Livet i ett renoveringsobjekt

På lördag är det äntligen dags för invigningsfest i det nya köket här i Hult. Fortfarande lite småfix kvar men det skall nog hinna bli klart till helgen. Just nu fullkomligt bubblar jag av renoveringsplaner och känner att det finns ingen gräns för vad som kan orkas med. Nu när köket, husets själ och hjärta är klart då känns det som om huset nästan är färdigt.

Mitt arbetsrum, här tillbringas många timmar varje vecka

Nu är nog köket favoritrummet i huset men innan dess var det mitt älskade arbetsrum som blev klart precis i början av året. Det är otroligt skönt att ha ett helt rum som är mitt, bara mitt och som jag kan stänga dörren till. Inte ens katterna får lov att komma och gå som de vill i mitt eget rum.

Uterummet med utsikt över både rosenträdgården och växthuset

Bit efter bit faller på plats och det är verkligen så att slutet av alla renoveringar närmar sig. Nästan lite obegripligt eftersom huset i Hult befunnit sig i ständig renovering sedan tolv år tillbaka. Med tiden är det lätt att drabbas av vanmakt och känna det som att ingenting händer. Då är det bra att jag har dokumenterat hela processen från dag ett och kan gå tillbaka och titta. När en ser allt jobb som faktiskt gjorts då är det smått överväldigande.

Blommor plockade längs vägen. I pappas vas och på farmors hallbord

I och med att mer av huset blivit klart är det faktiskt möjligt att inreda på riktigt. Tidigare har sakerna mest flyttats från rum till rum beroende på vad som skulle renoveras. 

Köket så som det såg ut tidigare

En del av att leva i ett renoveringsobjekt handlar om att lära sig att helt enkelt inte se allt som måste göras. Att njuta av det som är gjort, fokusera på det nuvarande projektet och samtidigt komma ihåg att leva. Livet pågår ju faktiskt hela tiden och då kan en inte ständigt renovera. Förvisso är det alldeles nödvändigt att ha en långsiktig plan när det gäller huset men ibland behöver en pausa. Ibland är det viktigare att ta en promenad med hundarna och plocka lite blommor längs vägen och inte låta sig få dåligt samvete av det.

Snabbt och enkelt

Vissa saker är som helt omöjliga att få ur händerna trots att de inte är svåra att lösa. Ett sådant exempel finns på vår toalett på övervåningen hemma i Hult. För många år sedan gjorde vi i ordning toaletten. Tidigare stod det en dusch där handfatet nu står och handfatet var på väggen mitt emot. Resultatet var att en fick gå på snedden mellan dusch och handfat och helst dra in magen för att komma fram till själva toaletten. Den lilla ytan var inte anpassad till en dusch och dessutom var taket helt täckt av mögel. Alltså kastades duschkabinen ut och handfatet fick en ny placering. Själva handfatsmöbeln har Raimo tillverkat av ett bord vi hittade i källaren i huset. Då var bordet grönt och i bordsskivan fanns det olika gruppers namn inristade. Där stod namn som Tages och Hepstars. Alltså musikgrupper från min mammas ungdomstid. Istället för att kasta bordet målades det om och ett hål sågades i bordsskivan. När möbeln väl var på plats var tanken att det skulle sättas upp en gardinspiral på framsidan och ett litet skynke. Egentligen riktigt enkelt att göra men något som visade sig ta si så där åtta år! 

Genom åren har jag köpt flera gardinspiraler och således haft materialet hemma men ändå har det inte blivit av. Så för några dagar sedan såg jag till att köpa ännu dn gardinspiral samt två diskhanddukar och bestämde att detta skulle jag göra med en gång jag kom hem. Spiralen knipsades av till rätt storlek och sattes på plats med hjälp av krokar. Diskhandukarna sprättades lite i ena sömmen för att kunna utnyttja sömmen och slippa sy. När det sprättats öppningar på sömmarna var det nämligen bara att trä på handdukarna på spiralen. Det tog ungefär tio minuter att få allt på plats när jag kom hem. Då lan en verkligen undra varför det inte blivit av tidigare! Nu är det dock gjort och jag är otroligt nöjd.

Vår tanke när vi renoverade toaletten var att nästan plocka upp känslan av ett utedass eller ett gammalt tvättrum. Därför sattes träpalen på väggarna och golvet är täckt med ganska ruffig klinkers. Badrumsskåpet är ett loppisfynd, kanske ett av de bästa någonsin! 20 kronor kostade det söta lilla skåpet och när det kom på plats kändes det som om rummet var komplett. Det är de små detaljerna som gör helheten. Vårt badrum står på tur att renoveras och även där skulle vi vilja ha samma stil. I ett badrum ställs dock lite andra krav eftersom det på ett annat sätt är ett våtutrymme. Det kommer att bli en spännande utmaning att hitta lösningar för att skapa en liknande känsla där.