Megaloppisen i Majorna

Igår var det megaloppis i Majorna i Göteborg och jag var där tillsammans med dottern Anna. Megaloppisen arrangeras av Hyresgästföreningen och är verkligen ett helt otroligt bra arrangemang. I år fyllde loppisen dessutom tio år! Konceptet är enkelt, Hyresgästföreningen har sökt tillstånd för loppisen och den som vill sälja behöver bara ta med sig sina grejer och hitta sig en plats att stå på. Det senare kan nog ha varit en utmaning med tanke på hur otroligt många säljare som var på plats. Anna och jag laddade upp med brunch när vi kom till Göteborg och spenderade sedan många timmar med att strosa genom Majorna och titta på både grejer och folk. Det var verkligen otroligt mycket folk på plats och det är tydligt att intresset för loppis är riktigt stort.

Anna och jag

Vilken lycka att hitta både väckarklocka och väska som är vintage!

Att gå på loppis är i min mening alltid roligt. Även de gånger då en inte hittar något. Fast det är klart att allra roligast är det när en gör oväntade och fina fynd. Tjusningen med loppis är att möjligheten alltid finns men en har inte en aning om vad en kan tänkas hitta. Jag är ju tämligen svag för vintageväskor vilket gör att jag inte kunde motstå denna fantastiska vita vintageväska. Lite för stor för att vara en handväska egentligen och lite för liten för att vara en övernattningsväska. Å andra sidan har jag en tendens att släpa med mig många saker i vardagen så kanske är den trots allt en perfekt vardagsväska för mig. Jag är också riktigt förtjust i gamla väckarklockor. Det är nästan en fördel om de inte fungerar eftersom jag inte riktigt står ut med ljudet. Däremot tycker jag att de är riktigt fina och omger mig gärna med dem. Denna röda klocka blev ett fint tillskott i samlingen.

Omöjligt att motstå när en hittar så mycket fint!

 Konstaterar att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytillverkade kläder med tanke på hur mycket fint en kan köpa second hand. På loppisen igår hittade jag en topp, en blus, en kjol, en klänning samt en vintageklänning från 50-talet i nästan perfekt skick. För alla kläderna betalade jag 130 kronor!

Morsdagspresenter från dottern

Dottern gjorde också flera riktigt fina fynd till sig. Dessutom köpte hon två morsdagspresenter till mig. Verkligen fint att få bli lite bortskämd! Vi var båda trötta men mycket nöjda med vår dag i Göteborg och jag hoppas att vi lyckas vara lediga och kan gå även nästa år.

En räddad klänning

I slutet av sommaren hittade jag en riktigt fin vintageklänning på Emmaus i Göteborg. Konstaterade snabbt att den var i behov av lite omsorg för att åter kunna användas och vara till glädje och nytta. Sömmarna under båda armarna hade gått upp, fållen hade släppt på några ställen och dessutom saknades två knappar. Just knapparna kändes tråkigt eftersom klänningen hade fina klädda knappar i samma tyg som klänningen. Prövade klänningen trots dess brister och konstaterade att jag skulle ångra mig om jag inte köpte den. Klänningen satt ju trots allt helt perfekt och är verkligen en riktig vintagepärla som förtjänade att få komma ut i världen på äventyr igen.

Loppisfynd med fin prislapp

Blir alltid så glad av att handla på Emmaus eftersom de på prislappen talar om vilken nytta det gör att handla hos dem. Förutom att bidra till den internationella solidariteten är det ju bra för miljön att handla loppis vilket gör det till ett himla fint koncept.

Loppisfyndade knappar

Första prioriteten för att kunna rädda klänningen blev att hitta nya knappar. Köper alltid knappar på loppis, dels för att det i regel är finare knappar än nytillverkade men också för att det blir betydligt billigare. Nackdelen är att en ibland kan få leta länge innan en hittar passande knappar om en har otur. Den här gången hade jag tur och hittade flera fina knappar som skulle kunna passa. Dessutom hittade jag en söt lite aftonväska som också fick följa med hem. Knapparna som inte passade till just den här klänningen sparar jag till framtida projekt. Har en låda med loppisknappar som jag alltid börjar med att titta i när det är dags för knappbyte. Köper ofta koftor på loppis som är av nyare datum och de har ofta riktigt tråkiga knappar. Att ersätta tråkiga plastknappar med fina vintageknappar är alltid ett fint lyft.

En perfekt vintageklänning för höst och vinter

Att laga sömmarna och sy i nya knappar tog ungefär två timmars arbete. Helt klart väl investerad tid med tanke på vilken fin klänning jag nu har. Varm och skön för vintern och dessutom i en härlig färg med lite glitter i. Uppklädd men ändå helt perfekt till vardags och i min mening en mycket användbar klänning.

Jag valde knappar i lila som passar fint till klänningen. Lite roligt att det är helt oanvända knappar som satt på en karta när jag köpte dem. Nu är min klänning redo att användas under lång tid framåt. Kan inte låta bli att fundera över klänningens historia och vem som haft den innan mig. Hur länge har den varit trasig och inte blivit använd? Fint ändå att någon valde att skänka den till en loppis istället för att slänga den med tanke på att den just var trasig.

En kväll, tre klänningar!

Jag är lite ambivalent när det gäller nyår. Ibland vill jag inget hellre än att gå på stort galej, få klä upp mig riktigt tjusigt och komma hem först när det blivit morgon på det nya året. Andra år, som nyår 2016 då vill jag inget hellre än att sitta i soffan, titta på film och äta fiskpinnar och makaroner. Det är faktiskt precis vad som var nyårsmiddagen 2016. Fast ibland kan en ju välja lite mittemellan tänker jag. Att stanna hemma, ha gäster, klä upp sig tjusigt och äta något lite mer spännande än just fiskpinnar.

Min nyårsoutfit

Jag hävdar ju med bestämdhet att livet är för kort för att gå klädd i tråkiga kläder och då kan en ju egentligen inte låta bli att klä upp sig när det är nyårsafton. Den inställningen till livet har gett mig många tillfällen att klä upp mig och på så vis få användning för kläderna i min garderob. Däremot är det nog också så att just den inställningen till livet har gjort att jag har gett mig en tämligen välfylld garderob. Förvisso använder jag mina kläder och skor och försöker att bara ha sådant som används i garderoben. Däremot är det sällan jag har mer än en outfit per dag vilket gör att det måna gånger dröjer länge mellan att en del av mina kläder används. Fördelen med en välfylld garderob är att då finns det kläder att låna ut. Så igår var tre av mina klänningar på olika nyårsfiranden! Min tjusiga klänning från 70-talet köpte jag på en loppis för ganska exakt två år sedan. Från början hade jag tänkt korta av den men det blev aldrig av. När jag till sist skulle ta tag i att lägga upp den konstaterade jag att jag vant mig vid längden och bestämde mig för att låta den vara. 

Dottern Annas nyårsoutfit

Dottern Anna skulle på nyårsfest och bad att få låna en klänning. Valet föll på en klänning som jag ännu inte haft tillfälle att använda. Det är en helt fantastisk klänning från 60-talet som ger mig dubbla känslor varje gång jag ser den. Å ena sidan är den otroligt fin med helt fantastiska detaljer å andra sidan får jag ständigt dåligt samvete just för att jag inte har använt den ännu. Alltså kändes det riktigt roligt att få möjligheten att låta klänningen komma ut och luftas lite istället för att ständigt hänga i min garderob. Nu kan den få hänga ett tag till utan att jag behöver ha dåligt samvete. Klänningen hittade jag på Beyond retro för drygt ett år sedan. Jag såg den fantastiska turkos färgen tvärsöver affären och var övertygad om att jag hittat en fantastisk klänning och så visade det sig också vara. En helt otroligt klänning som dessutom var i helt rätt storlek.

Reginas nyårsoutfit

Regina skulle även hon på nyårsfest och lånade en svart enkel men elegant klänning. Lilla svarta är onekligen alltid ett säkert kort. Den här klänningen köpte jag på Tradera i våras och har hunnit använda den många gånger både till vardags och till fest. Just det där att den är enkelt gör det möjligt att ha den i vardagen men samtidigt har den en elegans som gör att den skulle passa utmärkt på ett cocktailparty på 60-talet. Till skillnad från de båda andra klänningarna är detta inte en vintageklänning men den har i min mening helt rätt stil oavsett.

Att låna kläder av varandra är ett fiffigt sätt att ha en ny outfit till ett särskilt tillfälle utan att för den sakens skull behöva köpa något nytt. Känns fint att tre av mina klänningar kommit till användning på nyår istället för bara en enda.

Den tjusigaste vintageklänningen

När det är dags för tjusiga tillställningar som bröllop då vill jag gärna passa på att vara lite extra piffig. Även om jag starkt tror på att använda både finkläder och finporslinet även till vardags så är det ändå en möjlighet att göra det där lilla extra. Redan i vintras när inbjudan till bröllopet på Irland kom började jag fundera över vad jag skulle ha på mig. Vid första titten i klädkammaren var valet givet! Jag skulle så klart ha på mig min fina femtiotalsklänning som jag köpte sist jag var i Dublin. Den är i perfekt skick trots sin ålder och är en av mina bästa vintageklänningar. Den är väldigt användbar eftersom den beroende på accessoarerna kan bli både enkel och mycket tjusig.

Jag har tränat på lite nya vintagefrisyrer men konstaterar att det är skön med säkra kort. En loop i luggen och håret uppsatt med kammar fungerar alltid och är enkelt att göra. Själva frisyren tar bara några minuter att göra. Det som är tidskrävande är att locka håret. Jag har lite dåligt tålamod med just lockar och orkar oftast inte. Lite synd eftersom lockar verkligen lyfter en vintagefrisyr.

Klänningen är ganska mörk vilket gör att den passar bra att använda på vintern. Med ljus väska och ljusa skor känns den däremot sommarfin.

Accessoarerna var en blandning av gammalt och nytt. Aftonväskan är ett loppisfynd som inte kostat många kronor. Den är en favorit eftersom den rymmer precis det en behöver ha med sig under en tillställning. Skorna köpte jag förra sommaren och hade letat länge efter dem. Jag ville ha ett par ljusa peeptoe men det visade sig vara svårt att hitta. Gillar att de passar till tjusiga tillställningar lika gärna som till jeans. Halsbandet är äkta vintage som jag fått i present av min lillasyster. Örhängena köpte jag på rea för tio kronor tidigare i år. De är i alldeles äkta plast men ändå fina.

En anledning till att jag älskar tjusiga tillställningar är inte bara själva festen utan också planeringen innan. Förväntan och planering är nästan lika stort som själva dagen i sig. Nu finns det inte fler tjusiga tillställningar i årets planering men det finns gott om tjusiga klänningar som borde få chansen att användas alltså gäller ser att planera in mer tjusighet framöver.

Like a moviestar!

I slutet av sommaren köpte jag en alldeles fantastisk klänning på från 70-talet. Det är verkligen en av de mest tjusiga klänningarna jag har. Färgglad, med vidd i kjolen och riktigt fin modell. Eftersom klänningen i sig är iögonfallande och färgstark har jag tidigare kombinerat den med främst svart. Svarta skor och svart kappa till är förvisso fint, men varför inte gå hela vägen när en redan har en färgstark klänning!

Tidigt i våras hittade jag en otroligt fin orange kappa på Myrorna i Göteborg. Fullkomligt älskar den eftersom den är allt annat än diskret svart. Särskilt när våren dröjt och vädret varit grått behövs det färger som piggar upp och det gör onekligen denna kappa. Hade dock inte trott att den skulle gå och kombinera ihop med min fina röda klänning. Solglasögonen är ett loppisfynd från när jag var i Namibia i april. De påminner mig om min mammas solglasögon hon hade när jag var barn i början av 80-talet. Jag brukade låna dem av henne och leka att jag var en filmstjärna. Oftast med Marilyn Monroe som förebild. Även dessa solglasögon får mig att känna mig som en tjusig filmstjärna!

På alla bilder där hela kappan syns gör jag de mest märkliga miner. Ser ut att vara irriterad på min fotograf Regina men så är inte fallet. Istället ville jag inget hellre just då än att ta av mig kappan eftersom det var sommarvarmt vilket inte riktigt är att föredra i kombination med en klänning i polyester.

De fina skorna är även de från Namibia, dock inte ett loppisfynd. Sina fjorton centimeter klack till trots är de verkligen ett par riktigt sköna skor. Ett par sådana som en kan gå en hel dag i och inte längta efter att byta till något annat.

Glittrande galaklänning

Tiden har ju egentligen alltid precis samma hastighet men ibland känns det onekligen inte så. Det har redan hunnit gå drygt en vecka sedan Regina och jag var på kongress i Göteborg följt av en tjusig kongressfest. Är det kongressfest då måste en ju givetvis vara riktigt, riktigt tjusig och det såg vi givetvis till att vara. I höstas fyndade jag en alldeles fantastisk galaklänning från 70-talet på en vintagemarknad och nu kom den äntligen till användning. Hel ärligt var jag in i det sista lite tveksam till om den kanske var lite för mycket, men konstaterade att för mig stämmer inte "less is more" utan jag går nog oftast efter devisen att "more is more" I alla fall när det gäller tjusiga klänningar, skor och väskor. Den lilla svarta med ett par svarta skor är förvisso fint, men inte riktigt min grej när det skall vara tjusig tillställning.

Väska, klackar och klänning i väntan på fest

Fast ett svart fodral med guldprickar och guldknappar tog lite tid att vänja sig vid skall erkännas. Med rätt höjd på klackarna kändes dock klänningen helt perfekt. Det är ju inte helt enkelt detta med långklänning när en är kort. Till denna outfit hade jag dessutom en liten guldhandväska som jag fyndat på en loppis för tjugo kronor. Med tanke på att klänningen kostade mig 100 kronor så var detta en synnerligen prisvärd galaoutfit.

Klänningen är tjusig, men lägg märke även till det tjusiga golvet!

Jag skall erkänna att jag kände mig som en filmstjärna från 40-talet i den här klänningen och jag ser fram emot fler tillfällen att kunna använda den. Dessvärre missade jag att få till en närbild på håret. Jag gjorde en enkel frisyr med en loop i luggen och guldkammar på sidorna. Enkel att göra och ger ett riktigt fint resultat. Roligt också att kunna låta guldet återkomma även i frisyren. Det svarta halsbandet är vintage även det och ett av mina favoriter.

Jag, Regina och Petra på kongressfesten i Göteborg

Så här tjusiga var vi på festen Regina, Petra och jag. Missade dessvärre att ta kort på Petras fantastiska klänning som även den var från 70-talet och gärna hade fått bo i min klädkammare. Klänningen alltså, inte Petra givetvis.

Vintage på italienska

När jag var i Dublin i december förra året köpte jag en alldeles ljuvlig italiensk klänning från 50-talet. Hittade den i en otroligt fin liten vintagebutik där jag fastnade länge. Det blev två fantastiska klänningar som fick följa med mig hem den gången. Den ena invigde jag på nyår och denna klänningen någon månad senare. Den stora fördelen med denna klänning är att den fungerar både till vardag och till fest vilket gör den otroligt användbar.

Den fina väskan är ett riktigt loppisfynd. Hela tolv kronor kostade den mig vilket gör den till ett av de bästa fynden någonsin. Koftan är däremot alldeles ny även om den har den rätta stilen. Jag försöker ständigt hitta äldre koftor på loppisar men har hittills inte lyckats så bra med detta. Det är ju mycket som skall stämma. Storlek, färg och modell samt att den måste vara i gott skick. Den enda koftan jag har som är vintage är en kofta jag fått av min farmor.

Det fina halsbandet är en julklapp från min syster. Hon har verkligen en förmåga att hitta fina vintagesmycken. Ett otroligt användbart halsband eftersom det passar till det mesta. Något som jag tycker om med den här klänningen är de fina detaljerna. Älskar hur den är extra arbetad vid halsringningen och att den har fickor. Särskilt kul är det dessutom att skärpet också fanns kvar.

Skorna är i min mening det som fulländar en outfit och dessa skor är inte något undantag. Köpta för att användas flitigt under sommaren men det har inte riktigt vädret gått med på. Alltså får jag passa på nu när sommaren bestämt sig för att göra återbesök fast det blivit september.

Let's twist again!

Jag älskar verkligen klänningar och klänningen jag hittade igår är något utöver det vanliga. En 60-tals klänning i helt perfekt skick, i en underbar färg och med fantastiska detaljer. När en gör ett sådant fynd är det bara att slå till eftersom tillfället inte kommer igen. Det är ju det som är själva grejen med vintage, det är unikt och det gäller att fånga stunden och inte tveka för länge. Den här klänningen är dessutom något utöver det vanliga. Jag tror inte att det är möjligt att vara ledsen i en klänning som fullkomligt utstrålar lycka. Den får mig att vilja twista och dricka tjusiga drinkar på någon tillställning inspirerad av Mad men. Det är lite märkligt vad en tjusig klänning kan göra även för insidan. Det är omöjligt att känna sig som något annat än tjusigast i hela världen när en har på sig en tjusig klänning. Det som återstår nu är att hitta en tillställning värdig min klänning. Det duger inte att låta den bara hänga på en galge utan det här är en klänning som förtjänar att användas ofta. Eftersom det dessutom är en klänning som det inte går att vara annat än glad i förväntar jag mig därför många fantastiska tillställningar framöver. Något annat kan det inte bli med en klänning som denna!

This dress makes me wanna dance!

Äntligen kallt nog!

En solig och riktigt varm sommardag 2014 åkte jag på en loppistur tillsammans med min väninna Erika. En sådan där loppistur då vi körde utan någon egentlig plan och stannade så snart vi såg en skylt med ordet loppis. På en av dessa loppisar hittade jag märkligt nog en alldeles fantastisk ullklänning från 50-talet. Det var märkligt på så vis att loppisen i övrigt nästan bara hade motorrelaterade grejer och annat som hör hemma i ett garage. Det var drygt trettio grader varmt den där dagen och att pröva klänningen var en intressant utmaning dels på grund av värmen och dels för att jag fick prova inne på en minimal toalett. Den enda spegeln satt över handfatet så även det var onekligen intressant. Fast även om jag inte riktigt blev klar över hur klänningen såg ut på så passade den och priset på trettio kronor gjorde att det inte var så mycket att orda om. Däremot har det inte blivit av att jag har använt den förrän idag. En klänning helt i ull kräver nämligen att det är tämligen kallt för att den skall kunna användas. Nu är det dock ordentligt kallt här hemma i Hult och jag inviger äntligen min fina klänning.

Färgen var det jag föll för främst, men gillar också att den har många fina detaljer.

Enkel men ändå elegant klänning. Definitivt rätt plagg en kall dag som denna. Fast jag måste medge att det var lite väl kallt ute när jag inte hade någon kappa på mig. Fast vad gör en inte för att få visa upp en tjusig klänning!

Testade även en ny håruppsättning idag. En loop i luggen som avslutas med en pincurl och till detta uppsatt i nacken. Mycket enkel att göra och tog inte heller många minuter. Det fina halsbandet är en julklapp som jag är riktigt glad över. Nytt för mig men äkta gammalt, så som jag gillar det allra mest helt enkelt. 

Nyårsstassen

Om en inte brukar klä sig tjusigt annars då är det ett absolut måste på nyårsafton. Om inte då så när tänker jag! För egen del är vardagen ett tillräckligt tillfälle för att klä upp sig. Trots detta ser jag nyårsafton som ett tillfälle att slå på stort. Den här gången hade jag dessutom en alldeles perfekt klänning som jag köpte i en vintagebutik i Dublin för några veckor sedan.

Nyårsstassen i sin helhet. Sammetsjacka från 50-talet, klänning från samma årtionde samt skor och väska från 60-talet. Halsbandet är nutida men så att säga i rätt stil. Helt omöjligt att inte känna sig riktigt tjusig i dessa kläder och accessoarer. 

Klänningen är verkligen i perfekt skick vilket är smått fantastiskt med tanke på dess ålder. Älskar dessutom färgen. Fint att även klänningens skärp fanns kvar. De där små detaljerna är onekligen viktiga för helheten.

Tålamod är en dygd jag inte riktigt besitter så istället för att rulla håret till tjusiga vintagelockar dagen innan så skaffade jag mig en ny locktång. Konstaterar att resultatet med rullar blir bättre men att med lite träning kan det nog blir bra även med hjälp av locktången. Övning ger färdighet och jag måste åter jobba med det där tålamodet!

Tjusig klädsel kräver ju en trevlig tillställning att gå på. Det nya året skålades in med bland annat dessa tjusiga pinglor som jag är hemskt förtjust i. Det var en synnerligen trevlig kväll med trevligt sällskap, riktigt god mat och intressanta samtal. Bättre än så kan en kväll inte bli i min mening!

Några av mina vintagefavoriter

Det är onekligen lätt att skaffa sig favoriter, särskilt när det gäller sådant som är vintage. Fast vad som är en favorit har en tendens att växla lite beroende på årstid och tillfälle.

Min favorit bland vintageväskorna används tämligen sällan trots att jag verkligen tycker om den. Den är inte helt praktisk vilket gör att jag ofta väljer bort den. Däremot så är det ju med den här väskan som allt började. Det är min första egenloppade väska när jag var si så där tre eller fyra år.

Tidigare klädde jag mig ofta i kavaj men numera är det inte lika ofta. När det sker är favoriten min kavaj från 40-talet. Jag tänker ibland att den har självförtroende insytt i fodret. Det är nämligen helt omöjligt att inte känna sig stark och självsäker i den här kavajen!

Förr hade jag svårt för det här med färg och valde helst svart, grått eller plommonlila. Rött var däremot helt otänkbart både på kläder och läppstift. Märkligt hur sådant kan komma att ändra sig. Den här klänningen är nog egentligen en sommarklänning men fungerar väl även om vintern tillsammans med en kofta. Egentligen är det nog så att Regina och jag har delad vårdnad om just denna klänning. Hittills har den dock fått bo i min garderob och jag klagar inte!

Ännu en väska som är en riktig favorit. Fördelen med denna är att den faktiskt rymmer Ipaden och således är en bra väska för möten. Det där kan annars vara ett bekymmer med just vintageväskor att de inte rymmer allt som en behöver ha med sig.

Den här klänningen från 60-talet är smått fantastisk. Den fungerar nämligen till både vardag och fest. Med klackar, festfrisyr och rätt accessoarer är jag klädd till fest. Väljer jag istället en mer blygsam klack och en knäppt kofta till då passar klänningen alldeles utmärkt till vardagen.

Vissa favoriter råkar en glömma bort i sina gömmor. Som den här sammetsjackan från 50-talet. Den saknade några knappar och blev därför liggande länge. Hur länge skall jag låta vara osagt... Nåväl till sist fick jag köpt fina knappar på en loppis och ägnade en av årets många tågresor till att sy i knappar.

Nu är sammetsjackan en ofta använd favorit i min garderob.

Somliga favoriter är alldeles nya, som den här klänningen som jag hittills bara hunnit använda en enda gång. Däremot vet jag att det är en klänning som kommer att användas riktigt ofta.

 En favoritväska fyndad för tolv kronor på en loppis och dessutom mina älskade vantar som jag stickat själv för dryga tjugo år sedan. Ger jag dem lite mer tid så är även de vintagefavoriter.

Både halsbandet och klänningen är riktiga sommarfavoriter. Hatten är förvisso inte vintage men passar in i stilen. Har allt oftare börjat använda hatt och känner mig alltid så elegant i just hatt.

Farmors älskade ullkofta från 60-talet värmer bättre än alla andra koftor. Även klänningen och skorna är från 60-talet. Kappan är däremot nutida.

Den här sommarklänningen från 50-talet älskar jag nog lite mer än alla andra klänningar. Den är enkel men ändå så fin. Skorna köpte jag för tjugo år sedan så även de hör till garderobens inventarier.

Aftonväskor hör till mina svagheter! Tycker om möjligheten att kunna matcha skor och väska eller väska och smycken. Hävdar med bestämdhet att varje garderob därför bör innehålla många aftonväskor. Till skillnad från andra väskor är det en fördel om aftonväskorna är små. Det skall vara enkelt att ha den med sig. Samtidigt måste den ju rymma sådant som mobil och smink. Den här väskan uppfyller precis de kraven och är dessutom särskilt tjusig.

Vintageshopping i Dublin

Fördelen med att ofta återvända till en stad är att en till slut känner en stad tämligen väl. Genom åren har jag hittat flera riktigt bra vintagebutiker och andra mindre bra. Idag tittade jag in till en butik som brukar vara riktigt rörig och mest fylld med skräp fast där jag då och då gjort riktiga fynd. Blev verkligen förvånad över att där jag förväntade mig en överbelamrad affär som luktade lite mögel fanns nu en smakfull butik med få noga utvalda plagg.

Väskorna räckte för att fånga mitt intresse! Fast där fanns också så mycket mer. Alla plagg i perfekt skick och noga märkta efter årtionde och märke om sådant fanns. En otroligt fin blandning av kläder från 1940-tal till 1970-tal.

Med ett litet utbud blir storlekarna svåra men det fanns något för alla storlekar. Dessutom var ägarinnan mycket hjälpsam, trevlig och kunnig.

Hittade två smått fantastiska klänningar från 1950-talet som jag inte kunde välja mellan. Den vänstra från USA och den högra från Italien. Fint att ha världen med mig i resväskan hem!

Nyloppad vintageklänning

Eftersom jag igår fyndade en tjusig vintageklänning var jag ju tvungen att inviga den. Tur då att jag idag hade en julig tillställning att gå på och genom det fick tillfälle att använda min fina klänning.

Vackra klänningar hör till det viktiga i livet i min mening. Jag gillar dessutom kläder som sticker ut lite och det stämmer bra på den här klänningen. Kan inte riktigt förstå prislappen på 25 kronor om jag skall vara ärlig. Loppisens övriga klänningar var betydligt dyrare, men kanske trodde de att det inte fanns någon som skulle falla för denna kreation. Min första tanke var att den var från 80-talet men efter att ha diskuterat med kära mor och dessutom gjort lite efterforskningar tror jag snarare tidigt 70-tal. Materialet och klänningens märke har varit två ledtrådar till att sätta klänningens ålder. Sen hjälper det ju till att mamma var med på den tiden och minns hur kläder och material var.

Elegant men samtidigt lite spännande är min sammanfattning av detta tjusiga loppisfynd!

En sommarfavorit

För drygt två år sedan hittade jag en alldeles ljuvlig vintageklänning på loppis för tjugofem kronor. Den passade inte men jag kunde inte låta den hänga kvar på sin galge, den var ju så himla fin. Så några månader senare prövade jag den igen och till min förvåning passade den då. Sedan dess har klänningen varit en av mina favoriter i garderoben. Tidigt på våren passar den fint tillsammans med en kofta. Precis när våren börjar har jag sådan längtan efter sommarkläder och då är det perfekt att ha en somrig klänning som går att använda även om vädret är svalt. Klänningen är i bomull vilket gör att den är sval att bära även de riktigt varma sommardagarna. En alldeles perfekt klänning således.

Önskar så att jag kunde sy. I så fall hade jag gjort ett mönster efter denna klänning och sytt mig många fler. Den är på alla sätt den perfekta klänningen. Kanske skulle jag förutom att lära mig sticka i höst även lära mig att sy?!

Håret är uppsatt med hårkammar. Onekligen världens enklaste sätt att få till en retroinspirera frisyr. Hade letat länge efter sådana utan resultat. Fick då tipsen att kolla i mataffären, att gå i de affärerna som de äkta tanterna handlar i. Testade genast tipset och kunde till min förvåning välja mellan flera olika typer av hårkammar. Har haft dem i några månader nu och begriper inte hur jag klarade mig innan jag hade dem.

Halsbandet är även det ett loppisfynd. Älskar de där plastiga pärlhalsbanden och kan inte låta bli att köpa dem när jag hittar dem på loppisar. Särskilt inte när de kostar tio kronor som detta gjorde. Har dem i rött, blått, grönt i två olika nyanser och vitt.

Väskan är också ett loppisfynd. Perfekt med en liten väska när en ska på utflykt. Har ofta två väskor med mig. En stor där jag lägger saker som kofta, vattenflaska, bandkläder och annat som kan behövas en sommardag. Där ryms även en liten handväska som är lätt att plocka med sig vid stopp längs vägen. Exempelvis vid någon trevlig sommarloppis. Skorna är däremot inte något loppisfynd men de kan nog snart räknas som retro tänker jag. Har haft dem sedan sommaren när jag fyllde sexton år vilket är precis tjugo år sedan nu.