Nyårsförhoppningar

Jag brukar inte avge nyårslöften utan tycker egentligen att de är lite fåniga. Varför vänta in ett nytt år för att börja med något nytt brukar jag tänka. När jag nu blickar bak och ser åren 2016 och 2015 är det lätt att konstatera att det har varit två svåra år. Just idag är det två år sedan min pappa gick ur tiden och jag har fortfarande svårt att vänja mig vid att han är borta. Jag har förlorat andra människor jag har älskat, men förlusten av en förälder verkar vara svårare att hantera. En förälder är ju en del av min egen historia, en människa som är själva orsaken till att jag finns. Det är ju inte bara min far jag har förlorat utan någon som mindes mig innan jag själv kunde minnas. Någon som såg mina första steg och fanns med mig från den första dagen. Det här har fått mig att tänka på nyårslöften fast istället vill jag sätta nyårsförhoppningar, vad vill jag med året 2017? Den första förhoppningen är enkel, jag vill att livet skall vara mindre tungt. Samtidigt får jag dåligt samvete över att ens tycka att livet har varit tungt under de senaste två åren. Jag lever ju i fred och frihet och behöver aldrig bekymra mig över om jag har mat nästa dag eller en plats att sova på. Jag tror det där är en viktig insikt att bära med sig, särskilt de dagar när en tycker att livet är svårt.

Så min förhoppning för 2017 är att det skall vara ett år fyllt med glädje! Ett år då jag utmanar mig själv att våga testa nya vägar. Livet är egentligen ganska gott redan som det är, men det är så enkelt att fokusera på det svåra istället för det lätta och det fina. Märkligt hur människan är konstruerad egentligen. Jag har tidigare skrivit om att det är en av anledningarna till att jag är så förtjust i Instagram eftersom där finns alla de fina glimtarna i livet samlade, ett enkelt sätt att affirmera helt enkelt. 2017 väljer jag att prioritera glädje och sådant som är gott i livet. Det kan låta enkelt men det innebär också att jag måste bli bättre på att välja bort sådant som stjäl energi både vad gäller människor och aktiviteter. In med det positiva, ut med det negativa och jag tror att 2017 kommer att bli ett alldeles strålande år!

Känner mig förhoppningsfull inför det nya året och tror att det blir ett spännande år!

Affirmagram

Från att ha varit en lite tveksam användare av Instagram är jag idag en hängiven användare. I ett samtal för en tid sedan menade en kamrat att hen var så trött på Instagram eftersom alla bara vill visa upp hur perfekt deras liv är. Att det knappast är så att någon visar upp högar med tvätt, gråtande barn eller frukostgröt som har bränt. Jo några gör även det men det hör inte till det vanliga. Jag har funderat mycket kring det där samtalet och även kring varför jag själv är så förtjust i mediet. Konstaterar att det är just det positiva som gör mig så glad och att jag gärna både lägger upp bilder och följer andra. Någon gång har jag tänkt att jag gärna skulle vilja att mitt liv verkligen var så som det ser ut att vara på Instagram. Kommer sedan på att det är ju faktiskt precis så som mitt liv är, det är bara lite snyggare presenterat. Hur jobbig en dag än har varit är det ändå helt fantastiskt när rosenträdgården blommar. Jag blir alltid glad av att fika med vänner, av vackra skor och fina loppisfynd. Mitt flöde fylls av alla de där små detaljerna i vardagen som sätter guldkant på tillvaron och gör livet gott. När jag tittar bakåt är det också de där fina stunderna och de härliga detaljerna jag minns starkast. Det fina får det negativa att blekna! Att ha en stressig dag eller att ha hanterat svåra konflikter är alltid lite enklare att hantera om en väljer att ta in det positiva från dagen och släppa allt det negativa. För mig har Instagram blivit till en affirmation, till ett affirmagram helt enkelt. Något som får mig att fokusera på det positiva och välja bort det negativa.

Blandade bilder från de fina detaljerna som utgör mitt liv