Kvinnoideal

Sista tiden har jag funderat mycket över det här med kvinnoideal. Ämnet känns viktigt med tanke på att jag har fyra döttrar och jag vill skicka med dem kraft och styrka inför deras liv som vuxna. Känns som om det är tufft att vara ung tjej idag, tuffare än vad det var på min tid. Det är mycket fokus på hur kvinnor ska se ut. Vad som är rätt och vad som är fel. Tjejerna själva har extremt bra koll på vad som är rätt och inte. Till och med min åttaåriga tjej vet vad som är rätt och hur man som tjej "ska" se ut. Är man uppväxt med Top model är det klart att mycket fokus riskerar att handla om tjejers utsida snarare än insida. När jag själv växte upp var pressen inte lika stor, vi hade inte heller det enorma mediaflödet. Idag kan jag ta flera hundra bilder med min kamera på en enda dag medan jag då fick välja om det skulle vara en rulle med 24 eller 32 bilder. I bästa fall tog det några dagar innan bilderna framkallades, men det kunde lika gärna ta flera månader. Idag är man ständigt medveten om hur man ser ut, det är ju bara att ta en bild sen har man beviset framför sig.

Som tonåring kände jag stark press på mig att inte vara tjock, det värsta som kunde hända var nog att vara tjock. Som tonåring var jag inte tjock utan såg ut som de flesta andra, men rädslan över att kunna bli tjock styrde många av mina val. Jag tränade och åt rätt men inte i första hand med målet att jag skulle må gott och ha ett sunt liv utan istället för att jag inte skulle gå upp i vikt. Testade alla möjliga bantingskurer eftersom det trots allt var möjligt att vara smalare än vad jag var. Glömde ofta bort att äta eftersom jag alltid hade fullt upp, tänkte att det kanske bara var bra eftersom då höll jag mig ju smal. Nu långt senare har jag svårt att förstå de tankar jag hade då och hur jag gjorde mina val. Det värsta i livet är inte övervikt! Det finns oändligt många saker som är värre. När jag var runt 20 år började jag gå upp kraftigt i vikt. På några få år gick jag från att vara en normalviktig tjej till att vara någon med kraftig övervikt. Förändringen var inte enkel att hantera, inte på något sätt. Jag följdes ständigt över skuldkänslor och känslan över att inte ha kontroll. Hur kunde man låta sig själv förfalla så? Önskar att jag vetat då vad jag vet idag, att det inte handlade om dålig kontroll eller om förfall. Det handlade istället om en hormonrubbning, en sjukdom som heter PCOS som jag fick veta att jag hade när vi gjorde vår första fertilitetsutredning. PCOS påverkar inte bara möjligheten att bli med barn utan också vikten och mycket annat. För min del innebar det att jag äntligen kunde släppa alla känslor av skuld inför min egen vikt. Jag är jag och stolt över den jag är!

Det här är jag och det är helt ok att se ut som jag gör!

Kattresan

Även katterna här i Hult har förstått det här med att resa stilfullt. Elvis har väskan packad och väntar på att bege sig ut på äventyr!

Dagens bloggtips

Har hittat en blogg som skrivs av en inspirerande kvinna. Joanna bestämde sig för att förändra sitt liv och sin livsstil och lyckades genom det gå ner 80 kilo i vikt på egen hand. Hon driver bloggen och företaget Livsvinst där man kan följa med i hennes vardag. Livsvinst har utsetts av Aftonbladet till Sveriges mest lästa viktminskarblogg 2008 och årets bästa hälsoblogg 2009! Joanna är även utsedd till årets Kvinna av tidningen Hennes och Miss Gay Sweden Folkets röst 2009. Cool tjej som inspirerar helt enkelt! Länk till bloggen Livsvinst hittar du HÄR!

Johanna en cool och inspirerande tjej med grymt snygga kläder!

Fotograf till samtliga tre bilder är Gisela Gatenheim

Planeringsarbete

Sitter och planerar hur vi ska göra klart vardagsrummet. Av olika anledningar har det här med vardagsrummet dragit ut på tiden. Vi började redan förra året med att göra i ordning den delen av vardagsrummet som varit hall tidigare. Sedan fortsatte vi i våras med att sätta upp en ny vägg mellan vardagsrummet och köket och med att måla tak och golv. Sedan tog det stopp eftersom vi behövde besök av en rörmokare som kunde sätta in ett nytt element. Golvet ska målas en andra gång och det kunde vi inte göra förrän rörmokaren varit här eftersom golvet behövde brytas upp på ett ställe för att plugga det gamla elementet och för att sätta det nya på plats. Under sommaren hade vi fullt upp med annat och jagade inte riktigt den som skulle komma hit. När hösten kom insåg vi att det var nog dags att börja se sig om efter någon ny, någon som faktiskt tog sig tiden att komma hit. Sagt och gjort, en ny firma kontaktades och några veckor sedan satt ett nytt element på plats. Då var det bara att sätta igång nu då!? Med tanke på att det snart är jul känner jag starkt att jag vägrar ha ett renoveringskaos i huset samtidigt som vi skall fira jul. Vi har gjort det förut och det är inte någon höjdare. Alltså görs en tidsplanering över vad och när som skall göras. Till lucia skall det vara i stort sett klart så vi kan möblera och julpynta utan att känna någon stress.

Höstutflykt

Det mesta av höstens färger har försvunnit när november månad tagit sin början. Tänker att jag skall dela med mig av några härliga bilder från lite tidigare i höstas när min klass besökte Äskhults by. Känns lite rart att vara över trettio och åka på skolresa med klassen. I höstas började jag läsa ett masterprogram i Kulturarv och modernitet som är tvärvetenskapligt för arkeologi, etnologi och historia. Var lite fundersam först, var detta verkligen något för mig? Nu har jag inte längre några tvivel, det här är verkligen riktigt roligt.

Besöket i Äskhults by var onekligen både spännande och intressant. Bra att kunna vandra runt i ett landskap som vi annars bara läser om. Byn har behållit sin karaktär av tät gårdsbebyggelse samlad kring ett gemensamt bytorg från 1700-talet eftersom byggnaderna aldrig flyttades ut till markerna vare sig vid storskiftet
(1825-1827) eller vid laga skiftet (1861-1864). Boningshusen och ekonomibyggnaderna ligger
sida vid sida och är byggda av ekträ och furu med tak av halm, spån eller tegel.
De äldsta byggnaderna är från tidigt 1600-tal. Byns läge på krönet av en skogsbevuxen höjd är också karaktäristiskt för äldre bylokalisering. Markerna runt byn håller dessutom på att ställas om från skog till ljunghedar.

Känner du dig lockad att göra ett besök kan jag tipsa om att 26 november firas gammaldags jul 11-15 för mer info besök deras hemsida som du hittar HÄR!

Oändligt vackert och pittoreskt. Lätt att glömma bort att livet på gårdarna var både hårt och tungt

Lite av den här känslan önskar jag mig i min egen trädgård i Hult

Inne i den av stugorna som var bebodd fram till 40-talet

 

Utsikt från byn som ligger på en höjd nära en sjö

Här är skogen borta och marken ställs om till ljunghed

Jordbruket bedrivs idag med häst. Man har en museibonde på gården

Inspirationspåfyllning!

Att ge sig ut och resa är bra för att få ny inspiration. Under våren upptäckte jag hur himla kul det är att baka. Ju svårare desto bättre. Favoriten bland favoriten är cupcakes i alla former. Passade på att titta runt i hyllorna med bakprodukter när vi var i Edinburgh och konstaterade att det fanns mycket spännande där. Fanns nästan väl mycket spännande och det var till slut svårt att välja mellan allt. Det som till sist fick följa med hem för kommande experiment var olika smakessenser  bland annat mandel, samt glitterglasyr. Glittriga cupcakes låter onekligen spännande. Dessutom köpte jag med mig helt underbara små tårtkartonger för cupcakes. Onekligen en perfekt present att ge bort.

Glittrig cupcake från Skottland

Sådant här får mig att tänka tillbaka på bardomens födelsedagskalas. Rosa glittrigt och gott!

Hem ljuva hem!

I över en vecka har jag varit bortrest och det har onekligen varit både trevligt och avkopplande. Att komma hem och inse hur mycket man har saknat sitt hem känns verkligen trevligt. Trots att årstiden är grå och mörk kändes det inte alls svårt att lämna storstan bakom sig och bege sig hem till storskogen igen. Skulle önska jag hade lite mer semester så jag hade tid att gå här hemma och bara vara ett tag. Just nu är dock livet inne i en märkligt aktiv fas så det dröjer nog innan jag har tid att bara gå och skrota. Nåväl jag ska inte klaga, snarare tvärtom! Jag känner en enorm tacksamhet för mina barn, barnbarnet ja hela familjen och vårt hem här i Hult. Blir visst lite sentimental så här på kvällskvisten, kanske är det effekten av att äntligen vara hemma igen!