Grundlurad!

Det börjar bli lite av en tradition att lura maken på hans födelsedag. För två år sedan drog vi iväg med honom på semester i Värmland vilket han var helt ovetande om. Förra året blev det en pickickfrukost som blev födelsedagens överraskning och båda gångerna var Raimo lika förvånad. I år hade ett möte inplanerat i Göteborg som inte gick att ändra på vilket innebar att det blev svårare att hitta på en bra överraskning. Svårare men givetvis inte omöjligt.

Hela familjen åkte med ner till Göteborg och jag föreslog att efter mötet var slut skulle vi gå på Bohus fästning i Kungälv. Det maken inte visste om var att jag konspirerat med kamrater och de familjemedlemmar som inte var med i bilen och planerat ett kalas. Bohus fästning var en bra plats eftersom det där finns möjlighet att vara under tak. Detta var allt nödvändigt en dag som denna då regnet tidvis vräkte ner.

Jag föreslog att vi skulle börja vår tur på fästningen med att gå in i tornet Fars hatt. Där inne väntade uppdukad mat och gäster samt presenter. En helt fantastisk miljö för ett spontant kalas i trevligt sällskap.

Födelsedagsbarnet hade önskat sig en cajuntrumma vilket han också fick. Fars hatt visade sig ha en fantastisk akustik vilken Raimo och Åke testade med en spontan konsert. Även barnbarnet Manda testade den nya trumman med stor förtjusning. Efter mat och konsert serverades kaffe och tårta. Här duger givetvis inte några plastmuggar utan det dukades givetvis med riktigt porslin. Allt smakar ju så mycket bättre då.

Ett kalas är ju inte komplett utan vår älskade hund Ida. Dessutom är det även hennes födelsedag idag. Fyra år har vovven hunnit bli och varje dag känner jag tacksamhet över att hon delar vårt liv. Hon har ett fantastiskt humör, är alltid glad och älskar att vara med överallt. Manda och Ida har varit bästa vänner från starten. Nu är Manda äntligen stor nog att kunna hålla Idas koppel vilket gjorde henne mycket glad och stolt. Efter några timmar var båda födelsedagsbarnen ordentligt firade och kalaset packades ihop för hemgång. Raimo konstaterade att han återigen var grundlurad men var mycket nöjd med detta.

En dag på sjön

Det känns som att tiden snurrar lite fortare än vanligt. Det har redan hunnit gå två veckor sedan jag var med och överraskade Sophie när hon fyllde femtio år. Det var verkligen en helt perfekt överraskning och födelsedagsbarnet anade inte något alls. Sophies mamma Angela hade en fantastisk dag planerad för sin dotter och vårt jobb var enkelt. Vi skulle hålla tyst om planerna och kliva på en buss på Munkedals station på den tiden som Angela gett oss.

Bussen parkerade på lämpligt avstånd från där Sophie bor och sedan promenerade vi gemensamt hem till henne samtidigt som vi sjöng Ja må hon leva! Överraskningen var total!

Fast det Sophie inte visste om var att detta inte var dagens stora överraskning. När vi minglat runt en stund var det åter dags att sätta sig i bussen för vidare färd mot en närliggande hamn. Där möttes vi upp av en båt som sedan skulle ta oss ut på kryssning. Sophie hälsades välkommen av kaptenen och fick sedan stiga ombord på födelsedagsbåten.

Dagen innan och dagen efter var vädret allt annat än fint, men på Sophies födelsedag sken solen fint. Kändes onekligen passande med solsken när en solstråle fyller år. Upplägget för kalaset var dessutom synnerligen trevligt eftersom båtturen verkligen var helt fantastiskt trevlig. Den begränsade ytan gjorde också att gästerna hade en begränsad yta att vistas på och således inte kunde undvika att prata med varandra, också det något riktigt bra.

Jag tycker allra bäst om de kalas där åldrarna blandas och detta var onekligen ett sådant. Barn såväl som vuxna trivdes och hade riktigt trevligt. När vi passerat Lysekil saktade kaptenen in och sa åt oss att spana ut i vattnet eftersom där brukade finnas sälar. Vi tittade och tittade men såg inte en enda säl. Sen så plötsligt såg jag ett sälhuvud som tittade upp ovan vattenytan och sedan ett till och sedan ännu ett.

Det var en härlig dag till havs återvände vi till sist till utgångshamnen. Då hade vi hunnit äta god mat och tårta, sett bilder från Sophies spännande liv och pratat med alla intressanta människor som knöts samman för en dag på grund av att Sophie som är vår vän eller släkting fyllde år.

En alldeles särskild dag

Den här dagen har inte varit vilken dag som helst. Idag är det nämligen min fina vän Sophies födelsedag. Kan inte riktigt förstå att Sophie fyller femtio år idag, mina barn kallar henne nämligen för Fjortis. Inte för att hon är barnslig utan snarare tidlös. Sophie hade inte en aning om att hon skulle firas av släkt och vänner idag. Det blev en alldeles ljuvlig överraskning och dag. Få födelsedagar har varit så trevliga att fira som denna. Jag älskar ju både kalas och födelsedagar så detta var onekligen roligt att få vara en del av.

 För nu får dagen sammanfattas med fyra bilder men den längre beskrivningen kommer den också. Innan vi väl kom oss iväg idag hade jag ett väldigt sjå att hitta en lämplig outfit för dagen. Den fina rutiga kjolen köpte jag i Skottland i söndags och ville hemskt gärna kunna ha den. Fast vad göra när det just nu är mycket begränsat utbud av skor? Hittade ett par rosa skor längst in i klädkammaren som jag nästan hade glömt bort trots att de är ett par gamla favoriter. Ett par rosa skor blev alldeles utmärkt till dagens tänkta klädsel. Det har varit en fantastiskt härlig dag, en sådan där dag som för alltid kommer att ligga kvar i tanken som ett soligt minne!