Att sy är inte en färdighet jag besitter. Skulle gärna önska att jag kunde det och funderar på att lära mig. Jag har ju sytt ett och ett annat genom åren och modellen ser inte helt svår ut när jag har synat sömmarna. Att lära mig att sy skulle verkligen vara roligt. Det skulle dessutom ge mig möjligheten att sy om loppisfynd. Idag sträcker sig mina kunskaper i stort sett till att laga och byta knappar.
Ullkoftan har jag fått från min farmor och den är en kär favorit. Farmor köpte den i början på 60-talet men den ser fortfarande ny och fin ut. Vissa saker var således bättre förr. Kappan är en ny favorit med ett snitt från samma tidsperiod, däremot är den nytillverkad. Även den är ett loppisfynd med betoning på fynd. Den gamla prislappen satt kvar och jag kunde konstatera att det har sina fördelar att handla på loppis.
Kappan är lite klockad och har fin puff på ärmen vilket gör att den passar särskilt bra till klänningar och kjolar från 50-talet. Kappan är så pass tunn att den fungerar väl även på sommaren. Samtidigt är den så pass rymlig att den rymmer en kofta under vid lite kyligare dagar.
Den andra klänningen jag köpte samtidigt som den röda har en lite annorlunda krage. I övrigt är klänningarna lika i modellen. Lila är en färg jag trivs bra i men jag kände mig trots det lite tveksam till mönstret först. Fast en klänning som var sydd till mig kunde ju inte få hänga kvar i affären! Efter att ha provat hemma i lugn och ro kunde jag till sist konstatera att jag var glad att jag köpt även den.