Ett köpstopp som inleds med ett köp

Under 2017 hade jag ett köpstopp när det gällde nytillverkade kläder. Det var ett år som gav flera insikter när det gäller min egen konsumtion. Som att ibland har nöden ingen lag och trots goda intentioner kan inköp ibland vara helt nödvändiga. I alla fall om en är på väg till ett möte och ens byxor går sönder. Eller att tristess kan vara en anledning till att jag shoppar och att en har märkligt mycket tid över när en inte shoppar. När en väl vant sig fungerar det riktigt bra att inte handla nytillverkade kläder. Inte bara för den som i likhet med mig älskar vintage, allt finns verkligen att hitta. Under året som gått har jag inte haft något köpstopp för nytillverkade kläder men det mesta jag har handlat har varit på loppisar och via Tradera. Dessutom var jag med och arrangerade två klädbytardagar då jag bytte till mig kläder som hunnit bli favoriter i garderoben. Något plagg från den första dagen kändes helt fel när jag väl var hemma, jag gav det flera försök men konstaterade att det enda rätta var att lämna in det till nästa klädbytardag.

Under julledigheten har jag försökt bringa lite ordning bland kaoset som mina kläder skapar. Jag har ordnat mer förvaring och plats att hänga kläder på och förvara väskor och skor men det räcker inte till. Jag har kläder nog inte bara för resten av mitt eget liv utan även för mina barn och grannar! Jag brukar ibland lite skämtsamt hävda att jag har en utrymmeskrävande hobby. Förvisso helt sant eftersom jag har ett stort intresse för kläder, men samtidigt ett bekymmer eftersom jag dels ska få plats och även hinna använda allt jag har. Det var därför tämligen enkelt att ett köpstopp är det enda rätta och att det även kan vara på sin plats att rensa och sortera bland det som finns. Sådant som inte används gör bättre nytta genom att tas med till en klädbytardag eller att skänkas till någon loppis. På så vis ingår de åter i klädkretsloppet och blir till glädje för någon annan. Den här gången har jag bestämt mig för att köpstoppet omfattar nytillverkade kläder, skor och väskor. Underkläder och strumpbyxor blir däremot undantagna från stoppet. Dessutom har jag valt att utmana mig själv genom ett totalt köpstopp, det vill säga även loppis och tradera under årets två första månader och kanske mer. Ett enda plagg bestämde jag mig för att undanta från köpstoppet och istället se till att köpa så fort som möjligt, nämligen en vettig löparjacka. I många år har jag främst tyckt om att springa på löpband men på senare tid tycker jag allt mer om att springa ute. Vintertid ställer det lite andra krav på kläder än vad löpningen inomhus gör. Efter ett antal rundor har jag konstaterat att jag faktiskt inte äger en funktionell jacka för löpning vintertid. Har prövat lite olika hoodies och andra tröjor men det har helt enkelt inte fungerat. Alltså inleddes köpstoppet med ett köp av en funktionell jacka och nu längtar jag efter att komma ut och springa! I övrigt ska det bli spännande att se hur det totala köpstoppet fungerar. Planen är att utvärdera efter två månader och se hur länge jag kan klara mig utan att köpa något alls.

Årets första löparrunda på årets första dag. Pepp inför alla årets utmaningar och särskilt den att ha ett köpstopp!

Hundra klänningars rimlighet

Jag har inte riktigt haft ordning på mina kläder i det nya huset utan haft dem spridda lite här och var på grund av platsbrist. För någon vecka sedan fick jag äntligen ordnat ordentligt med garderober och kunde strukturera upp mina kläder. Konstaterar med det att rörigheten hade viss fördel eftersom jag då inte hade koll på hur mycket kläder jag egentligen har. Funderade på hur jag bäst skulle organisera kläderna och började sortera ut alla klänningar och hängde dem för sig. Någonstans i processen ställde Regina frågan till mig om hur många klänningar jag egentligen har. Vi har genom åren diskuterat min förkärlek för skor och det faktum att jag äger tämligen många par höga klackar. Däremot hade jag aldrig räknat efter hur många klänningar jag äger. När alla klänningarna hängde så fint på rad framför mig då blev jag helt enkelt nyfiken på hur många de egentligen var och räknade in hundra klänningar. Jag skulle alltså kunna ha på mig olika klänningar de kommande hundra dagarna.

En härlig vintageklänning som är en favorit om sommaren

Svårt det där med balans när en har ett intresse för kläder. Det är ju lätt hänt att det blir lite många klänningar. Ser jag en tjusig vintageklänning som passar ja då är det ju helt omöjligt att motstå. Chansen kommer ju inte igen om en låter klänningen hänga kvar.

En och en annan klänning i garderoben är nytillverkad och nyinköpt!

Även om min garderob till stor del består av vintagekläder så finns där också en hel del nytillverkat. Under förra året hade jag bestämt mig för att inte köpa nytillverkade kläder under hela året. Istället skulle jag handla loppis, tradera och liknande. Med några avsteg under året lyckades jag ganska väl i min ambition. Mitt beslut innebar däremot inte att jag slutade shoppa utan jag förflyttade egentligen bara min konsumtion från nytt till lite mer hållbart.

Älskar denna klänning som jag fyndade på Tradera förra året

Att se kläder som en del av ett kretslopp känns klokt. Att det jag inte har användning för det skänker jag vidare eller säljer och låter det bli till glädje för andra. Det var just det som var anledningen till att Erika, Regina och jag arrangerade en klädbytardag i Munkedal i våras. För att kläder ska komma till användning och bli till glädje på nytt.

En del av mitt klänningsarkiv

 Jag har länge hävdat att livet är för kort för att gå klädd i tråkiga kläder! Med det som motto har jag fyllt mitt klänningsarkiv med många alldeles ljuvliga, vackra, tjusiga, söta, eleganta klänningar. Det finns nog inte en enda tillställning i livet som jag inte har en passande klänning till!

Ännu ett fint loppisfynd, men vägrar kalla den vintage då den är från 80-talet och yngre än vad jag är!

Någonstans infinner sig frågan om hundra klänningars rimlighet! Är det verkligen rimligt att kunna ha olika klänningar i hundra dagar i följd? Det är nog dags att inventera klänningsarkivet och fundera över om alla dessa klänningar verkligen används och kommer vara till glädje för mig eller om de kan få dansa vidare med någon annan. Samtidigt vet jag att det där är en svår process, jag är ju smått förälskad i alla mina vackra klänningar. Så kanske är hundra klänningar rimligt men inte fler! Väljer därför att inleda processen med att införa ett totalt shoppingstopp under juli och augusti och se till att verkligen använda mina hundra klänningar!