På en ö alldeles nära

Förra sommaren var de långväga resornas sommar medan denna varit en sommar på hemmaplan. Båda sorterna har sin charm och denna sommar om någon var onekligen helt rätt att tillbringa på hemmaplan. Trots att jag är född och uppväxt i Bohuslän är det fortfarande platser här som jag inte har besökt. Platser som är välbekanta till namnet men som jag bara passerat förbi eller möjligen besökt i tanken. Bohus-Malmön är en av dessa platser som jag inte hade besökt tidigare. Kanske ligger ön för nära för att jag skulle komma på tanken. Det blir ju gärna lätt att platser som ligger långt borta de anstränger en sig för att komma till medan platser alldeles nära tänker en att det inte behövs någon planering och så glöms det bort.

Sinnebilden för Bohuslän! Hav och klippor.

En dag i juli var jag och besökte en väninna i Hunnebostrand och sedan tog vi färjan över till Bohus-Malmön för att äta lunch och promenera. Besöket visade sig bli lite längre än vad vi tänkt oss eftersom när vi efter lunchen kom tillbaka till parkeringen då pågick det ett lopp på ön. Att komma därifrån var inte att tänka på vilket gjorde att vi fick oss en riktigt lång promenad.

Här och var finns minnen från stenhuggeriepoken

Ön är verkligen sinnebilden för Bohuslän med sina klippor och med havet. Precis så här ser mina barndomsminnen ut. När jag var riktigt liten brukade mamma, pappa och jag ta vår båt ut till öarna i närheten av Marstrand. Vi packade med oss mat för en heldag och valde sedan en ö med gott om plats för både lek och bad.

Bohus-Malmön bjuder på promenadstråk i ett charmigt bohuslänskt samhälle men också på fina naturvägar. Riktigt fint att det dessutom finns gott om badplatser längs vägen.

Redan nu ser jag fram emot att höstpromenader på den mysiga lilla ön. Det tar inte lång tid att åka dit vilket gör det till ett perfekt utflyktsmål under hösten. Jag älskar visserligen sommaren men Bohuslän är nog som allra vackrast om hösten. Kontrasten är så vacker mellan klipporna och träden som skiftar från grönt till gult och orange.

Cliffs of Moher

Helt plötsligt var våren över och det är åter sommar. Ljuvliga, ljuvliga sommar som jag alltid längtar efter så! Tänker tillbaka på förra årets sommar som innehöll galet många resor och konstaterar att i år kommer det att bli betydligt lugnare. Av alla platser jag besökte förra sommaren är det en av dem som jag gärna hade återvänt till även i år är Cliffs of Moher på Irlands västra kust.

En gråmulen dag under roadtripen på Irland besökte vi de dramatiska Cliffs of Moher. Flera lager kläder var nödvändigt för att inte frysa trots att det var precis i början av augusti. Himlen var täckt med regntunga moln och hotet om regn kändes onekligen närvarande. Fast just de timmarna hade vi turen p vår sida, vi slapp regnet och kunde njuta av utsikten. Jag skulle gärna se platsen i solsken men tror att oavsett väder är detta en av de vackraste platser jag har besökt.

Det är inte möjligt att beskriva detta landskap som annat än dramatiskt! Klippor som störtar rakt ner i havet och möts av virvlande vågor. Den här dagen blåste det friska vindar och vågorna slog hårt mot klippväggarna. Ett landskap i rörelse!

 Vackert också med kontrasterna i färgerna. Den gröna växtligheten mot klippans dova färger och havets alla nyanser av blått.

Det finns ett utsiktstorn på området som en kan klättra upp i längs en svindlande brant spiraltrappa. Upp gick ganska bra att gå men på vägen ner insåg jag att det klokaste sättet var att gå baklänges för att slippa se hur högt upp jag faktiskt var. Jag trotsade dock min höjdrädsla och belönades av en spektakulär utsikt. Inte bara över hav och klippor utan också in mot landen över de böljande gröna fälten.

På avstånd ser utsiktstornet litet ut och det är svårt att förstå att det krävdes stort mått av mod för en höjdrädd att våga ta sig an utmaningen.

Under timmarna vid Cliffs of Moher tog jag bild efter bild efter bild. Allt var ju så vackert och allt var värt att fästa på bild. När jag gick igenom bilderna till det här inlägget hade jag flera hundra bilder att  välja bland och hade mer än gärna lagt upp varenda bild. Så fint att ha alla dessa detaljer med sig hem och kunna resa i minnet och uppleva platsen igen och igen.

Att bila på Irland är verkligen en upplevelse eftersom där är så otroligt vackert. Jag hade gärna tillbringat flera veckor och verkligen ha tiden att stanna på varje plats som väcker min nyfikenhet. Det finns ju de givna landmärkena som Cliffs of Moher men lika intressant var det spännande landskapet som bjöd på överraskningar. Som på vägen till de omtalade klipporna när vi råkade köra fel och hittade ett slott.

En resa till Prag

Förra året var ett resornas år. Jag har nog faktiskt aldrig rest så mycket under ett enda år som just förra året. En av alla resorna jag gjorde gick till Prag i juli och var på många sätt en ovanlig resa.

Promenad genom vackra Prag

Min väninna Louise skulle gifta sig i augusti och som sig bör fick hon en möhippa. Det hon inte hade räknat med var att dagen efter tvingades hon upp riktigt tidigt och kördes till Landvetter där hon överraskades av fler vänner som väntade. Hennes pass var med och vi väntade in i det längsta med att avslöja resmålet för möhipperesan.

Galet tidigt om morgonen och på väg till Prag

Det var kul att överraska Louise men också lite pirrigt. Hur skulle det gå att resa tillsammans? Två av tjejerna i gruppen kände jag dessutom inte alls vilket gjorde att det faktiskt kändes lite nervöst. Så här i efterhand känns det lite fånigt eftersom jag kan titta tillbaka på en av de bästa resorna någonsin!

Mysig lägenhet med personlig inredning

Vi bodde i en lägenhet under dagarna i Prag vilket var riktigt mysigt. Den var personligt inredd och hade anpassat inredningen efter sitt namn Books and Dreams. Härligt att ha en egen lägenhet och lite mer yta att röra sig på. Oftast tycker jag att både hotellrum och lägenheter är tråkiga och opersonliga men det här var verkligen något annat.

Vi hade lagt mycket tid på att planera själva överraskningsmomentet och med att ordna resan. När vi väl var på plats väntade helt oplanerade dagar och en stad att upptäcka. Prag är verkligen en härlig stad att besöka. Fullt av vackra byggnader som gör strosandet genom staden behagligt. Någonstans hade jag läst att det skulle finnas flera restauranger med takterrass och utsikt över staden. Efter lite efterforskningar hittade fram till Terrace at Prince och dess tjusiga uteservering längst upp i byggnaden. God mat och helt fantastisk utsikt över staden gjorde att det inte spelade så stor roll att det kom några droppar regn.

Prag är en härlig stad att strosa runt i

En skulle kunna tillbringa många dagar med att bara strosa i Prag och titta på allt vackert. Fantastiska hus, vackra broar, gröna oaser och många utsiktspunkter gör staden till en perfekt promenadstad. En fördel är att det också finns gott om museum och andra aktiviteter om vädret inte skulle tillåta strosande.

Utsiktstornet Petrinska rohzledna

Första kvällen i Prag stannade vi vid en översiktskarta över Prag och fick syn på något som såg ut som Eiffeltornet. Det visade sig vara utsiktstornet Petrinska rohzledna som är beläget i en park på en höjd i Prag. Det är 300 trappsteg högt och utsikten uppifrån tornet är helt fantastisk. Den som vill ha lite motion har möjligheten att gå hela vägen upp i tornet, men det går också bra att ta hissen upp. Jag är ganska höjdrädd och åkte hissen upp men valde att följa med de andra för en promenad ner. Lite läskigt med promenad på hög höjd men det var en riktigt fin promenad.

Utsiktstornet påminner onekligen om Eiffeltornet och det är också därifrån inspirationen kommer. Det byggdes 1891 och är 63.5 meter högt. Eftersom det ligger på en höjd är utsikten smått spektakulär och vi var onekligen glada över att de flesta molnen hade hunnit skingras.

När jag tänker på Prag tänker jag på alla gröna små oaser som vi hittade. Små innergårdar som visade sig gömma trädgårdar och uteserveringar. Verkligen härligt att kunna kliva bort från en hektisk gata och istället komma in i en grönskande trädgård. På några platser var det till och med så att den fina miljön vägde upp att maten kanske inte var det mest spännande.

Trdlo är en lokal specialitet som bakas över öppen eld och kan köpas från gatustånd

Smala vindlade gator, små marknader och en söt doft av nybakat är sådant som jag verkligen älskar när jag är ute och reser. Spännande att pröva nya smaker och att titta på hantverk. Jag köpte med mig söta små retroörhängen och handmålade berlocker till halsband. Fint att ha reseminnen som kan användas i vardagen. Sista dagen i Prag prövade Sofia och jag att äta Trdlo som visade sig vara som en kanelbulle fast gräddad över eld. Den kunde fyllas med allt möjligt gott men nöjde oss med att äta den nygräddad vilket var riktigt gott.

Det var härliga dagar i Prag och jag lämnade staden med känslan av att åka hem alldeles för tidigt. Det där är i min mening den allra bästa känslan en kan ha när en lämnar en resa eftersom det då finns mer att upptäcka och utforska. Prag är verkligen en fantastiskt vacker stad och jag ser fram emot nästa besök. Jag vet med säkerhet att det kommer att bli fler besök i framtiden även om jag just nu inte har en plan om när det kan tänkas bli.

Åter i vardagen

Det har varit mycket resande den här sommaren, en del inom Sverige och tre turer utomlands. Det har varit en alldeles fantastisk sommar men det är nästan så att jag skulle behöva semester och vila upp mig lite. På så vis är det skönt med vardagens återkomst med sina fasta rutiner och sin vanliga lunk. Att avsluta sommarlovet med en resa till Malaga var helt rätt och så himla fint. Den svenska sommaren kan ju vara lite si så där men nu återvänder vi till vardagen helt fulltankade med sol och värme.

Härliga dagar i Malaga

När vi i vintras började prata om att resa till medelhavet hade jag tänkt mig Kroatien. Barnen var däremot mycket bestämda på att vi skulle till Spanien och kallade in storasyster Anna som röstförstärkning vid familjerådet. Det var helt enkelt bara att erkänna sig besegrad och börja titta på resor till Spanien. Av flera skäl valde vi sedan Malaga vilket visade sig vara ett synnerligen bra val. Vi hyrde som sagt en lägenhet fem minuter från stranden och bodde i ett helt vanligt bostadsområde. I området fanns allt vi kunde önska och på kort avstånd fanns även allt det där som lockar en som turist. Det bästa av två världar helt enkelt. Eftersom Anna varit med och röstat om vart vi skulle fara följde hon och hennes väninna med på resan. Riktigt bra eftersom de båda har betydligt mer tålamod än mig när det gäller att ligga och sola på stranden. 

Morgonpromenad längs Örekilsälven

Väl hemma igen är det ett något annat väder som råder än vad vi hade i Malaga. Det var en kylig morgon idag vilket kändes som en passande markering för höstterminens början. Jag skjutsade tjejerna till skolan och det kändes lite märkligt ändå att nu går båda på högstadiet. Kidsen är inte några småbarn längre utan på god väg mot vuxenlivet. Efter att ha lämnat av dem vid skolan for jag vidare mot det nya huset och började dagen med en promenad med hundarna. Det nya huset ligger på en plats som jag har passerat nästan dagligen de senaste tio åren och är mig mycket välbekant. Samtidigt är det som att befinna sig på en helt ny plats eftersom jag aldrig stannat upp och tagit mig tiden att promenera och verkligen se den här platsen.

Vardagen har återkommit men det är en något förändrad vardag i och med det nya huset. En nygammal plats att lära känna och ett hem att ställa i ordning. Spännande och nytt men ändå gammalt och välbekant.

Mitt liv någon annanstans

Alltid när jag är ute och reser funderar jag över hur det skulle vara att bo på platsen jag besöker. Det spelar inte någon roll egentligen om det är en liten småort i Sverige eller en plats någon annanstans i världen. Just nu befinner jag mig i Malaga i Spanien där familjen hyrt en lägenhet. Vi bor i ett helt vanligt bostadsområde, långt borta från turiststråken. Här är det få som pratar engelska vilket gör att jag försöker göra mig förstådd på italienska. Språken är olika men det funkar förvånansvärt bra. Människor har tålamod med min bristande språkkunskap och jag har hittills inte känt att någon blivit irriterad.

Det jag verkligen tycker om med att vara precis här är möjligheten att känna på lite hur det skulle vara att leva här. Jag handlar mat i affären om hörnet, tvättar och hänger ut tvätten genom köksfönstret som alla andra gör och vi äter middag på restauranger nära havet. Läser menyerna på spanska och försöker klura ut vad allt betyder. Försöker så långt det går att lista ut det på egen hand men ibland är det alldeles nödvändigt att googla och översätta. Fördelen med detta är att mitt ordförråd på spanska utökats rejält.

 Lagar lunch i lägenheten med frukt och grönt som jag köpt i närmaste frukt- och grönsaksaffär. Allt det där som annars är odlat långt borta är odlat på plats här vilket gör att smaken är en annan. Njuter av att äta persikor och meloner som år odlade i närheten och önskar jag hade samma tillgång till dem hemma.

Jag tar siesta om eftermiddagen som alla andra och går ut för middag först när kvällen blivit ljum och mörkret har kommit. Ett annat liv i en annan takt helt enkelt. Skulle vi bo här då hade livet givetvis varit annorlunda mot nu. Då hade vi haft skola och arbete att förhålla oss till och haft en vardag som delvis liknar den hemma. 

Fast just nu befinner vi oss i ett mellanting. På semester fast inte i en turisttillvaro med hotell. Det är en glimt av ett annat liv men helt ärligt börjar jag få hemlängtan. Det har varit många dagar på resande fot den här sommaren och få dagar hemma i det vanliga livet. Vardagslivet hemma är efterlängtat nu även om jag njuter av  ett liv i solen.

Juli, den längsta av månader!

Jag brukar med bestämdhet hävda att juli är längre än årets alla månader. Minst måste den vara dubbelt så lång med tanke på allt som alltid kan hinnas med under juli. När jag samlade ihop månades bilder kändes det verkligen som om flera månader passerat snarare än några veckor sedan juli inleddes.

Sörbygdsdagen i Hedekas

Juli inleddes med en alldeles perfekt sommardag i Hedekas. Solen sken, det var Sörbygdsdagen och jag var på plats tillsammans med kamraterna i Socialdemokraterna i Munkedal. Regina hade ordnat en tatueringsstudio för dagen och såg till att alla fick tjusiga gnuggistatueringar.

Retro, loppisfynd och Unga Örnar läger

Från soliga Hedekas for jag sedan söderut och hittade bland annat en alldeles ljuvlig retrodröm i Emmaboda. Dessutom gjorde jag riktigt fina loppisfynd och såg kvällshimlar som var helt fantastiska. Jag hälsade på kidsen som var på läger med Unga Örnar i Blekinge och fick möjlighet att se Norje Boke som de älskar. En hel vecka var de på läger, en oändligt lång tid för en mamma men alldeles för kort tid enligt kidsen.

Hamburgsund Pride och födelsedagskalas i Hult

Väl hemma i Hult igen var det dags för Sveriges minsta men troligen trevligaste pridefestival Hamburgsund Pride. Så många fina möten, skratt och kärlek! Dagen avslutades med ett festivaltåg genom Hamburgsund och som helhet var det verkligen en riktigt fin dag. När tjejerna äntligen var hemma igen var det dags för kalas hemma i Hult eftersom ena tösen nu blivit fjorton år. Känns lite märkligt det där att inte ens de yngsta barnen är små barn längre.

Möhipperesa till Prag

Tidigt, tidigt om morgonen 10 juli plockade jag upp min väninna Camilla i Munkedal och for sedan till Landvetter. Där mötte vi upp Sofia och sedan också Josefin och en mycket chockad Louise. Vi hade under några månader planerat att kidnappa Louise och ta med henne på en möhipperesa till Prag. Det blev verkligen en helt fantastisk resa med oförglömliga dagar i Prag. Är helt förtjust i staden och längtar verkligen efter att återvända. Det känns som att det finns mycket kvar att utforska av staden.

En vecka med influensa innebar ett betydligt lugnare tempo

Efter intensiva dagar på resa följde en dryg vecka med betydligt lägre tempo. Jag fick influensa och var mer eller mindre sängliggande i nio dagar. Attans så tråkigt att vara sjuk om sommaren! Dessutom frustrerande när en är för sjuk och trött för att ens orka med att titta på TV. Fast genom att hushålla med orken lyckades jag ändå njuta av mina rosor i trädgården, av att fika i sommarsolen och dessutom kom det finfina traderafynd på posten och det piggar onekligen upp.

Förra söndagen for jag ner till Landvetter för att hämta min namibiska syster Maggy och hennes dotter. Vi hade den fina förmånen att få rå om dem i en hel vecka här hemma i Hult. Det blev en vecka som varvades med aktivitet och utflykter men också med mycket tid att vara hemma och umgås. Det var fem år sedan de var på besök senast och mycket har hänt på den tiden. Kändes verkligen fint att de kom på besök hem till Hult efter att jag haft förmånen att kunna besöka dem i Namibia de senaste åren. Till hösten är det tolv år sedan vi träffades Maggy och jag och jag tror inte att vi riktigt förstod då vilken påverkan vår vänskap skulle ha för vår omgivning. Nu är det inte bara vi som är vänner utan nu har även våra barns och vänners liv flätats samman. Det må så vara att avståndet mellan Namibia och Sverige är långt men vad gäller vänskap är avståndet obetydligt!

Det är verkligen märkligt mycket som har hunnits med denna månad. Så otroligt många fina stunder och härliga dagar. Juli är som alltid en helt fantastisk månad oavsett vilket väder den bjuder på!

Sommarönskan

En hektisk vår närmar sig sitt slut och nu väntar sommaren. Lite lugnare kommer det att bli men samtidigt vill jag ju hinna med allt och lite till under de ljuva, ljuva sommarmånaderna. Då när världen är varm och dagarna långa och ljusa. Då en samlar kraft och energi som skall räcka hela den långa vintern. Så vad jag vill med min sommar är att fylla den med härligheter.

Att strosa längs en strand hör till något av det bästa jag vet. Kanske är själva strosandet viktigare än stranden. Att en har tid att strosa innebär att en inte har en tid att passa utan helt enkelt kan njuta och ta sig fram i sakta mak. Den här sommaren kommer att innehålla bekanta stränder här hemma men också obekanta stränder på nya platser. I slutet av sommaren väntar en resa till Spanien och jag är onekligen förväntansfull inför att upptäcka stränderna där.

Min trädgård är mitt paradis och den plats där jag verkligen tankar kraft och energi. Där kan jag låta timmarna gå och märker inte ens att arbetet är hårt. Min sommar kommer att innehålla åtskilliga timmar då jag gräver, planterar, rensar ogräs och skördar. Bästa stunden på dagen är om kvällen då jag vattnar odlingarna och lyssnar på fåglarna.

När mörkret så faller under sensommaren, då tänder jag ljuslyktorna i rosenträdgården och njuter av doften från mina rosor och stillheten som där råder.

Jag önskar mig en sommar där den tidiga morgonen är varm. Då en kan äta frukost i uterummet eller rosenträdgården och börja dagen med solsken.

Min sommar skall innehålla gott om tid för fika med fina vänner. Kanske borde jag planera in en roadtrip i sommarsverige för att fika med de som jag sällan träffar. Det är egentligen inte vettigt att ständigt vara så pass upptagen att en inte hinner med att fika med fina vänner. 

För några år sedan började jag att sticka men kom sedan av mig. I sommar när jag sitter i min rosenträdgård om kvällarna då skall jag åter sticka. Vad det blir för resultat är inte så viktigt men jag ska sitta där med mina stickor och foga maska efter maska och njuta av tillvaron.

#tantroadtrip16

Har ägnat några dagar åt att göra en roadtrip i Skåne. Regina och Sophie var hemma redan igår, men jag kom hem först nu ikväll eftersom jag lagt en extra dag i Göteborg. Vi kallade vår resa lite skämtsamt för #tantroadtrip16 Inte för att vi är så värst gamla utan för att vi alla tre faktiskt hyllar tantens alla egenskaper. Hon är en stark kvinna med skinn på näsan som vågar stå upp för sig, hon hushållar med sina resurser oavsett om det är mat, pengar eller energi och hon gör som hon vill utan att bry sig om vad andra säger. Kort och gott en bra förebild! Nåväl vi gav oss ut på tur i måndags och körde ner till Skåne med Falsterbo och Skanör som första stopp. Under våra tre dagar hann vi med många stopp, körde fel några gånger och hittade några smultronställen genom att köra fel. Jag har varit i Skåne många gånger men mest i Malmö och har inte alls sett sydkusten. Tänk vad jag har missat! Vilket otroligt landskap och så många fina små städer. Jag är verkligen helt förälskad. Har sett otroligt många vackra rosenträdgårdar och kan inte låta bli att tänka på vilken fantastisk rosenträdgård jag skulle kunna anlägga om jag bodde så pass långt söderut. Kanske är det dags att omlokalisera sig och istället bli skåning!

Blandade bilder från vår #tantroadtrip16

Helt olika erfarenheter

I måndags for yngsta barnet och jag på några dagars semester i Malmö. Väl framme började vi med att checka in på hotellet och fortsatte sedan med en båttur för turister på kanalen. Vi hade tre dagar med härlig sol och många aktiviteter. Dessutom umgicks vi med goda vänner och hann till och med träffa min kusin och hennes barn. Vid frukosten sista dagen hade vi tid att sitta länge och njuta. Det är ju något alldeles särskilt med hotellfrukost, särskilt när en har möjlighet att sitta i lugn och ro. När vi satt där vid frukosten slog det mig vilka olika erfarenheter vi har med oss i livet hon och jag. Hon jämför hotellets frukost med andra hotell vi varit på. Hon har en bestämd uppfattning om hur hon tycker att en bra hotellfrukost ska vara. Hon vill helst att hotellet ska ha ett gym så det är möjligt att träna om en vill och den där frukosten hör till det allra viktigaste. Är frukosten inte bra då är det i hennes mening inte heller ett bra hotell. När jag var elva år hade jag aldrig bott på hotell. Jag hade varit utomlands en gång när jag var tio. Då åkte hela familjen till Tyskland för att vara med när min kusin tog studenten och vi bodde hemma hos dem. Under hela min uppväxt gjorde jag tre resor utomlands först till Tyskland, sen på scoutläger i Skottland som trettonåring och på språkresa med skolan till Tyskland när jag var femton år.

Den där första resan var dock den enda semesterresan som min familj gjorde. Det fanns aldrig ekonomi att åka iväg någonstans annat än till mormor i Småland. Då knödde vi in oss i hennes lägenhet några dagar varje sommar. Förvisso mycket trevligt och jag har fina minnen från det, men det här med semesterresor har jag inte förstått förrän jag själv var vuxen. Jag kan fortfarande inte relatera till husvagnssemestrar eller möjligheten att låna föräldrarnas sommarstuga eftersom det där aldrig har varit en del av mitt liv. Mina föräldrar hade aldrig den ekonomin och deras föräldrar innan dem hade inte möjligheten att köpa någon sommarstuga som jag nu skulle kunna låna.

Mina barn däremot har en annan erfarenhet, för dem är det något fullt naturligt att resa iväg på semester, att bo på hotell eller att hyra en stuga. Husvagn kan inte heller de relatera till och jag konstaterar att jag nog inte är en husvagns och campingtyp. Vandrar gärna med packning och sover i vindskydd i skogen, men campingar tilltalar mig inte alls. När jag satt där med mitt kaffe tillsammans med yngsta barnet och hörde hennes tankar om den kommande dagens aktiviteter kände jag mig nästan överväldigad av tacksamhet. Att jag har möjligheten att ge mina barn de där upplevelserna som jag själv inte hade möjlighet till. Tror dessutom att den där tacksamheten finns där just för att jag vet att det inte är något självklart. Att många föräldrar kämpar på men aldrig får möjligheten att resa iväg på semester med sina barn. Jag är tacksam över att idag inte behöva fundera över hur jag ska klara av att köpa vinterjackor till barnen och till mig själv. Vi har vad vi behöver och även möjligheten att sätta lite guldkant på tillvaron. Jag tar det dock aldrig för givet och minns noga hur det var innan och har lovat mig själv att aldrig glömma. Jag har dessutom förmånen att vara hemma med barnen hela deras sommarlov. På så vis hinner vi med både aktivitet och den viktiga vilan. Vi har en hel sommar av ledighet och behöver inte stressa. På tio veckors lov hinns det mesta med trots allt.

Turist i Malmö tidigare i veckan

Skånska tips!

Genom åren har jag tillbringat en hel del tid i Skåne fast då egentligen nästan bara i Malmö, Lund och Helsingborg. Fina städer alla tre men jag har så gärna velat se mer av landskapet. Har aldrig varit i varken Falsterbo eller Österlen som är platser som varje sommar fyller mitt flöde i sociala medier. Har i flera år tänkt att det är dags för en skånsk roadtrip men det har som aldrig riktigt passat. Det är ju så att önskemålen om sommaren är många och antalet dagar begränsat. Å andra sidan finns ju Skåne kvar och i år visade det sig vara möjligt med en tur tillsammans med två väninnor. Vi brukar alltid ge oss ut på tur om sommaren men hittills har det varit kortare turer i närområdet. Den här gången slår vi på stort och kör från Munkedal till Falsterbo för att sedan bila längs havet till Österlen.

Jag gjorde en efterlysning på sociala medier vilka smultronställen som en absolut inte får missa och har fått en lång lista på fina tips. Sådana där ställen som vi antagligen inte skulle hitta om vi bara gick efter turistinformationen. Det där är verkligen det fina med sociala medier att med deras hjälp hitta små guldkorn som annars skulle missas. Hela tanken om att se särskilt stranden i Falsterbo kommer från otroligt vackra bilder på Instagram. Följer ett konto sedan flera år som året om lägger upp makalöst vackra strandbilder och har fått mig att vilja se den där platsen på riktigt. En annan plats som jag bara var tvungen att se efter att den ofta dök upp i mitt flöde är Malahide på Irland. Även där en särdeles vacker strand men också en mycket fin botanisk trädgård. En sådan där trädgård där en kunde spendera timme efter timme och bara njuta av all vacker blomsterprakt. Den här gången blir det dock inte lika långt att åka för en plats som bara måste ses. Fast yngsta barnet och jag tjuvstartar faktiskt med en egen liten tripp till Malmö redan på måndag. Även hon har gott om idéer om vad som absolut måste ses så det skall bli spännande att ge sig av ut på tur.

Stranden i Malahide har jag sett nu väntar istället skånska stränder!

När tiden står stilla

Vår har bytts ut mot sommar och med det äntligen ett lugnare tempo. Omställningen mellan högt och lågt tempo är dock inte helt enkel kan jag känna. Att gå från att ständigt vara effektiv till att plötlsigt kunna ta saker lite mer som de kommer. Då kan det vara vara en god idé att byta miljö om så bara för några dagar. Landade i Zadar om söndagsmorgonen och började dagen med en kopp kaffe vid havet. Satt där i flera timmar med min kopp kaffe, tittade på folk och njöt av att bara vara. Har varit i Zadar förut och känner inte några krav alls på sådant som jag borde göra. Min plan är mycket enkel den här gången. Gå tll stranden, vara på stranden, strosa längs havet, äta god mat och kanske titta i en bok eller så. Insåg när jag kom till rummet igår att jag inte tittade på klockan en enda gång på hela dagen. Märklig känsa det där att tiden inte har betydelse när varje minut brukar vara intecknad annars. Ett lugnare tempo gör också att en har möjlighet att umgås med sina egna tankar. Att fundera över de stora sakerna i tillvaron på ett sätt som annars inte är möjligt. Känner att jag för första gången på mycket länge landar i mig själv och att det onekligen känns riktigt bra.

Min sommarläsning

Det är sommar och ett lugnare tempo har äntligen infunnit sig. Har dessutom hunnit läsa flera av böckerna i högen på mitt sängbord. Har samlat på mig en ordentligt hög med böcker jag länge velat läsa för att vara säker på att ha sysselsättning under regniga dagar eller lata dagar vid stranden. Just lata dagar vid stranden har det varit ont om den här sommaren. De regniga har varit desto fler, fast jag tror att de allra flesta dagar har varit lite mulna och kyliga. En mulen dag med lägre temperatur är alldeles perfekt för att arbeta i trädgården vilket innebär att de där riktigt lata dagarna blivit färre än vad jag tänkt mig. Trots det har jag hunnit med att läsa många av de böcker som jag har i min hög. Har precis avslutat boken Än klappar hjärtan av Helena von Zweigberk. Har tidigare läst böckerna Ur vulkanens mun och Anna och Mats bor inte här längre av henne och tyckte mycket om dem. Att läsa hennes böcker känns lite som att kliva rakt in i en annan människas vardag. Har ännu en av hennes böcker Sånt man bara säger liggandes i en annan hög och ser fram emot att läsa även den.

Boken Gå vidare av Anna Maxted var en bok som jag förvånade mig på många sätt. Den handlar om Helen vars pappa dör oväntat och plötsligt. Hennes sorgeprocess och livssituation skiljer sig mycket från min egen men det fanns oväntat många likheter och igenkänning. Hade jag läst boken förra sommaren då hade jag troligen tyckt att den var bra men inte så mycket mer. Nu blev den faktiskt en del av min egen process. Att läsa om hur karaktären Helen hanterade sin sorg fick mig att fundera mycket kring hur jag har hanterat min egen och hur jag skall gå vidare.

Längst ner i högen ligger två böcker av Diana Gabaldon. De hör till bokserien Outlander som nu också finns som TV-serie. Har sett den första säsongen och funderar på att börja om från början och läsa hela serien på nytt innan jag läser de båda böckerna i min sommarläsningshög. Med tanke på hur många och långa böckerna är så kommer det innebära att jag har att göra i flera månader. Jag läste dem i ett streck för fyra år sedan och då kändes det märkligt tomt när jag läst ut den sista sidan i den sista boken. Sedan dess har jag läst ytterligare någon bok men omfattningen av detaljer gör det nästan svårt att bara hoppa in i dem utan att ha historien med sig. Låter kanske krångligt men det är väl värt att lägga tiden eftersom historien om Claire och Jamie är otroligt bra och Diana Gabaldon en helt fantastisk författare.

Ser även fram emot att läsa Morantologi Caitlin Moran. Läste hennes bok Konsten att vara kvinna för två år sedan och var tvungen att läsa den en gång till kort därpå. Den var otroligt bra, ställde många frågor, ifrågasatte och utmanade på ett sätt som gjorde att den behövde två läsningar. Är faktiskt första gången jag känt ett behov av att genast läsa om en bok. Att läsa om böcker är något jag verkligen tycker om. Det är som att hälsa på gamla bekanta. Förvisso har ingenting förändrats sedan vi sågs sist men det gör inte så mycket. Vissa av mina böcker har jag lästa om många gånger och kommer läsa dem många gånger till. Tänk att ha förmågan att skriva på ett sådant sätt att någon vill läsa om en bok inte bara en utan flera gånger!

Semesterläsning

Vi befinner oss på semester i en stuga vid Vänern. I sista stund innan vi åkte packade jag ner ett gäng böcker ifall det fanns tid att läsa dem. Den där tiden har faktiskt infunnit sig och jag är glad att böckerna kom med. Redan när vi köpte huset i Hult för nära elva år sedan började jag att köpa trädgårdsböcker. Försökte läsa dem redan då men tröttnade snart och tittade mest på bilderna för inspiration. Skillnaden från då till nu är praktisk erfarenhet. Min erfarenhet är förvisso begränsad eftersom jag på allvar bara ägnat mig pt trädgården de senaste tre åren. Fast själva tiden har mindre betydelse och misstagen desto mer. Jag har gjort massor av misstag de här åren och ser dem som viktiga lärdomar. Det är nämligen de som gör att en lär sig och lyckas lite bättre till nästa säsong. I år har mycket slagit fel när det gäller våra odlingar. När vi hade enorma snigelangrepp i varje odlingslåda då ville jag mest ge upp och bara gråta. Istället blev jag arg och bestämde mig för att inte låta de äckliga små sniglarna knäcka mig. Nu växer det åter i lådorna och kag är en erfarenhet rikare. En av de främsta anledningarna till att så mycket har blivit tokigt i år är att jag utökat våra odlingar rejält. Med mer grödor finns således mer risk för att något skall slå fel. Nu har jag redan hunnit läsa mig till flera orsaker till att vissa saker blivit mindre bra. Tidigare kändes dessa böcker helt obegripliga men med erfarenhet är de plötsligt spännande semesterläsning!

På semester

Vi har bytt Kärnsjön hemma mot den lite större sjön Vänern och vi har bytt Hult mot Sjölunda semesterby. Vi bor således i skogen vid en sjö precis som hemma i Hult. Fast det är ändå lite annorlunda här är hemma, vi är ju på semester. När vi är lediga hemma har vi en tendens att att lägga all vaken tid på trädgården eller på att renovera hemma. Nu bor vi i en stuga precis vid stranden, har med oss brädspel och böcker och dessutom utlovas vackert väder.

Det är andra året vi besöker Sjölunda och det är verkligen en vacker plats och trevlig liten semesterby. Förra året hade vi fullt upp med aktiviteter och hade inte riktigt tid att ordentligt utforska platsen där vi är. Bara idag har vi hittat fantastiskt fina promenadstigar och upptäckt att det finns en bastu. Vem vet kanske lämnar vi inte semesterbyn alls under vår vistelse här.

Några dagars paus i vardagen

Dagen började i ett Zadar som sakta vaknade till liv. Gatorna var fortfarande tomma och tysta när vi tog bussen till flygplatsen. Väl framme hann vi sitta på flygplatsens uteservering och dricka kaffe och njuta av solen i nästan en timme. Några dagars avbrott från vardagen kändes välbehövt och härligt. Fördelen med att resa kort är att vi åkte hem precis när vi började drabbas av hemlängtan. Vi har haft några helt fantastiska dagar i solen i Zadar där vi har njutit av solen, promenerat, läst böcker till en kopp kaffe på någon uteservering och bara haft det riktigt bra. Vi har gjort vad som fallit oss in och inte haft några andra krav på vår vistelse än att vi skulle ta det lugnt och äta riktigt god mat. Detta har vi onekligen lyckats med. Vädret har dessutom varit helt fantastiskt och våren har kommit betydligt längre i Kroatien än här hemma.

Nu är vi fulla av kraft och energi så imorgon väntar trädgårdsarbete samt att köpa golv till köket och matrummet. Känns nästan surrealistiskt att vi efter tio år äntligen skall få riva vårt kök som borde ha varit bytt för länge, länge sedan. Det är så slitet att det inte ens med lite god vilja kan ses som shabby chic. Det är bara shabby och ytterst opraktiskt! Ett stort projekt som väntar således och då är det tur att vi vilat upp oss lite innan det är dags att hugga i!

Där havet är så vackert

Om några dagar ska Raimo och jag åka till Kroatien för att spendera några dagar i lugn och ro. Även om det inte råder någon sommarvärme så ser jag fram emot att åter få doppa tårna i medelhavet. För några år sedan åkte vi till Korfu och sedan dess har vi längtat tillbaka. Inte just till Korfu men till medelhavet. Det vi hoppas på är god mat, promenader utan något specifikt mål och att bara vara. Att sitta på en uteservering i timmar och titta på människor som passerar förbi eller att läsa en bok utan att det har ett särskilt syfte. Att under några dagar släppa tankarna på den förestående köksrenoveringen eller på hur galet mycket jag har att göra. Vi pausar helt enkelt under några dagar för att hinna andas lite och ta det lite lugnt. Fast innan dess är det mycket som skall hinnas med. Bland annat att fira min lokala partiförening som fyllt hundra år. Min uppgift för kvällen är att på ett bra sätt sammanfatta de gångna hundra åren. En uppgift som jag inte riktigt har lyckats med ännu. Hundra år är ofattbart lång tid att greppa. Mina egna första minnen kan jag placera när jag är runt två år. Alltså sträcker sig den tid jag minns drygt trettio år bakåt i tiden. Fast de där första minnena är mer fragment än delar av en helhet. Fördelen med en förening är att den består av många människors minnen och handlingar vilket gör att jag genom det har tillgång till de senaste hundra åren och inte bara till de sju år då jag själv bott och verkat i kommunen.

Korfu i maj 2012. Undrar så om havet kommer vara lika vackert i Kroatien?