det starkaste minnet för juli är solnedgångarna på Gotland! Helt magiskt vackra och helt omöjliga att tröttna på. Som en fin balans dessutom med tanka på att dagarna på ön var tämligen hektiska. Då var det fint att om kvällen stanna upp och njuta av skådespelet på himlen. Helt tvungen att vara i nuet eftersom solen inte väntar tills det är bättre läge.

Gotland tillsammans med fina vänner

Det var länge sedan jag sist besökte almedalsveckan på Gotland men i år kändes det som att det var dags. Det var intensiva dagar men så otroligt roligt! Dels att få förmånen att dela upplevelsen tillsammans med fina vänner. Att kunna skratta lite åt att sova i en utdragssoffa fem mil från Visby. De där detaljerna har inte någon större betydelse när en försöker att hinna med så många seminarier som möjligt och dessutom försöka hinna träffa vänner och bekanta.

Höjdpunkterna under Almedalen

Det var både långa och intensiva dagar med otroligt mycket spännande att lyssna på. Några saker gjorde dock mer intryck än annat. Störst av allt var nog möjligheten att se De redan frälsta med Tiffany och Bianca Kronlöf. Riksteatern bjöd på föreställningen som var en riktig feministiskt vitaminkick! Så otroligt bra och dessutom fantastiskt att få väl behövd pepp. Har en pepplåtlista där jag lagt in deras Jag har makt! Bra påminnelse om att vi har makt att skapa förändring även när tillvaron känns dyster! Möjligheten att lyssna på Linnea Claesson gav samma känsla! Möjligheten att lyssna på statsministern var också fin. Det var ett sådant där tal som jag under tiden tänkte att det här blir historisk. Det här är ett sådan tal som kommer att citeras och pratas om!

Mitt i allt det fantastiska i Almedalen fanns ju också det fula och riktigt otrevliga. Jag har ju tidigare skrivit om mitt möte med nazisterna. Verkligen omskakande och upprörande och jag blir fortfarande arg när jag tänker på det. När jag mötte dem var jag på väg för att lyssna när Carina Ohlsson och Tara Twana från socialdemokratiska kvinnoförbudet tog utmaningen att debattera mot kvinnliga företrädare för Sverigedemokraterna. Viktigt att göra och att visa på hur de inte är ett parti som värnar människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet. Så märkligt hur frågan om abort är en fråga vi behöver diskutera 2018 då kvinnors rätt till sen egen kropp borde vara en självklarhet!

Underbart att åter vara hemma i mitt älskade blå hus

Väl hemma efter en vecka i väg möttes jag av blommande rosor i trädgården. Så spännande att under året som gått fått upptäcka en helt ny trädgård. Jag hade inte ens lagt märke till den oansenliga rosenbusken som växer intill hönshuset. När den väl blommade visade den sig kräva uppmärksamhet och var allt annat än oansenlig. Förutom att mötas av nytt i trädgården så kom också älskade barnbarnet Amanda på besök. Vi hann med både lek och härliga hundpromenader tillsammans även om jag var tämligen trött efter att ha kört bil hela natten från Västervik och hela vägen hem till Munkedal.

Så många härliga stunder!

Juli bjöd på så många fina stunder. Sådana där som en sparar särskilt och plockar fram någon gång i vinter när det är isande kallt och en inte har sett solen på några veckor. Den är sommaren har jag verkligen sett till att ha tid att umgås med både familj och vänner. Det har blivit många koppar kaffe på min altan, på stranden eller iväg på någon utflykt. Så härligt att bo nära havet och på bara några minuter komma ner till både fin strand och en härlig strandpromenad.

Födelsedagsfirande

Juli betyder födelsedagsfirande i vår familj och numera har vi en femtonåring här hemma. På själva födelsedagen hade hon beställt favoriten toscatårta. Helt enkelt två toscakakor med vaniljkräm mellan. Otroligt gott men nästan omöjligt att äta mer än en bit! Till födelsedagskalaset hade hon önskat sig en tjusig tårta med choklad och hallon och nutella. Det blev en liten utmaning men till sist landade jag i en tårta med chokladbottnar med fyllning av nutella och nutellamousse samt ett lager med rårörda hallon. En tårta som kändes lite som ett konstverk och jag ville nästan inte låta gästerna skära i den och äta upp den!

Loppis och utflykter

Under juli såg jag till att komma iväg på flera loppisrundor. Ibland med riktigt fina fynd som böckerna och halsbandet ovan. Ibland kommer jag hem tomhänt men det gör verkligen inte något. Att gå på loppis är en upplevelse i sig och det viktiga är inte att hitta något. Sen är det visserligen roligt de där gångerna en gör riktigt oväntade fynd. Att stanna hemmavid har verkligen inte betytt att jag haft tråkigt. Jag har gjort många fina utflykter till kusten och förvånas ständigt över hur många platser jag helt missat trots att jag bott här i tio år. En av sommarens bästa utflykter var när vi åkte till Lysekil och lyssnade på Uno Svenningsson och Nationalteatern. Hanna från Arlöv är verkligen en av de mest fantastiska låtar jag vet. Så mycket kamp och pepp!

Träning, kvällspromenader och fotografering

Att komma igång med träningen har varit något jag önskat mig länge och när det var som varmast kom Sophie och jag igång och träna. Vi insåg att gymmet var en av få svala platser eftersom det där finns väl fungerande AC. Lite märkligt att kliva från behaglig kyla ut i tryckande värme!

Kvällspromenaderna längs älven har den här sommaren blivit till mina favoriter. Det är en slinga jag aldrig tröttnar på att gå och den är precis lagom lång för en promenad med hundarna. En kväll byttes den vanliga kvällspromenaden ut mot kvällsfotografering då Erika kom förbi och hjälpte mig att ta fina bilder. Hon är verkligen en fantastiskt duktig fotograf. Lite halvmärkligt dock att ha fotografering på en tämligen trafikerad bro som leder in mot centrala Munkedal. Där passerar alltid mycket bilar och det var bara att le och försöka att inte skämmas allt för mycket!

Tid att njuta har varit mitt motto den här sommaren! Alltså har jag njutit av min fantastiska altan med utsikt över Örekilsälven. Där har jag tillbringat många timmar med att läsa, dricka kaffe och med att bara vara. Att sitta och titta på älven är en syssla jag har kommit att uppskatta den här sommaren. Jag har njutit av min härliga trädgård och allt den har att erbjuda. Jag har plockat både vinbär och björnbär i stora mängder. Jag har skördat squash i sådana mängder att jag inte trodde det var möjligt. Mitt hem ger mig ro i själen och den här sommaren har dessutom gett mig gott om påfyllning inför stundande höst och vinter. Nu är jag ordentligt rustad för både snö och kyla när de så småningom kommer!

När maj var både höst och sommar

Sedan någon vecka tillbaka är den svenska sommaren åter sig lik. Det är lite småkyligt och med inslag och regn. Innan dess var det verkligen ett alldeles fantastiskt sommarväder. Märkligt när maj gick från att lite tveksamt ta sig an våren och sedan ge sig direkt på högsommaren. För min egen del fick jag också möjligheten att uppleva ännu en årstid under maj.

Ljuvligt blommande syrener redan i maj

När sommaren kom var den onekligen efterlängtad. Så ljuvligt med all fantastisk grönska och med allt som blommar. En ljuvlighet som varar endast ett ögonblick och det gäller verkligen njuta i stunden.

Första maj i Munkedal

Det ligger något betryggande i traditioner och att göra saker på samma sätt vid samma tid år efter år. En av de traditioner jag tycker mest om är att fira första maj. Dagen är en fin påminnelse om hur många vi är som engagerar oss politiskt och vill förändra världen. I år kom riksdagsledamoten Paula Holmqvist till Munkedal och höll tal. Paula är verkligen en inspirerande och engagerad företrädare och det var verkligen intressant att lyssna på henne.

Underbart med ledig helg hemma

 Sol och ledighet var något maj bjöd på med råge. Så fort jag är ledig och vädret tillåter dukar jag upp brunch på altanen och sitter länge och njuter och sällskapet, maten och utsikten. I ett aktivt och stundtals hektiskt liv blir de där stunderna särskilt viktiga. Det är de som sätter guldkant på tillvaron!

Sommar, sommar ljuvliga sommar

Att bo i Bohuslän är verkligen en förmån oavsett tid på året. Jag hävdar alltid med bestämdhet att den årstiden som är precis nu är den allra vackraste. Om inte annat så är det i nuet en har möjligheten att njuta. De övriga årstiderna kommer tids nog och då finns det tid att njuta av dem. Det är dock lite synd att värmen kom så snabbt i år eftersom det innebar en snabb och intensiv blomning. För min del är det första året med min nya trädgård och jag känner att jag helt ärligt inte riktigt hann med. Har försökt dokumentera och ha koll på vad som blommar och var för att kunna planera inför nästa år.

Kristi himmelfärd och långledighet

Något jag verkligen njöt av i maj var de långa ledigheterna. Vilken ynnest att få vara ledig och fylla sina dagar med sådant som gör en glad. För min del innebar det en blandning av promenader, vackra solnedgångar och att umgås med vänner samt en hel del folkrörelsearbete. Först en tur till Rabbalshede marknad följt av en tur till Strömstad för att umgås med johannorna. På lördagen var det äntligen dags för vår familjedag i Munkedal. I år var det tredje dagen Arbetarrörelsen i Munkedal arrangerade familjedagen fylld med roliga aktiviteter för barn. Runt 400 besökare kom till Folkets park under dagen och det var verkligen en riktigt lyckad dag.

Nätverksmöte i Pretoria med Nina Unesi och Liz Frank

Efter långledigheten for jag till Pretoria i Sydafrika för att vara med på ett nätverksmöte för Olof Palmes internationella centers alla projekt i södra Afrika. Närmare hundra engagerade folkrörelsemänniskor träffades under tre dagar. Det var en fantastisk möjlighet att nätverka och få veta mer om alla projekt och den otroliga bredden som finns i projektens verksamhet. Dessutom fick jag möjligheten att träffa Liz Frank, engagerad feminist som varit en av mina stora förebilder sedan min första resa till Namibia 2005. Under den där första resan skrev jag min kandidatuppsats i kulturvetenskap och skrev bland annat om organisationen Sister Nambia som Liz varit med och grundat. Det var otroligt inspirerande dagar men också riktigt kallt eftersom det var höst i Sydafrika och dessutom kallare än vanligt. Mitt flöde i sociala medier hemifrån fylldes av sol, stränder och ljuvlig sommar och jag hoppades verkligen att sommaren skulle vara kvar när jag kom hem igen.

Besök i Katutura och möjligheten att träffa familj och vänner

Efter mötet i Pretoria åkte Bella och jag vidare till Namibia för att träffa organisationen NAWA som Unga Örnar driver projektet Childrens Movement tillsammans med. Efter mötet åkte vi ut till Katutura och träffade Maggy och Jeanine. Den här gången var mitt besök i Namibia så kort att jag inte hade möjligheten att åka till dem i Swakopmund men då kom de istället till Windhoek för att vi skulle få chansen att umgås. Det är verkligen en ynnest att kunna träffas så ofta som vi ändå gör. Det spelar inte heller någon roll om det gått några månader eller några år mellan gångerna vi ses. Vi plockar ständigt upp precis där vi sa på återseende sist gång. Det har gått nästan tretton år sedan vi träffades första gången. Då anade vi inte att det mötet skulle innebära ett livslångt syskonskap och en vänskap som nu också omfattar nästa generation. Det där om något är verkligen något att vara tacksam över.

Konfirmation

Väl hemma igen var det dags för konfirmation för fjortonåringen. Det var en strålande sommardag och så varmt att tårtan kollapsade under tiden den serverades. Tur att den hann fotograferas innan och att den smakade riktigt gott trots sitt kollapsade utseende. Det blev en riktigt fin dag då huset var fyllt med gäster och vi hade det trevliga bekymret om hur alla skulle rymmas på altanen.

Fina sommarkvällar på altanen

Som så ofta när jag tittar tillbaka på en månad blir jag häpen över allt som kan rymmas i en enda månad. Maj var verkligen inte något undantag som innehöll ledighet, sommar, resa och fantastiska stunder. Under vintern längtar jag som mest efter ljumma sommarkvällar när en kan sitta ut länge. Skulle det inte bli en enda till sådan kväll så är jag ändå nöjd eftersom jag fått så många precis sådana kvällar. Det har visat sig att altanen har blivit till ett extra rum i huset sedan jag fick dit uterummet, soffa och matbord. Eftersom huset är litet är det verkligen fint att under sommaren har den extra ytan.

Grått men vackert

November var en grå månad med märkliga temperaturväxlingar. Från flera minus ena dagen till flera plusgrader nästa dag. För mig har månaden främst varit en månad då livstempot äntligen saktade ner lite och jag för första gången kände att jag hade tid till sådant jag vill göra och inte bara till sådant som jag måste göra.

Promenad längs älven

November har bjudit på många helt underbara promenader längs Örekilsälven. Konstaterar att den vägen är som vackrast att gå när vädret inte är perfekt. Skulle jag välja en enda bild som representant för månaden som gått då skulle jag välja den ovan. Känner att jag har hamnat på rätt plats och mår så gott av att varje dag ha älven precis intill huset.

Höstlov med ledighet, sovmorgon, promenader och hundgos

Månaden inleddes med att barnen hade höstlov. Fina dagar med mycket fika, möjlighet att ta långa sovmornar och att umgås mitt i vardagen. De där korta loven är verkligen en fin paus i vardagen. Då hinner en njuta av ledigheten men behåller samtidigt vardagens alla rutiner och struktur.

Invigning av ABF i Munkedal, höstmöte för socialdemokraterna och lite renovering

Precis i början av november höll vi en högtidlig invigning i Munkedal med anledning av att vi har en ny lokal för ABF och Socialdemokraterna. Nu äntligen får all vår verksamhet plats i lokalerna och det är verkligen riktigt roligt att det drivs så otroligt många härliga studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Munkedal. Att vara cirkelledare är något av det roligaste jag vet och det är onekligen både utvecklande och utmanande.

Vackra dagar och firande av Regina som fyllt år

Mellan de grå dagarna har det också varit några alldeles fantastiskt vackra dagar under november. Dagar då det märkligt nog har känts som att det är vår i luften. Det är nog kanske bara mitt undermedvetna som helst skulle hoppa över det här med vinter och gå direkt från höst till vår. Längtar redan efter nästa odlingssäsong och möjligheten att börja skapa något nytt i min nya trädgård.

En helg med kalas, föreläsning, sol och en tjusig loppisoutfit

De saker som gjorde störst intryck på mig under månaden som gick råkade infalla under samma helg. Den började med att vi överraskade grannen i Hult med kalas på hans 50-års dag. Det blev en synnerligen lyckad kväll och jag uppfann en ny efterrätt. Vad sägs om en mustig chokladtårta toppad med karamelliserade popcorn med havssalt och dessutom rostade marshmallows? I min mening några av de bästa smakerna i kombination. Dagen efter kalaset tillbringades i Trollhättan då jag hade möjligheten att lyssna på Mirre Sennehed som pratade om sin superkraft ADHD. Otroligt inspirerande och spännande föreläsning. Tankeväckande och engagerande på alla sätt! I en av dagens pauser passerade jag en spegel och tänkte i någon sekund: vad gör mamma här? Insåg att jag i den dagens outfit såg ut precis som min mamma gjorde på 80-talet. Enda skillnaderna var att mina klackar är något högre, mitt hår rött istället för brunt och att jag är si så där tio år äldre än vad mamma var då. Men i övrig var det en märklig upplevelse att titta sig i spegeln och se sin mamma!

Läsning, träning och ordning hemma

Några saker som jag längtat efter under hösten när allt har varit hektiskt har varit att träna, komma i ordning i nya huset och att hinna läsa. Äntligen känner jag att jag faktiskt hinner med precis de där sakerna. Så otroligt lätt att tappa sin träningsvana och sin träningsmotivation men så otroligt svårt att hitta tillbaka till vanan och känna glädjen. Samtidigt är det ju så att om jag prioriterar träningen då orkar jag mer och allt känns mindre stressigt även om jag har lika mycket att göra.

Löpning, bokcirkel och start av en feministisk klubb

Finalen på november blev riktigt fin! Jag orkade äntligen att springa en mil igen, det trodde jag verkligen inte att det skulle vara möjligt. Vi hade årets sista träff på Den röda bokcirkeln där vi läst En droppe midnatt. Jag är inte riktigt färdig med boken men det blev fina diskussioner och jag håller som bäst på att läsa klart. Verkligen en tankeväckande bok som jag ser som viktig läsning. Viktigast av allt den här månaden var att jag var med och startade den socialdemokratiska kvinnoklubben FeminiSta. Helt underbart med en feministisk förening där vi kan lyfta frågor som intresserar oss och ha fördjupade diskussioner kring maktstrukturer, livet och politiken. Ser så otroligt mycket fram emot vår verksamhet under året som kommer.

Månadens kalenderflicka

Idag för precis ett år sedan gjorde jag något alldeles galet och helt fantastiskt. Jag blev fotograferad till Pinup Akademins kalender för 2017. Det var verkligen en fin upplevelse och jag träffade så starka coola kvinnor som i likhet med mig anser att det där med skönhetsideal är fånigt när hela världen består av skönheter. När kalendern väl kom ut fick jag många frågor kring det här att vara feminist och vara med i en pinupkalender. Egentligen en märklig fråga eftersom feminismen handlar om att kvinnor får vara och göra precis vad de vill. Att vi inte skall hållas tillbaka av normer som säger att vi måste vara på ett visst sätt för att passa in i rollen som kvinna. Det jag verkligen gillar med Pinup Akademins kalender är att den är kroppspositiv och helt struntar i vilken storlek du råkar ha. Skönheten sitter inte i en storlek! Jag tycker också om att de har använt sig av en kvinnlig fotograf som inte har återskapat en manlig blick. Istället består kalendern av kvinnor som tillåts vara agerande subjekt istället för stillastående objekt. Jag är med på mina villkor och har fått en fantastisk möjlighet att vara med i en kalender som speglar tolv vackra starka kvinnor! Jag är både stolt och glad över att ha varit med i den här fina kalendern och känner att det skickar bra signaler till de fyra flickor jag är mamma till. Att kvinnor ser ut precis som de själva vill och att kvinnor får lov att vara precis som de vill vara. I min mening är det till stor del vad feminism handlar om. Att kvinnor och män skall ha samma möjligheter och skyldigheter och att könet inte skall vara avgörande för dina möjligheter i livet.

Bilden som var med i kalendern

 För mig personligen var fotograferingen lite av en seger. Jag har gått från att ständigt försöka komma ner i vikt till att acceptera mig själv och trivas med den vikt jag har. Tiden efter att jag gjorde min gastric bypassoperation var jag helt besatt vid att gå ner i vikt och såg det som ett personligt nederlag när jag inte minskade i vikt. När jag en period gick upp lite i vikt skapade det ångest och en känsla av att  vara misslyckad. Tror att det var fotograferingen som fick mig att landa och acceptera mig själv. Det är så här jag ser ut och jag gillar det!

Klänningen i fotograferingen är en riktig favorit men en som dessvärre har blivit alldeles för stor. Fint att ändå kunna använda mig av den tänker jag. Inser dock att nästa steg med mitt köpstopp är att börja göra mig av med kläder jag inte kan ha och då är detta en klänning som på sikt ska säljas. Tänker mig att det egentligen är en alldeles ljuvlig bröllopsklänning även om det inte är vad den har använts till.

Det här är min månad och det känns onekligen som en ära och jag är så himla glad över att ha fått lära känna kvinnorna inblandade i kalendern. Nästa års kalender har redan fotats och jag är övertygad om att den kommer att bli helt spektakulär. Dessutom går allt överskott till Bröstcancerfonden och det i sig är ett skäl att köpa en kalender för 2018.

Det här är min månad!

Bild från en artikel i TT/Ela i december

Från vår till vinter och höst

Ännu en månad har passerat och april kommer förhoppningsvis bara att bjuda på vår. Snö och kyla är jag måttligt road av nu känner jag. Mars har varit en månad med märkligt många turer till Göteborg. Tror nästan inte jag var där mer när jag pluggade där än vad jag har varit nu. Nåväl, Göteborg är en stad jag tycker om så jag åker gärna dit.

Mars inleddes fint med strålande sol och vårblommor som började titta upp. Jag började gräva i mina odlingslådor och kände att nu, nu var våren på väg för att stanna! Nästa morgon vaknade jag och tittade ut över en värld som var vit och fortsatte att vara det i några dagar. Ebba tycker mycket illa om kylan och stannar helst under täcket när det är snö och kallt.

Vädret bättrade dock på sig till helgen som följde och då kunde vi grilla ute i trädgården för första gången i år. Visst är det så att allt smakar lite bättre i solen! När våren bjöd på vackert väder såg Nahrin och jag till att bjuda oss själva på lite glass. Inte dumt med både premiär för grillning och glass på samma dag!

Mars tycks ha bestått av märkligt många helger. En av dem var jag dessutom alldeles ensam hemma i Hult hela helgen och passade på att bjuda på kafferep. Både gott och mysigt! Något som har varit riktigt skönt den här månaden har varit att jag åter fått in regelbundenhet i träningen. Jag vet ju hur viktigt det är, men ändå är det så lätt hänt att en faller ur goda vanor. Så var det grejen med vanor, eller kanske snarare med löften. Mars blev månaden då jag bröt mitt köpstopp av nya kläder. Känner dock att anledningen går att förlåta eftersom mina byxor gått sönder på väg till ett möte. En kan ju inte gå på möte med rumpan bar!

Ännu en helg passerade och den inleddes med middag och tid med en fin vän. På lördagen var det full fart då Zeinab och jag höll kursen Krossa Glastaket för kvinnor i föreningslivet i Göteborg. För många av dem var detta första mötet med begreppen härskartekniker och de strukturer och normer som präglar tillvaron. De hade alla upplevt dem men hade inte ord och sammanhang för dem. Fantastiskt fint att få vara med och öppna denna kunskapsdörr för dem.

Mars månad avslutas i en annan del av världen och i en annan årstid. Jag njuter av värmen och solen men i själva verket är det höst i Namibia. Mars är alltså en månad som inleddes i våren, återgick till vinter och för mig sedan avslutades i hösten. Det har varit otroligt fina dagar på nätverksträffen med Olof Palmes Internationella Center. Känner mig peppad och fylld med energi och glädje. Nu väntar en ny månad och även nya äventyr. Imorgon bär det av ut till kusten, tillbaka till Swakopmund.

Att möta våren i London

När våren tycks ha pausat sin ankomst i Hult i år är det fint att redan hunnit med lite vår i år trots allt. Februari inleddes med en resa till London och där tillbringade vi några riktigt härliga dagar.

Ett möte med våren

Den första dagen sken solen och det var hela tolv grader varmt en stund under dagen. Vi släppte alla planer och valde att tillbringa dagen med att strosa i Hyde Park. Så ljuvligt att promenera i en park som precis börjat grönska. Att inte behöva vantar eller mössa och dessutom kunna sitta på en bänk och njuta av solen en stund. Resten av dagarna var grå och småkalla men den där första dagen var verkligen något alldeles särskilt

Feministiska höjdpunkter i London

För mig var det här första gången jag besökte London ordentligt. Jag var i London i några timmar för några år sedan på hemväg från Brighton. London är dock inte en stad en bara kan ägna några timmar till. Snarare behövs både veckor och månader. Härligt att resa därifrån med känslan av att inte vara färdig och snart vilja återkomma.

Jag älskar att gå på museum och det var något London har gott om. Vi hann se en salig blandning av dinosaurier, knepiga fåglar, testade en jordbävning och såg på konst från stora delar av mänsklighetens historia. Dessutom såg vi till att fika ordentligt mellan de olika utställningarna.

Olika delar av världen och historien samlade under samma tak

Det är något särskilt med de där stora museerna som byggts på 1700 och 1800-talet. De är pampiga byggnader som är otroligt vackra. Samtidigt representerar de en tid då synen på mänskligheten var en helt annan. En tid då jag som kvinna haft mycket små möjligheter och då det som arbetarbarn varit helt omöjligt att studera. En av utställningarna vi besökte på Brittish Museum handlade om Sydafrika och dess koloniala historia och befrielsekampen. En riktigt bra utställning som verkligen fångade landets våldsamma och svåra historia. Dessvärre slutande den med befrielsen och avskaffandet av apartheid. Förvisso slutet på en era men verkligen inte slutet på våldet och befolkningens kamp.

Vi promenerade, strosade, tittade på alla de där byggnaderna som en måste se som turist i London. Vi åt dessutom god mat, njöt av våren och ledigheten. Resans största utmaning var att lära sig bemästra kollektivtrafiken men även det gick till sist bra. En härlig stad med gott om kultur är onekligen en bra plats att tillbringa en semester på.

En liten hjälpreda inför internationella kvinnodagen

Imorgon är det dags för internationella kvinnodagen och då kan det vara på sin plats med lite råd och tips för hur en hanterar dagen. Det är nämligen inte helt givet varför dagen finns eller varför den uppmärksammas. Dagen har funnits sedan 1910 efter ett initiativ från Clara Zetkin som var en tysk kommunist. Sedan 1978 är dagen dessutom en högtidsdag som erkänns av FN. Så vad gäller då när det är dags att ta sig an 8 mars?

Säg inte grattis!

Kvinnodagen är inte en födelsedag och inte heller en högtid i stil med mors dag eller alla hjärtans dag. Visst är det fint med hyllningar till alla fantastiska kvinnor som finns, för det finns verkligen alldeles fantastiska kvinnor. Fast internationella kvinnodagen handlar om att uppmärksamma kvinnors situation i världen. 

Så vill du uppmärksamma kvinnor säg inte grattis utan poängtera istället det märkliga i att kvinnor som grupp fortfarande tjänar mindre än män som grupp. Hur det fortfarande är kvinnor som gör det mesta av det oavlönade arbetet i hemmet, tar ut mest föräldraledighet och dessutom är de som i störst utsträckning är hemma med sjuka barn. Påtala det galna i att det 2017 pågår allt mer omfattande diskussioner om att inskränka möjligheten till abort och med det förnekar kvinnor rätten att bestämma över sina egna kroppar.

Vill du uppmärksamma en kvinna på internationella kvinnodagen? Gör det, men inte för att hon är underbar utan beskriv istället vad som gör att hon är en fantastisk människa. 

Köp inte presenter

Som sagt det är inte en dag som firas med presenter. Känner du ändå att det är svårt att motstå impulsen att konsumera så finns det många fina projekt som arbetar för att förbättra kvinnors förhållanden. Sätt in en slant till valfritt projekt, skriv gärna varför på sociala medier och var på så vis en god kraft som sprider vidare intentionen med internationella kvinnodagen.

Säg inte: men männen då!

Bara nej gör det inte! Behövs det trots allt en förklaring så finns det en internationell mansdag som infaller 19 november. Det står var och en fritt att uppmärksamma den dagen på sätt som en kan tycka är lämpliga. 8 mars är dagen då kvinnor står i fokus, en dag då vi konstaterar att kvinnor som grupp fortfarande har sämre möjligheter i samhället än vad män som grupp har och det är inte acceptabelt!

Gör något!

Det kommer att finnas gott om arrangemang runt om i landet under dagen. Passa på att delta på något av dem och fundera över varför samhället ser ut som det gör. Vilken betydelse har det för ett samhälle att kvinnors och mäns möjligheter ser så olika ut?

Då så, jag är redo för internationella kvinnodagen och ser fram emot konstruktiva diskussioner, hyllningar till fantastiska kvinnors styrka och att kvinnors situation i världen för en gångs skull får fullt fokus!

Åter på väg

Åker tåg och susar fram genom kvällen. Läser en bok, lyssnar på musik och lutar mig tillbaka. Njuter som alltid av resan. Förr var jag alltid otålig när jag åkte tåg. Ville vara framme genast och såg tågresan som en synnerligen tråkig och onödig transportsträcka. Idag ser jag resan som egentid och ser fram emot att få tid för bara mig själv. Tid som jag kan spendera precis som jag vill.

Befinner mig på hemväg efter en helg då jag gått en ledarskapsutbildning på Bommersvik tillsammans med socialdemokratiska kvinnoförbundet. Det har varit en intensiv helg med många intryck som kommer att ta tid att smälta. Mest spännande var att få min egen ledarskapsprofil. Det var nästan lite läskigt att läsa och se hur väl profilen stämde in. Jag kunde le igenkännande till det som är mina styrkor. Samtidigt stod där svart på vitt de där sakerna som jag vet om men inte alltid vill erkänna. Det där som jag inte är så bra på. I min iver att nå resultat och komma framåt har jag en tendens att gå lite för fort fram och glömmer att kolla så jag har mina kamrater med mig. Jag vet ju om att det är såg nu vet jag dessutom varför. Just det där att förstå varför gör det enklare att faktiskt arbeta med det som är lite svårare. Styrkorna däremot de är jag till skillnad mot svagheterna stolt över. Fast det är ju det starka och det svaga som skapar helheten. Jag har genom åren gått flera ledarskapsutbildningar men det här är första gången jag går en med en tydlig feministisk inriktning vilket känns otroligt spännande och faktiskt lite befriande. At vara kvinna och ledare är inte alltid enkelt och det är skönt att kunna dela det med andra som befinner sig i samma situation.

Fullmatad med intryck var det skönt att kunna välja att läsa färdigt boken som jag började läsa på tåget upp till Stockholm. Skönt att förlora mig i en finstämd berättelse om människor och relationer. En berättelse som inte krävde något annat av mig än att jag följde med i texten. Alldeles lagom och helt rätt sätt att använda tågresan som bara är min.

Vintage är politik och feminism!

Under julledigheten passade jag på att se alla avsnitt av Fröken Frimans krig i ett svep. De gamla avsnitten har jag sett förut, men det är verkligen värda att se igen. Det är idag svårt att föreställa sig hur det skulle vara att leva i en tid då kvinnors rättigheter och möjligheter är så pass starkt begränsade. En tid då kvinnor inte ens ansågs förmögna att rösta! Vi har kommit långt sedan dess och för det är jag tacksam. Tacksam över att det för mig inte bara är möjligt att rösta utan också att engagera mig, arbeta och välja mitt liv. Viktigt dock att påpeka i sammanhanget att jämställdheten inte är uppnådd, men vi har kommit en bra bit på väg. Det finns mycket kvar som behöver åtgärdas som till exempel det faktum att kvinnor som grupp fortfarande tjänar betydligt mindre än män som grupp. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för hem och är oftare hemma med sjuka barn. Det går dock åt rätt håll och många kloka och starka både kvinnor och män är duktiga debattörer och lyfter ständigt dessa viktiga frågor.

Liza Kettil vintageälskade feminist, socialist och politiker

Jag får ibland frågan om jag är lika förtjust i forna tiders värderingar som jag är i kläderna. En på ytan lite fånig fråga kan en tycka, men den rymmer mycket utrymme för eftertanke. Som kvinna och som feminist är det helt självklart att föredra den utveckling som har skett i samhället. Att jag har haft möjlighet att studera på universitet och själv välja min väg i livet. Däremot finns det ideal från tidigare generationer som är värda att plockas upp och ge nytt utrymme. Att värdera de saker vi har och laga och vårda istället för att slita och slänga. Jag tänker mycket på det här med kvalitet när jag handlar både kläder och saker och vill att det jag köper skall hålla. Tänker på min farmors soffa och fåtölj som hon köpte 1961. Fåtöljen har jag fortfarande har kvar även om den börjar se lite medfaren ut. Istället för att slänga är planen att klä om eftersom själva fåtöljens stomme är bra. Jag har inte en aning om hur en klär om möbler men vet att jag har kloka människor i min närhet som gärna delar med sig av sitt kunnande och jag är villig att lära mig.

Vintageklänning från 50-talet och en vintageväska som fyndats för 12 kronor

Många lockas idag av vintagetrenden och vid en första anblick är det lätt att förstå varför. Som flicka socialiseras du med hjälp av medier och samhällsvärderingar till att vara på ett visst sätt. Att bry sig om utseende och mode hör kvinnans sfär till. Med det som bakgrund är det givet att jag som kvinna lockas till vippiga kjolar från 1950-talet eller till mjuka lockar från 1940-talet. Som jag ser det är det dock något mer än en ytlig lockelse till kläder, smink och hår. Det är att välja att gå sin egen väg och välja något annat än dagens rådande kvinnoideal! Det är också ett ställningstagande vad gäller ekologisk hållbarhet att välja att återbruka kläder som redan finns till förmån för nyproducerat. 

Allt jag köper är inte vintage men jag gör alltid ett etiskt och ekologiskt övervägande när jag handlar. Varifrån en vara kommer och hur den är producerad är viktigt, inte bara för mig som konsument utan också för den som arbetar inom tillverkningsindustrin. Om någon undrar över hur våra kläder tillverkas och under vilka villkor arbetare i låglöneländer lever om så tipsar jag om boken Modeslavar och om dokumentären the True Cost. Båda ger en skrämmande och tydlig bild av hur vår konsumtion inte är hållbar!

När jag påbörjade mitt vuxna liv handlade jag loppis och second hand eftersom det var endast det min ekonomi tillät. Idag väljer jag att handla loppis och ser det som ett ideologiskt viktigt val. Jag väljer ekologisk hållbarhet genom att handla sådant som redan finns och det känns bra.

Skor och kjol från 60-talet. Koftan ny men en ofta använd favorit

En fråga som ständigt kommer upp i diskussionen kring feminism är om du som feminist verkligen kan vara intresserad av kläder och smink. Som feminist borde en istället ställa sig över sådan ytlighet! Jag är feminist eftersom jag tror på jämställdhet och att jag som kvinna skall få göra mina egna val. Kläder intresserar mig, alltså väljer jag det på samma sätt som politik intresserar mig och också hör till det som jag har valt. Som jag ser det är mitt intresse för vintage egentligen bara ännu ett sätt att agera politiskt.

Debut som pinuppa!

I början av oktober for jag från en studiekoferens i Stockholm till en fotografering i Göteborg. Jag hade fått äran att bli en av Pinup akademins kalenderflickor. Varje år ger de ut en kalender till förmån för bröstcancerfonden och i år är jag en av dem som fått förmånen att vara med. För mig är det en seger på så många sätt att vara med. Dels för att Pinup akademin gör en kalender som är kroppspositiv med fokus på att varje kvinna är fantastisk men dels också för min egen resa. Jag trodde aldrig att jag skulle ha självförtroende nog att ställa upp för en fotografering som pinuppa. Idag känner jag mig trygg med mig själv även om det har varit en lång väg dit. Dagens ideal är alldeles galna och så många framförallt unga kvinnor går genom livet med en känsla av att de inte duger. Just därför tycker jag att Pinup akademins kalender är helt fantastisk. Den bejakar att det finns inte några skönhetsideal bara skönheter. Det är en kroppspositivistisk kalender helt utan manlig blick. Den helt fantastiska fotografen är Jana Mäkinen. Dessutom går all vinst från kalendern till bröstcancerfonden. Skulle säga att det svåraste med att bli pinuppa var att komma på ett bra artistnamn. Funderade länge och väl innan jag insåg det självklara namnet Miss Penny Lane. Självklart eftersom Penny Lane är en av mina favoritrosor i min rosenträdgård. Otroligt vacker och alldeles unik, precis som varje pinuppa!

Den som är intresserad av att beställa kalendern gör det enklast via Pinup Akademin. De kostar 120 kronor med en fraktkostnad på 30 kronor.

You can call me Miss Penny Lane!

Det här med att vara feminist

Det är som lite märkligt hur mycket känslor ordet feminist väcker upp. Det är som nästa omöjligt att säga ordet högt utan att någon genast kommer med mothugg. Nästan alltid kommer frågan upp om varför jag är feminist, det måste ju vara bättre med humanism! Senaste avsnittet av podden heter Vi hatar män! Där diskuterar Camilla och jag det här med feminism och om det verkligen är så att alla feminister hatar män. För mig är ju det här med feminismen en så självklar del av mig själv att jag egentligen inte funderar så mycket över den, jag bara är! Fast ibland är det viktigt att stanna upp och fundera. Att vrida och vända på sina egna åsikter. Testa dem dem, ompröva dem och stå upp för dem. Håller de för testet eller finns det argument som slår hål på mina föreställningar? Så vad handlar feminismen om?

"Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter."

Det handlar alltså inte om att hata utan istället att skapa lika möjligheter. Däremot kommer det innebära att män lämnar ifrån sig makt för att kvinnor ska kunna få makt i samma utsträckning. Känns rimligt tycker jag. Särskilt som alla vinner på konceptet. Det innebär att vi delar på både fördelarna och nackdelarna med allt i livet. Det är fortfarande så att trots att kvinnor idag arbetar i samma utsträckning som män tar de fortfarande ut merparten av föräldraledighet och VAB. Det är också kvinnor som står för merparten av det oavlönade arbetet i hemmet. Att vara hemma med barnen när de är små och när de är sjuka är givetvis jätteviktigt och att prioritera barnen först är givetvis alltid rätt. Det som en familj kanske inte tänker på är att trettio år senare kommer detta att påverka kvinnans pension och hennes möjligheter att leva ett bra liv som pensionär. Förvisso kommer hon troligen att ha en fin relation till sina barn men ingen ska behöva vara beroende av sina barn för att leva ett gott liv som gammal. Jag vårdade min pappa hans sista tid i livet vilket var något av det svåraste jag har gjort. Det kändes helt rätt att öppna upp mitt hem för honom. Genom att han bodde här fick vi möjligheten att säga varandra allt vi ville säga. Vi pratade om det riktigt svåra, om hur besviken jag varit på honom under en stor del av mitt liv och hur sviken jag känt mig. Vi pratade om allt det där och byggde upp en ny relation till varandra. En relation som gjorde att jag verkligen sörjde honom den dagen han lämnade oss. Det som dock var riktigt svårt var hur beroende han var av mig. Han var ju min pappa som skulle ta hand om mig och inte tvärtom. Det där hör ju till föräldrarollen att den förändras genom livet. Fast det fick mig att så tydligt känna att hur mycket jag än älskar mina barn vill jag inte bli helt utlämnad till dem. Jag vill alltid vara i kontroll i mitt eget liv och vara den som sätter förutsättningarna. Det gör jag bäst genom att redan nu fundera över hur jag vill ha det sen. Som jag ser det är feminismen ett av verktygen som gör mig självständig livet igenom.

Jag är feminist, vill förändra världen och se till att mina döttrar aldrig behöver backa på grund av deras kön!

Popkollo

Veckan som har gått har kidsen och jag tillbringat i Trollhättan. De har varit på Popkollo och jag har ägnat mig åt min mastersuppsats. Idag var sista dagen och popkollot avslutades med en konsert. Det var sju tjejer som spelat ihop sedan i måndags som stod för musiken och jag är verkligen imponerad av dem. Särskilt av yngsta barnet som innan i måndags aldrig spelat trummor och idag kompade som om hon aldrig gjort annat. Tjejerna har verkligen trivts under veckan och utvecklats i sin musik. Popkollo är en förening för bara tjejer som sysslar med musik. Föreningen grundades 2003 efter ett initiativ av Marit Bergman som uppmärksammat att det var få tjejer som spelade på den svenska festivalscenen. Sedan 2003 har massor av popkollon genomförts runt om i landet och många tjejer fått chansen att spela, sjunga och ta utrymme. Otroligt bra med en miljö där de får fokusera bara på musiken. Det har dock inte bara varit musik under veckan utan också massor av bra diskussioner om normer och genus om om könsmaktsordning. Svåra frågor men jag är verkligen avundsjuk på tjejerna som redan i deras ålder lär sig att genomskåda strukturerna och inte acceptera att behandlas annorlunda för att de är tjejer. Att vara tonåring är inte enkelt men jag tror att detta kommer att göra dem starkare och betydligt tuffare än vad jag var i deras ålder.

Popkollo i Trollhättan möter publikens applåder efter konserten