Releaseparty och lite semester

Visst låter det alldeles fantastiskt med releaseparty! Helt galet fantastiskt om jag skall vara helt ärlig. Det har varit en låg process från tanke till bok och därför kändes det nästan lite surrealistiskt att till slut befinna sig på fest för att fira det färdiga resultatet i fredags. Vi minglade, beundrade boken, höll lite tal och beundrade boken lite till. Nu känner jag mig på riktigt som författare, jag har ju ett tydligt bevis på att så är fallet. Förutom att det var smått magiskt att befinna sig på releaseparty så var det också riktigt roligt att ha större delen av kooperativet samlat. Vi har ju spridit ut oss över landet och träffas inte längre lika ofta som när vi studerade tillsammans i Göteborg.

Mingel, böcker och längst upp till höger Louise min vice ordförande i Aldir och jag.

Från Göteborg och bokmingel for jag så vidare till Stockholm i lördags för lite minisemester. Tillbringade åter några dagar i huvudstaden. Fast den här gången för att umgås med vänner, shoppa och ha det allmänt bra. Det där med semester och att umgås med vänner hör till det riktigt viktiga i livet och något som jag har varit dålig på att prioritera. Balans är bra helt enkelt. Lagom delar arbete och lagom delar ledighet helt enkelt.

Åter hemma i vardagen men med både energi och engagemang. Politik och arbete om vartannat väntar och jag känner förväntan inför de utmaningar som väntar. Förväntan är en enligt mig synnerligen bra känsla. När en känner förväntan är allt möjligt och världen helt enkelt en plats som faktiskt går att förändra.

En tur till Skagen

Tidigare i veckan besökte vi Skagen i Danmark. Jag har i många år velat åka dit och av en slump blev det hastigt och lustigt bestämt att vi skulle åka ditt tillsammans med familj och vänner. För barnens del var det första gången de besökte Danmark och för mig var det första gången på många år. Fredrikshamn som blev vår första destination har jag besökt tidigare och det är onekligen en charmig liten stad. Det visade sig vara enkelt att ta sig med tåg till Skagen och allt som krävdes var en kort promenad mellan färja och tåg.

God mat, trevligt sällskap och vackra miljöer är onekligen en bra kombination för en minisemester. Solen ville inte riktigt göra oss sällskap men vi var tacksamma över att slippa det regn som under stor del av dagen tycktes följa oss. När vi kom fram till Fredrikshamn hade regnet precis dragit förbi och samma sak när vi anlände till Skagen.

När jag har längtat till Skagen har jag mest tänkt på långa sandstränder och ett ljus som skall vara något alldeles särskilt. Det jag inte visste om var vilken otroligt charmig liten stad det är. Massor av små charmiga butiker som jag gärna kommer tillbaka för att ägna mer tid.

Stockrosor tycks trivas i Skagen. De växer i alla trädgårdar och lite var som helst.

Vi hittade en butik med en märklig stor maskin som visade sig tillverka godis.

Till sist nådde vi stranden som alla längtat efter

Barnen vågade sig på att bada medan maken och jag nöjde oss med att strosa längs stranden och känna på vattnet. Onekligen en plats att ta sig tiden att njuta av. Silkeslen sand, kallt vatten och makalös utsikt. Sen var det ju det där ljuset, det var faktiskt något särskilt med det.

På vägen från stranden hittade vi ett övergivet hus med ett helt fantastiskt fönster. Önskar jag hade haft möjlighet att se insidan av huset och se rummet som fönstret hör till. Tänker att det skulle vara ett passande rum för en konstnär. Märkligt med ett övergivet hus med ett sådant läge.

En härlig dag avslutades med en otroligt vacker solnedgång. Möjligheten att kunna njuta av en vacker solnedgång är verkligen livskvalitet. Det är sådana där tillfällen som gör en lite lättare om hjärtat och ger kraft och energi.

Vi anlände Göteborg när det nästan var natt. Nöjda och glada över en riktigt bra dag.

Några dagars paus i vardagen

Dagen började i ett Zadar som sakta vaknade till liv. Gatorna var fortfarande tomma och tysta när vi tog bussen till flygplatsen. Väl framme hann vi sitta på flygplatsens uteservering och dricka kaffe och njuta av solen i nästan en timme. Några dagars avbrott från vardagen kändes välbehövt och härligt. Fördelen med att resa kort är att vi åkte hem precis när vi började drabbas av hemlängtan. Vi har haft några helt fantastiska dagar i solen i Zadar där vi har njutit av solen, promenerat, läst böcker till en kopp kaffe på någon uteservering och bara haft det riktigt bra. Vi har gjort vad som fallit oss in och inte haft några andra krav på vår vistelse än att vi skulle ta det lugnt och äta riktigt god mat. Detta har vi onekligen lyckats med. Vädret har dessutom varit helt fantastiskt och våren har kommit betydligt längre i Kroatien än här hemma.

Nu är vi fulla av kraft och energi så imorgon väntar trädgårdsarbete samt att köpa golv till köket och matrummet. Känns nästan surrealistiskt att vi efter tio år äntligen skall få riva vårt kök som borde ha varit bytt för länge, länge sedan. Det är så slitet att det inte ens med lite god vilja kan ses som shabby chic. Det är bara shabby och ytterst opraktiskt! Ett stort projekt som väntar således och då är det tur att vi vilat upp oss lite innan det är dags att hugga i!

Där havet är så vackert

Om några dagar ska Raimo och jag åka till Kroatien för att spendera några dagar i lugn och ro. Även om det inte råder någon sommarvärme så ser jag fram emot att åter få doppa tårna i medelhavet. För några år sedan åkte vi till Korfu och sedan dess har vi längtat tillbaka. Inte just till Korfu men till medelhavet. Det vi hoppas på är god mat, promenader utan något specifikt mål och att bara vara. Att sitta på en uteservering i timmar och titta på människor som passerar förbi eller att läsa en bok utan att det har ett särskilt syfte. Att under några dagar släppa tankarna på den förestående köksrenoveringen eller på hur galet mycket jag har att göra. Vi pausar helt enkelt under några dagar för att hinna andas lite och ta det lite lugnt. Fast innan dess är det mycket som skall hinnas med. Bland annat att fira min lokala partiförening som fyllt hundra år. Min uppgift för kvällen är att på ett bra sätt sammanfatta de gångna hundra åren. En uppgift som jag inte riktigt har lyckats med ännu. Hundra år är ofattbart lång tid att greppa. Mina egna första minnen kan jag placera när jag är runt två år. Alltså sträcker sig den tid jag minns drygt trettio år bakåt i tiden. Fast de där första minnena är mer fragment än delar av en helhet. Fördelen med en förening är att den består av många människors minnen och handlingar vilket gör att jag genom det har tillgång till de senaste hundra åren och inte bara till de sju år då jag själv bott och verkat i kommunen.

Korfu i maj 2012. Undrar så om havet kommer vara lika vackert i Kroatien?

Minisemester

Den här helgen har maken och jag varit iväg på en liten minisemester i Varberg. Raimo och jag bokade in oss på ett trevligt hotell nära både centrum och havet. Vi tog en sen lunch, checkade in på hotellet som bjöd på eftermiddagskaffe och sen passade vi på att umgås med goda vänner som bor i Varberg.

Varberg bjöd på fantastiskt väder och ett stilla hav och dessutom en härlig promenad längs havet. Vi promenerade medan skymningen tog oss från dag till kväll och jag förstår verkligen att våra vänner valt att bosätta sig där.

Det blev en sådan perfekt dag och kväll som ger energi för lång tid framöver. Promenaden följdens av god mat, gott vin och Så mycket bättre och trevliga samtal. Dessutom fick vi för första gången träffa deras lilla dotter vilket var mycket trevligt. En helt bedårande liten tjej på fem månader.

En härlig lördag följdes sedan av en lite mer ansträngande söndag då vi besökte Ullared. Skönt att bara ha några mil att köra och inte vara trött redan innan man kom fram. Även om det alltid är galet mycket folk som också skall handla när man själv vill handla så är det skönt att kunna köpa allt under ett tak. Nu är förråden ordentligt påfyllda och de flesta julklapparna inhandlade. Kanske kan i år bli det där året då vi istället för att stressa jul bara njuter oss igenom julen!