Januari i korthet

Februari inleds med regn och mildare väder. Kanske är det trots allt så att våren nu är på väg. Egentligen på tok för tidigt att hoppas men jag kan som ändå inte låta bli. Januari var i år en synnerligen hektisk månad inser jag när den lagts till handlingarna. Mycket att göra men otroligt spännande och roliga saker nästan hela tiden.

 Månaden inleddes med renovering hemma. Jag har fått ett alldeles nytt rum att husera i och trivs fantastiskt gott. Så härligt med ett eget rum anpassat för både arbete och vila. Började även månaden med att hinna med två kalas. Ett för yngsta barnet som fyllt 11 år och ett för Regina som fyllt 25 år. Egentligen fyllde Regina år redan i november men då var ju jag ute och reste. Alltså sparade vi firandet till nu så det kunde göras ordentligt.

I mitten på januari blev det snö och ordentligt kallt. Jag tillbringade några dagar i Stockholm i strålande vackert väder. Kände mig varm om hjärtat när jag deltog i en manifestation för öppna gränser och att stoppa vinsterna i asylmottagandet. Att vara politiskt engagerad har känts tungt en längre tid när fler och fler väljer att se till sig själva istället för till det som är rätt och medmänskligt.

Under månadens andra del var det äntligen dags för inspelningarna av Smartare än en femteklassare att dra igång. Yngsta barnet är med i årets klass och vi ser verkligen fram emot att programmen skall börja sändas. Något som jag också sett fram emot var releasepartyt för boken Berättelser från Gamlestaden. Det kändes nästan overkligt att äntligen hålla i den tryckta boken och se mitt eget namn på omslaget. Den känslan kommer jag alltid att bära med mig, känslan av att jag nu faktiskt ser mig som författare på riktigt. Releasepartyt följdes av resa till Stockholm där jag tillbringade några dagar tillsammans med goda vänner, shopping, fest och god mat. Bättre än så blir livet nog inte!

Januari är också månaden då de politiska aktiviteterna drar igång igen. Min favoritaktivitet varje månad är när vi har fikaprat hemma i Munkedal. Det är precis så enkelt som det låter. Vi fikar och pratar! Att prata politik utan dagordning är inte ofta vi har möjlighet till så därför blir de där träffarna otroligt värdefulla och viktiga. Att ha utrymme att vara visionär och pröva sina tankar och dessutom dricka kaffe till det.

Releaseparty och lite semester

Visst låter det alldeles fantastiskt med releaseparty! Helt galet fantastiskt om jag skall vara helt ärlig. Det har varit en låg process från tanke till bok och därför kändes det nästan lite surrealistiskt att till slut befinna sig på fest för att fira det färdiga resultatet i fredags. Vi minglade, beundrade boken, höll lite tal och beundrade boken lite till. Nu känner jag mig på riktigt som författare, jag har ju ett tydligt bevis på att så är fallet. Förutom att det var smått magiskt att befinna sig på releaseparty så var det också riktigt roligt att ha större delen av kooperativet samlat. Vi har ju spridit ut oss över landet och träffas inte längre lika ofta som när vi studerade tillsammans i Göteborg.

Mingel, böcker och längst upp till höger Louise min vice ordförande i Aldir och jag.

Från Göteborg och bokmingel for jag så vidare till Stockholm i lördags för lite minisemester. Tillbringade åter några dagar i huvudstaden. Fast den här gången för att umgås med vänner, shoppa och ha det allmänt bra. Det där med semester och att umgås med vänner hör till det riktigt viktiga i livet och något som jag har varit dålig på att prioritera. Balans är bra helt enkelt. Lagom delar arbete och lagom delar ledighet helt enkelt.

Åter hemma i vardagen men med både energi och engagemang. Politik och arbete om vartannat väntar och jag känner förväntan inför de utmaningar som väntar. Förväntan är en enligt mig synnerligen bra känsla. När en känner förväntan är allt möjligt och världen helt enkelt en plats som faktiskt går att förändra.